Danmark
ser över regler för östarbetskraft
Den danske statsministern Anders Fogh
Rasmussen har lovat att se över reglerna för arbetskraft från
de nya EU-länderna i Öst- och Centraleuropa. Beskedet kom ett
möte mellan Rasmussen och den tjeckiske premiärministern Jiri
Paroubek i Köpenhamn den 12 januari. Paroubek har tidigare
betecknat Danmarks och övriga ”gamla” EU-länders hållning
i frågan som ”hycklande”.
” Jag kan förstå att Tyskland, som har
en arbetslöshet på över tio procent jämfört medan Tjeckiens
arbetslöshet uppgår till nio procent, inte vill öppna sin
arbetsmarknad. Men Danmarks arbetslöshetssiffror hör till de
lägsta i EU och därför har jag svårt att förstå den danska
inställningen”, sade Paroubek till Jyllands-Posten några
dagar innan besöket.
Paroubek betecknade samtalet med Rasmussen
som ”mycket uppriktigt”. Han sade också att de bägge var
överens om att de danska myndigheterna ska visa ”större
flexibilitet” när det gäller att bevilja arbetstillstånd
för medborgare från de nya EU-länderna.
I samband med att unionen 2004 fick tio nya
medlemsländer, var Danmark ett av de gamla EU-länderna som
utnyttjade möjligheten att införa övergångsregler för
arbetskraft från Öst- och Centraleuropa. Sverige,
Storbritannien och Irland var de enda EU-länder som avstod från
övergångsregler.
Utgångspunkten för de danska övergångsreglerna
var att arbetssökande från de central- och östeuropeiska
medlemsstaterna skulle vara välkomna från den 1 maj 2004, men
med förbehåll:
Arbetssökande får uppehålla sig fritt i
landet upp till sex månader men måste försörja sig själv. För
att få arbetstillstånd krävs att man fått en anställning på
heltid på en arbetsplats som omfattas av kollektivavtal och som
följer danska villkor för löner och anställning. Tillståndet
gäller bara en anställning i taget i högst ett år. Nytt jobb
kräver nytt tillstånd. Familj får följa med om det finns
bostad enligt dansk standard.
Den danska övergångsordningen som kom att
kallas för Östavtalet ingicks mellan fem av sju partier i
folketinget och innebär att uppehållstillståndet dras in om,
eller när anställningen upphör.
Den uppsagda har då inte rätt till arbetslöshetsersättning
men kan få hjälp med pengar till själva hemresan.
Enligt de danska myndigheterna utfärdades
omkring 5.400 arbetstillstånd för medborgare i östeuropeiska
länder mellan maj 2004 och augusti 2005 på de här villkoren
som övervakas av de regionala och partsammansatta
arbetsmarknadsråden.
Preliminära uppgifter tyder på att de
utfärdade tillstånden inte är hela sanningen. Den fackliga
förhandlingskartellen BAT (Byg-, Anlaeg-, Trae) uppger att man
(fram till våren 2005) registrerat 177 ärenden med totalt 710
olagliga eller underbetalda östeuropeiska arbetare i
byggbranschen. De egna erfarenheterna får BAT-kartellen att dra
slutsatsen att närmare 4.000 östeuropeiska byggnadsarbetare
arbetade i Danmark under det första året efter utvidgningen
vid sidan om det officiella systemet.
Enligt EUbusiness har den danske
statsministern Anders Fogh Rasmussen nu lovat den tjeckiske
premiärministern Jiri Paroubek att se över de danska reglerna
för arbetskraft från de nya EU-länderna i Öst- och
Centraleuropa och att ”avskaffa onödiga hinder”.
Måndagen den 1 maj 2006 blir stora
examensdagen för EU-kommissionens ambition att förverkliga den
fria rörligheten för arbetskraft. Då har det gått två år
sedan EU:s utvidgning med åtta central- och östeuropeiska länder
plus Malta och Cypern. EU-kommissionen kommer under våren att
presentera en rapport om vilka effekter övergångsreglerna har
fått.
När det avgörande beslutet om övergångsordningarna
ska tas, dvs. om de gamla medlemsländerna ska förlänga sina
övergångsordningar för arbetskraft, avskaffa dem eller möjligen
införa nya, är det Österrike som sitter i EU:s ordförandestol.
Österrike är det medlemsland som starkare än något annat har
stått för en restriktiv hållning till arbetssökande från de
nya EU-staterna.
