EU-kommissionen
vill avskaffa det nationella vetot
EU-samarbetet inom det
straffrättsliga och polisiära området går för långsamt.
Beslut förhalas och medlemsländerna är dåliga på att genomföra
redan fattade beslut. Det anser EU-kommissionen som nu föreslår
en rad förändringar. Bland annat vill man att EU-länderna ska
ge upp vetorätten vid beslutsfattande.
"Beslutsfattandet fortsätter
att vara långsamt och omständligt. […] Medlemsländerna kan
inte lägga fast målsättningar utan att ge oss redskapen för
att nå målen. Det vi nu ber om är redskapen", sade
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso när han
kommenterade det förslagspaket som kommissionen presenterade
den 29 juni.
EU-ländernas prioriteringar
när det gäller det straffrättsliga och polisiära samarbetet
anges i det så kallade Haagprogrammet (antaget i november
2004). Där ingår frågor som bekämpning av grov gränsöverskridande
brottslighet och terrorism, migration och asyl, människohandel
och barnpornografi.
Inom det här samarbetet
fattas besluten enligt den mellanstatliga modellen, vilket innebär
att alla medlemsländer måste vara eniga och att ett land kan
stoppa ett beslut. Möjligheten att se till att medlemsländerna
verkligen genomför fattade beslut är också avsevärt mindre
än inom ett område som exempelvis den inre marknaden.
Den nya EU-konstitutionen
hade ändrat på det. Hade den trätt i kraft som planerat, hade
också det straffrättsliga och polisiära området omfattats av
beslutsfattande med kvalificerad majoritet, det vill säga att
enskilda länder kan bli överkörda, samt gett de från
medlemsländerna helt frikopplade överstatliga institutionerna
EU-parlamentet och EU-domstolen starkt inflytande över
politiken.
Med konstitutionen alltjämt
i frysboxen väljer EU-kommissionen nu en annan väg. Man vill
helt enkelt att EU-länderna ska utnyttja en möjlighet i de gällande
fördragen _ artikel 42 i Amsterdamfördraget för att övergå
till att fatta beslut med kvalificerad majoritet. För att en sådan
övergång ska vara möjlig, krävs dock att samtliga medlemsländer
är eniga.
Förslaget kommer sannolikt
att behandlas av EU-ländernas justitieministrar vid ett möte i
september, men i flera medlemsländer är tveksamheten
betydande. Tyskland och Irland är emot att överge vetorätten,
och även Spanien och Slovakien har starka reservationer.
Dessutom finns det betydande
demokratiskt problem med att göra något som kan uppfattas som
att man plockar delar från den konstitution som avvisades av väljarna
i Frankrike och Holland.
Ett annat problem för
makthavarna är konstitutionen i hög grad var en politisk
kompromiss, där de enskilda länderna godtog även sådant de
var mindre tillfreds med i utbyte mot annat.
Sannolikt är det därför
Franco Frattini, EU-kommissionär med ansvar för rättsliga frågor,
har sagt sig vara beredd att plocka också en annan ingrediens
från konstitutionen. Om ett medlemsland röstas ned i ministerrådet,
ska det kunna begära att Europeiska rådet (stats- och
regeringscheferna) prövar frågan. Vad som på brysselska
kallas för "nödbroms".
"Jag
kan leva med en nödbroms, eftersom vi godkände den i samband
med konstitutionen. Jag vill inte föregripa konstitutionen, men
om det är nödvändigt för att lugna tveksamma medlemsländer
så varför inte", sade Frattini nyligen till tidningen
European Voice.
Allt
fler svenskar jobbar i utländska företag
Antalet svenskar anställda
i utlandsägda företag ökade under 2005 och uppgår till drygt
550.000 personer.
Företagen från
Storbritannien, Holland och Luxemburg ökade antalet anställda
mest. Ökningen ägde rum i både industri- och tjänsteföretag,
säger Anne-Christine Strandell, från statliga institutet för
tillväxtpolitiska studier, ITPS.
Nettoökningen mellan 2004
och 2005 uppgick till närmare 13 000 anställda. Totalt
fanns det 10 435 utlandsägda företag med 557.496 anställda år
2005.
Storbritannien svarade för
största ökningen av antalet anställda (8.700) följt av
Holland (4.600) och Luxemburg (4.500).
