EU-länderna enades om tjänstedirektivet
Efter många
om och men lyckades näringsministrarna i EU ena sig om
utformningen av det omdiskuterade tjänstedirektivet.
Ministrarnas överenskommelse ligger mycket nära den kompromiss
som en bred majoritet i EU-parlamentet ställde sig bakom i
mitten av februari.
Flera av de
nya medlemsländerna i Öst- och Centraleuropa försökte under
debatten med stöd av Luxemburg och Holland få till stånd
förändringar i parlamentets kompromiss. Bland annat ville man
stryka möjligheten för medlemsländerna att skydda den offentliga
sektorn med hänvisning åtaganden inom exempelvis hälsovård och
miljöskydd.
Vid den
slutliga omröstningen ställde sig dock i princip samtliga länder
bakom parlamentets kompromiss, bortsett från ett antal smärre
förändringar. Ministerrådet vill exempelvis förlänga
övergångsperioden från två till tre år. Endast Litauen avstod
från att rösta.
Näringsminister Thomas Östros var efter mötet nöjd med att den
svenska och danska arbetsrätten inte luckras upp, trots önskemål
om ändringar i direktivets skrivningar från till exempel
Lettland, Litauen, Slovakien, Slovenien och Tjeckien.
Enligt den
inledande artikeln om direktivets syfte påverkar det inte alls
arbetsrätten, närmare bestämt lag- eller avtalsregler om
anställnings- och arbetsvillkor, inklusive arbetsmiljö och
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare "som
medlemsstaterna tillämpar i enlighet med gemenskapsrätten".
Som vanligt
finns djävulen i detaljerna.
Ett exempel:
I det av kompromissförslag som såväl parlamentet som
ministerrådet nu ställt sig bakom hänvisar man istället till
EU:s så kallade utstationeringsdirektiv som antogs i december
1996. Direktivet stadgar att företag som genomför arbeten med
egen personal i annat land än hemlandet är skyldigt att följa de
regler och lagar som gäller i det land där arbetet utförs.
Direktivet
gäller dock endast för en kärna av arbets- och
anställningsvillkor och täcker inte heller alla
anställningssituationer som kan uppstå när ett företag utför
tjänster i ett annat land.
Direktivet
uppräkning innefattar arbetsmiljö och därutöver arbetstider
(längsta arbetstid och kortaste vilotid), minsta antal betalda
semesterdagar samt minimilön och dessutom bland annat regler om
uthyrning av arbetskraft, skydd för gravida kvinnor och förbud
mot diskriminering.
Ett annat
exempel: Från direktivets nya huvudprincip - frihet att
tillhandahålla tjänster - görs nu många och krångliga undantag.
Ett av undantagen avser internationell privaträtt som inte ska
omfattas av tjänstedirektivet. Och i privaträtten är det
ursprungslandets lagar som gäller - om annat inte är fastlagt i
avtal.
"EU-kommissionens dubbelspel hotar arbetsrätten", skrev juristen
Pär Grip på debattforumet Europaportalen.se tidigare i vår.
I Danmark
har näringsminister Bendt Bendtsen (konservativ) fått frågan vad
som egentligen kommer att gälla här.
"I många
fall innebär privaträtten att det är ursprungslandets regler som
gäller, men inte utan undantag", skriver han i ett svar till
folketinget.
En möjlig
tolkning av tjänstedirektivet är att arbetsrätten blir fredad i
de aspekter som täcks av det gällande utstationeringsdirektivet,
men heller inte mer. Utstationeringsdirektivet blir då den
lagtext som kommer att reglera de arbetsrättsliga aspekterna av
tjänstedirektivet.
Ett tredje
exempel: Förbudet mot att kräva att tjänsteföretaget ska ha en
representant i värdlandet har fallit bort från det ursprungliga
direktivförslaget, vilket har en särskild betydelse för det
svenska kollektivavtalssystemet som förutsätter att det finns en
reell förhandlingspart i Sverige.
Men
samtidigt som kommissionen lade fram till ändrade förslag till
tjänstedirektiv kom den även med ett meddelande med en ny
vägledning till hur utstationeringsdirektivet ska tolkas. I
detta tolkar kommissionen EU-domstolens praxis om utstationering
vid gränsöverskridande tjänstehandel och drar slutsatser om
rättsläget.
Kommissionen
finner bland annat att det inte är tillåtet att kräva att ett
tjänsteföretag har en fast representant i värdlandet. Däremot
kan en person utses bland de utstationerade arbetstagarna, till
exempel en förman eller lagbas, som en länk till företaget.