För arbetstillstånd ska arbetsgivaren
garantera att Österrikes löne- och arbetsvillkor följ.
Arbetsgivaren får inte upprepat ha brutit mot lagen om utländsk
arbetskraft och får inte ha sparkat någon anställd för att
ta in en ny. Österrike har rätt att neka tillstånd för
uthyrd personal.
Den österrikiska regeringen har flaggat för
att behålla reglerna i sju år.
Finland i vargbråk med kommissionen
Vargfrågan fortsätter att vara en källa
till konflikt mellan Finland och EU. Kommissionen anser att
vargstammen måste komma upp i minst tusen djur för att jakt
ska tillåtas, medan den finländska regeringen hävdar att
stammen ska begränsas till de nu 20 fortplantningsdugliga
vargparen i landet.
”Målet bör vara att se till att vargarna
inte belastar något område eller någon grupp för mycket. I
och med att vargarna redan betraktas som en alltför stor
belastning i östra Finland ska vargstammen inte tillåtas växa
mer där”, sade jordbruksminister Juha Korkeaoja när han
presenterade en skötselplan för Finlands vargstam.
Frågan befinner sig för närvarande i
EU-domstolen. EU-kommissionen har anklagat Finland för brott
mot det så kallade habitatdirektivet, genom att på felaktiga
grunder ha tillåtit vargjakt. Det beräknas dock ta cirka ett
år innan domstolen meddelar sitt utslag.
En nyligen gjort opinionsmätning visar att
flertalet finländare som lever i områden där varg förekommer,
vill att regeringen ska utöka möjligheten till jakt på varg.
Ökat
svenskt motstånd mot euron
Det svenska motståndet mot euron ökar. Det
visar Statistiska centralbyråns senaste opinionsundersökning
om inställningen till Sveriges medlemskap i EU och den
gemensamma valutan.
Närmare hälften av svenskarna (49 procent)
svarade att de i dag skulle rösta nej till euron. 36 procent
skulle rösta ja, medan 15 procent ansåg sig osäkra. Det
betyder att klyftan mellan ja- och nejsidan nära nog har fördubblats
sedan SCB:s mätning i maj.
Undersökningen omfattar 9 200 personer
och utfördes i november.
Det
finns en gräns för EU
Den holländska EU-kommissionären Neelie
Kroes, ansvarig för konkurrensfrågor, förklarade under
nyårshelgen i holländsk tv att gränsen för EU går vid 27
medlemsländer.
”Jag förstår så väl att folk undrar
vart vi är på väg, var gränsen går. Jag tror att vi när EU
har 27 medlemsländer ska säga; det är här gränsen går”,
sade Kroes enligt den holländska nyhetsbyrån ANP.
EU har för närvarande 25 medlemsländer.
Enligt tidtabellen ska Bulgarien och Rumänien bli medlemmar
2007, vilket innebär att unionen då har 27 medlemsländer.
EU:s planer sträcker sig dock längre än
vad Kroes ger uttryck för. Medlemsländerna har, med stöd av
kommissionen, beslutat att inleda medlemskapsförhandlingar med
såväl Turkiet som Kroatien. Man har dessutom beslutat att
inleda samtal med Serbien och Bosnien samt gett Makedonien
status som kandidatland.
Plassnik
vill se fortsatt EU-utvidgning
De länder på västra Balkan som har
ambitionen att bli EU-medlemmar, får inte hindras i sin
strävan. Det menar den österrikiska utrikesministern Ursula
Plassnik.
”Vi kan inte bara godtyckligt slå till
bromsarna och säga till våra partners: vi vill inte höra av
er mer. Det ligger inte i vårt intresse att ha en osäker zon
mellan Italien, Slovenien och Grekland.”, säger Plassnik i en
intervju i tidskriften Profil.
Österrike, sedan årsskiftet EU:s ordförandeland,
har uttryckt tveksamhet till att släppa in Turkiet i
EU-familjen. Däremot har man starkt förordat att såväl
Kroatien som Makedonien ska få bli medlemmar.
Plassniks uttalanden har mött kritik från
den socialdemokratiska oppositionen i Österrike. Partiet
hävdar att fortsatt utvidgning ”inte är det rätta sättet
att bemöta den stigande EU-skepticismen i Österrike och Europa”,
rapporterar AFP.