Svenska bolag satsar brittiskt
Svenska
företag väljer i allt större utsträckning att satsa på den
brittiska marknaden. Antalet investeringsprojekt där svenska
bolag var inblandade ökade med 26 procent det senaste året jämfört
med budgetåret 2004-2005, visar en ny rapport från det
brittiska handels- och industridepartementet.
Tillsammans skapade svenska
företag över 3 000 arbetstillfällen i Storbritannien mellan
april 2005 och samma månad 2006. Storbritannien nådde ett nytt
rekord när det gäller utländska företagsinvesteringar det
senaste året. 1.200 sådana gjordes varav 40 procent var
nyinvesteringar, vilket är mer än det tidigare rekordåret
2004-2005.
Har Persson glömt inflationen?
"Det finns ingen
viktigare fråga för socialdemokratin än att bekämpa arbetslösheten",
sa Göran Persson i sitt tal i Almedalen.
Bortsett
från att bekämpa inflationen, borde han i ärlighetens namn
lagt till. Allt sedan Sverige gick med i EU är stabila priser
det övergripande målet för den ekonomiska politiken. Det hade
också förklarat varför den öppna arbetslösheten är 5,1
procent (i juni enligt det svenska sättet att räkna) mitt i en
högkonjunktur där bolagsvinsterna skjuter i höjden och
statens kassor är sprängfyllda.
Delors efterlyser minimilöner
Europeiska socialistpartiet,
PES, har presenterat ett förslag till "ett nytt socialt
Europa". Bakom förslaget står bland andra den tidigare
ordföranden i EU-kommissionen Jacques Delors och Poul Nyrup
Rasmussen, ordförande i PES.
Vid en presskonferens den 28
juni sade Delors, att ett av syftena med förslaget är att
"återupprätta den sociala dialogen". "De
europeiska institutionerna måste uppmana arbetsgivarna att återvända
till förhandlingsbordet", sade Delors.
En av ingredienserna i förslaget
A New Social Europe _ är införande av gemensamma minimilöner
i EU-länderna. Enligt Delors bör lönerna fastställas i
proportion till "varje medlemslands utvecklingsnivå".
Turkiet får nya EU-varningar
Om inte Turkiet uppfyller
sina löften när det gäller relationerna med Cypern, kan EU
komma att avbryta förhandlingarna om landets EU-medlemskap. Den
varningen utfärdar företrädare för såväl EU-kommissionen
som det tillträdande EU-ordförandelandet Finland.
När den finländske
utrikesministern Erkki Tuomioja presenterade ordförandeskapets
program, sade han att Turkiet före årets slut måste
ratificera det protokoll som öppnar turkiska hamnar och
flygplatser för cypriotisk trafik. Om inte det sker, kommer
Turkiet att "få bära konsekvenserna", sade Tuomioja.
Samma dag varnade den finländske utvidgningskommissionären
Olli Rehn, i en intervju för den finska nyhetsbyrån STT, för
"ett sammanbrott i förhandlingarna om inte Turkiet infriar
sina löften när det gäller Cypern".
EU vill öka telekonkurrensen
EU-kommissionen lade den 29
juni fram nya förslag som syftar till att öka konkurrensen på
telekommunikationsmarknaden. De nya reglerna väntas kunna träda
i kraft tidigast 2010, men förslagen har redan fått europeiska
operatörerna att varna för höjda kostnader och ökad byråkrati.
"En ökad konkurrens
mellan EU-länderna är nödvändig för att Europa ska kunna
behålla sin starka ställning inom sektorn", sade Viviane
Redding, EU-kommissionär med ansvar för telekommunikation, när
hon presenterade förslagen.
Kommission
vill bland annat att de tidigare statliga monopolföretagens
kontroll över sektorn minskar och att nya företag ges ett ökat
utrymme. Man föreslår också inrättande av en särskild
europeisk byrå för telekommunikation.
Danmark har lägst arbetslöshet i EU
I slutet av juni publicerade
EU:s statistikbyrå Eurostat arbetslöshetssiffrorna för maj. Jämfört
med maj 2005 har arbetslösheten minskat i EU från 8,8 till 8,2
procent i maj 2006. För euroländerna var motsvarande minskning
8,7 till 7,9 procent.
Lägst arbetslöshet
noterades i Danmark och Holland båda med 3,9 procents arbetslösa.