Därmed skulle möjligheterna att kräva att det finns en reell
förhandlingspart i värdlandet begränsas, trots att ett sådant
krav alltså inte är förbjudet enligt det reviderade förslaget
till tjänstedirektiv.
Även om
meddelandet endast återger kommissionens tolkning av
EG-fördraget, illustrerar det tydligt att ett
arbetsrättsundantag i tjänstedirektivet inte innebär att
arbetsrätten blir fredad från ifrågasättande med hänvisning till
reglerna om fri rörlighet. Kommissionen meddelar bland annat att
den inom kort kommer att skicka ut ett frågeformulär till
medlemsstaterna om hur EU-rätten följs. Därefter kommer den att
"vidta de åtgärder som krävs".
Ett fjärde
exempel: Trots att såväl parlamentet som nu ministerrådet har
strukit den kontroversiella ursprungslandsprincipen från
direktivet, menade Charlie McCreevy, kommissionär med ansvar för
den inre marknaden, att talet om en försvagning av direktivet
var "överdrivet".
Ministerrådets överenskommelse innehåller en skärpning när det
gäller att undanröja vad som bedöms vara orimliga hinder för den
fria tjänstehandeln.
Medlemsländerna ska göra en genomgång av sin lagstiftning på
området och rapportera resultatet till kommissionen. Syftet är
att motverka "nationell protektionism" som går utöver de
godkända undantagen. Denna så kallade screening är kopplad till
artikel 16, som slår fast friheten att tillhandahålla tjänster
på den inre marknaden och som ersätter den kritiserade
ursprungslandsprincipen.
Dessutom
kommer medlemsländerna i framtiden att tvingas konsultera
kommissionen om det vill införa lagändringar på de områden som
täcks av tjänstedirektivet. Det försvårar möjligheterna att
vidta åtgärder mot brister som uppdagas.
Fortsatt franskt nej till EU-konstitutionen
Hade det
varit folkomröstning i dag, skulle en majoritet av de franska
väljarna alltjämt ha röstat nej till EU-konstitutionen. Det
visar en undersökning utförd av opinionsinstitutet LH2, som
publicerades i dagstidningen Libération den 17 maj.
Enligt
mätningen uppger 98 procent av dem som i folkomröstningen förra
våren röstade nej till konstitutionen, att de "inte ångrar" sitt
beslut. Av dem som röstade ja, uppger tio procent att de
"ångrar" sitt beslut medan 89 procent står fast vid sitt beslut.
I en
folkomröstning den 29 maj 2005 sade 54,7 av de franska väljarna
nej till EU-konstitutionen.
Högkvarter för nordisk stridsgrupp invigt
Högkvarteret
för den nya nordiska EU-styrkan Nordic Battle Group invigdes
under en ceremoni på S1 i Enköping den 29 maj. Styrkan är en del
i EU:s snabbinsatsstyrka och ska från och med den 1 januari 2008
med kort varsel kunna sättas in vid internationella uppdrag.
Styrkan leds
av Sverige och omfattar också Finland, Norge och Estland.
Sverige bidrar med 1.100 soldater och officerare, Finland 200,
Norge 150 och Estland 50.
Polis ska få uppgifter om flygpassagerare
Flygbolagen
blir från och med september skyldiga att på begäran låta
Rikspolisstyrelsen få uppgift om vilka flygpassagerare som är på
väg till Sverige från länder utanför EU. Det är innebörden av
den lagändring som riksdagen sade ja till den 18 maj.
Flygbolagen
ska uppge passagerares namn, medborgarskap, passnummer,
flightnummer och när planet väntas anlända. Polisen ska spara
uppgifterna i ett passagerarregister och flygbolag som låter bli
att föra över uppgifter ska bli skyldiga att betala en avgift på
upp till 46 000 kronor. De svenska bestämmelserna baseras på ett
EU-direktiv som syftar till att förbättra gränskontrollerna samt
bekämpa olaglig invandring och terrorism.
Allt fler svenskar tveksamma till EU
Allt fler
svenskar är osäkra på om Sverige bör vara med i EU. Trots att
Sverige har varit med i EU i över tio år kan i dag var fjärde
svensk (24 procent) inte säga vare sig ja eller nej till
unionen. Det visar en undersökning (SOM) från Göteborgs
universitet som presenteras i juni, rapporterar Sveriges Radios
Eko-redaktion. 1995, då Sverige gick med i EU, vara bara 14
procent av svenskarna osäkra.
Undersökningen görs varje år, och i den senaste mätningen är det
i stort sett dött lopp mellan ja och nej till EU för andra året
i rad. 39 procent är för att Sverige ska vara med, medan nästan
lika många, 37 procent, är emot.