Chirac
vill rädda EU-konstitutionen
Frankrikes president Jacques Chirac vill
rädda den bordlagda EU-konstitutionen. I ett tv-sänt tal på
nyårsafton sade Chirac, att han tänker presentera ett
initiativ för att bryta det konstitutionella dödläget. Han
gav dock inga detaljer om vad förslaget går ut på: ”Vi har
tillsammans åstadkommit en budgetuppgörelse. Men Europa
behöver också institutioner som är mer demokratiska, mer
stabila, mer effektiva”, sade Chirac.
”Det kan inte vänta. Och det är därför
jag snarast kommer att presentera ett initiativ för att bygga
ett politiskt Europa, ett socialt Europa, ett projektens Europa”,
tillade han.
I en folkomröstning den 29 maj förra året
sade de franska väljarna nej till EU-konstitution. Det – och
att de holländska väljarna några dagar senare levererade
samma resultat – fick EU: s stats- och regeringschefer att
skjuta upp ratificeringen av det nya fördraget.
Majoritet
i Finland emot EU
Många finländare är missnöjda med
EU-medlemskapet. Enligt en ny undersökning – utförd av
opinionsinstitutet Taloustutkimus – skulle 49 procent rösta
nej om det i dag var folkomröstning om Finlands EU-medlemskap.
44 procent av de tillfrågade uppger att de
skulle rösta ja, medan sju procent inte vet hur de skulle ställa
sig i en folkomröstning.
I folkomröstningen i oktober 1994 sade 56,9
procent av finländarna ja till EU-medlemskapet.
Finland blev – tillsammans med Sverige och
Österrike – EU-medlem 1995.
Grekland
måste tillåta GMO-majs
EU-kommissionen har beordrat Grekland att
häva förbudet mot att plantera genmodifierad majs från det
amerikanska företaget Monsanto. Den grekiska regeringen
förbjöd planteringen i april 2005, eftersom man ansåg att det
utgjorde en hälsorisk. Kommissionen anser dock att Grekland
inte har kunnat presentera dokumentation som stödjer
förbudet.
Grekland har i EU:s ministerråd,
tillsammans med flera andra länder, röstat emot att ge
klartecken för nya så kallade GMO-grödor. I rådet har det
dock saknats nödvändig majoritet såväl för som emot
tillstånd, något som har gjort att frågan har återgått till
kommissionen för beslut.
Miljöorganisationen Greenpeace menar att
kommissionen genom sitt beslut ”visar förakt för den
majoritet av EU:s medborgare som säger nej till GMO”. De
grekiska lantbrukarnas organisation, Gesase, uppger att de
kommer att be den grekiske jordbruksministern att överklaga
kommissionens beslut till EG-domstolen.
Minskat
stöd för EU
Stödet för EU minskar bland unionens
medborgare. Däremot är en majoritet positiva till den nya
EU-konstitutionen. Det visar EU-kommissionens senaste
opinionsundersökning (Eurobarometer).
Enligt undersökningen, som genomfördes
under oktober och november, är 50 procent positiva till
EU-medlemskapet. Vid en motsvarande mätning i våras var 54
procent positiva till medlemskapet.
Av de 25 medlemsländerna framstår Österrike
och Storbritannien som de mest EU-skeptiska. Bara 32 procent av
österrikarna och 33 procent av britterna anser att
EU-medlemskapet är positivt. I Sverige är 39 procent positiva
till medlemskapet.
SAS
kollar din tumme i vår
Flygbolaget SAS tar passagerarnas tumme till
hjälp för att öka identitetskontrollen. Tekniken som kallas för
biometri kan användas för att läsa av en människas unika kännetecken,
exempelvis fingeravtryck, ansikte eller ögats regnbågshinna.
Bakom flygbolagets åtgärd, som kritiserats
för att vara integritetskränkande, finns ett EU-beslut.
”Ambitionen är att id-kontrollen ska gå
lika fort eller snabbare än den gör i dag”, säger Peter
Söderlund, produktchef på SAS, till tidningen Råd & Rön.
Senare i vår drar SAS som första flygbolag
i världen i gång den utökade kontrollsatsningen på
inrikesflyget i Sverige, Danmark och Norge.
Tyskland
prioriterar EU-konstitutionen
Tyskland tar på sig uppgiften att försöka
återuppväcka den nya EU-konstitutionen. Landets regering har
förklarat att den under sitt halvår som EU-ordförande –
under den första hälften av 2007 – kommer att prioritera det
nya fördraget.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel har
föreslagit att man till konstitutionen ska foga en särskild
deklaration om ”Europas sociala dimension”, för att
lättare få texten accepterad av EU:s medborgare.
Tillbaka eller Startsidan | 