Därefter kommer Irland (4,3 procent) Luxemburg (4,7 procent)
samt Estland och Österrike båda 4,9 procents arbetslöshet. Högst
arbetslöshet registrerades i Polen (16,4 procent) och Slovakien
(15,5 procent).
Ungdomsarbetslösheten är
fortsatt mycket hög men minskade mellan maj 2005 och maj 2006
med en procentenhet i EU och i euroländerna till 17,7
respektive 16,7 procent. Lägst andel arbetslösa ungdomar hade
Holland (5,9 procent) och Danmark (7,5 procent). Flest andel
unga arbetslösa finns i Polen (33,3 procent) och Slovakien
(29,7 procent).
EU vill ha frihandelsområde med
Ryssland
Finland strävar efter att få
förhandlingarna om ett frihandelsområde mellan Ryssland och EU
officiellt godkända under ett toppmöte mellan EU och Ryssland
i november.
Europeiska unionen vill
sluta ett nytt handelsavtal med Ryssland vilket ska ersätta det
nuvarande samarbets- och partnerskapsavtalet.
Finland tror att förhandlingarna
kommer att bli tuffa inte minst med tanke på EU:s beroende av
ryska energileveranser vilket ställer unionen i en svagare förhandlingsposition.
Först måste dock Ryssland bli medlem av WTO, sa
EU-kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso vis en
presskonferens i Helsingfors.
Flygskatt får kritik från EU.
Riksdagens beslut att införa
en flygskatt har stött på patrull hos EU-kommissionen. Enligt
en skrivelse som SVT:s Aktuellt tagit del av befara kommissionen
bland annat att flygskatten skulle snedvrida konkurrensen på
den svenska flygmarknaden. Tidigare har Lagrådet varnat
regeringen för att flygskatten förmodligen strider mot gällande
EU-regler.
Flygskatten är en del av
den så kallade gröna skatteväxlingen och innebär att en
skatt på 94 kronor per passagerare kan tas ut för resor inom
Europa och 188 kronor för resor utanför Europa. Av regional
politiska skäl görs undantag för flyg till och från flera
flygplatser i Norrland och på Gotland.
EU-kommissionen kräver nu
att Sverige inom två månader reder ut flera frågetecken i
skatteförslaget. Efter det ska kommissionen besluta om
skatteundantaget är i enlighet med EU:s regler.
Höjda EU-tullar ger dyrare skor
EU-kommissionen vill införa
ett nytt system med tullar på 23-29 procent på importerade läderskor
från Kina och Vietnam över vissa kvoter. Systemet ska ersätta
de provisoriska antidumpingtullarna som EU beslutade om 22 mars.
Enligt kommissionens förslag
ska 140 miljoner par läderskor från Kina och 95 miljoner par
från Vietnam per år beläggas med minimitullen 7,5 procent.
Import däröver beläggs kinesiska skor med 23 procents tull
och vietnamesiska skor med 29,5 procents tull. Kvoterna ska ses
över årligen. Dessutom tas det tidigare undantaget för
barnskor bort.
Arbetslöshet på polsk nivå
Enligt EU:s sätt att räkna
var arbetslösheten för ungdomar under 25 år 27,5 procent i
april. Sverige har därmed nära nog lika stor ungdomsarbetslöshet
som Polen och Slovakien. Enligt SCB:s Anders Sundström finns
det en del att invända mot EU:s räknesätt och det är svårt
att mäta länder mot varandra.
- Vid internationella jämförelser
måste man beakta strukturskillnader om man ska dra några
slutsatser.
När det gäller total
arbetslöshet hamnar Sverige enligt EU-måttet i mitten av
tabellen, med 8,3 procent i april i år. Men även här lurar
fallgropar vid jämförelser, enligt Anders Sundström.
EU kritiserar Israel för våldet i
Gaza
Det finländska ordförandeskapet
i EU kritiserade i början av juli Israel skarpt för "ett
oproportionerligt våld" gentemot palestinierna i Gaza.
"EU fördömer att dödsoffer
krävts efter det oproportionerliga våld som använts av de
israeliska styrkorna och den humanitära kris som detta
orsakat", förklarade EU:s nuvarande ordförande, den finländske
statsministern Matti Vanhanen.
Enligt
uttalandet, som gjordes av Vanhanen under ett besök i S:t
Peterburg, är EU "extremt oroat" av situationen
mellan israeler och palestinier som har försämrats den senaste
tiden.
Tillbaka eller Startsidan | 