EU ska stoppa flyktingar
EU kommer
att sätta in patrullbåtar och flygplan för att försöka stoppa
flyktingar från Gambia och Senegal att nå stränderna på
Kanarieöarna. Hittills i år har 7 400 afrikanska asylsökande
lyckats ta sig i land. EU:s gränskontrollbyrå ska samordna
patrullinsatserna.
Samtidigt
misslyckades EU-kommissionären Franco Frattini med att få stöd
för att EU automatiskt ska avvisa flyktingar som kommer från
"säkra länder" i Afrika. En majoritet av EU-kommissionens
ledamöter sa nej till en lista på åtta länder, dit flyktingar
ska kunna skickas tillbaka utan att få sina asylansökningar
prövade.
EU utreder skatt på e-post och sms
EU-parlamentet utreder möjligheten att beskatta
e-postmeddelanden och sms-meddelanden för att hitta nya sätt att
finansiera utvidgningen av unionen.
Bakom
förslaget ligger den franske EU-parlamentarikern Alain
Lamassoure. Han föreslår en skatt på 1,5 eurocent per
textmeddelande. För e-postmeddelanden skulle skatten bli 0,00001
cent. På det sättet skulle skatten, enligt Alain Lamassoure, bli
minimal för skattebetalarna. Men eftersom miljarder
sms-meddelanden sända varje dag skulle intäkterna för EU kunna
bli omfattande.
Tydligare besked om EU-domstol
En lag som
kompletterar regler för att inhämta förhandsavgöranden från
EU-domstolen börjar gälla 1 juli 2006.
Lagen
handlar om hur skyldigheten att skaffa förhandsavgöranden från
EU-domstolen ska hanteras i svensk processrätt. Innebörden är
att de högsta domstolsinsatserna ska motivera sitt beslut om de
låter bli att ta in förhandsavgörande.
Detta ska
förebygga konflikter med EU-kommissionen som tidigare ifrågasatt
om Sverige följer reglerna om att fråga domstolen till råds om
hur ett fall som berör unionens regler ska avgöras.
Miljöpartiet kräver EU-utträde
Under
miljöpartiets kongress i slutet av maj beslutades det bland
annat att miljöpartiet "motsätter" sig en EU grundlag samt att
partiet kräver ett utträde ur EU. Formuleringen som röstades
igenom lyder "Vi vill att Sverige lämnar EU och i stället söker
andra samarbeten i Europa".
Peter
Eriksson, språkrör för miljöpartiet, tror inte att kravet
hindrar dem från att regera tillsammans med EU-vänliga partier i
framtiden:
Nej, det
tror jag inte. Alla vet var vi står i frågan och det är bra att
vi är tydliga med vår politik, säger han i en intervju i
Aftonbladet.
Svensk gränspatrull på Kanarieöarna
EU:s nya
gränskontrollbyrå, Frontex, ska genomföra en operation för att
hjälpa Spanien skydda sina gränser mot vågen av afrikanska
flyktingar. Åtta EU-länder, däribland Sverige, kommer att sända
ut gränspoliser för att ingå i operationen som sker på
Kanarieöarna.
Nära 5 000
afrikaner anlände till Kanarieöarna bara under maj månad efter
ett år med ständigt stigande siffror. Frontexoperationen ska
dels identifiera vilka bland afrikanerna som inte har
flyktingskäl, dels patrullera vattnen runt Kanarieöarna för att
avskräcka för att ta sig dit.
Nästa land
som vill ha hjälp av nystartade Frontex är Malta som också fått
många afrikanska flyktingar sedan landet blev EU-medlem för två
år sedan.
Europol hjälper tysk polis under fotbolls-VM
Europol
hjälper tysk polis med samordning och informationsutbyte under
fotbolls-VM. Bland annat kommer Europol att dygnet runt bevaka
sitt informationsregister där nationella sambandsmän löpande
lägger in information om personer som är dömda eller misstänkta
för grov, organiserad och gränsöverskridande brottslighet.
Tyska
myndigheter har inrättat dels en nationell informations- och
samarbetscentral vid det tyska inrikesministeriet och dels en
kommandocentral vid den federala polisen. Europol har två
tjänstemän vid respektive central som fungerar som sambandsmän
och bevakar Europols databaser. Europol har även upprättat en
särskild avdelning vid sitt högkvarter i Haag som fungerar som
kontaktpunkt och stöd för alla Europols tjänstemän som är
engagerade under turneringen.
Tillbaka eller Startsidan |