Den
nya konstitutionen åter på EU:s dagordning
EU:s medlemsländer ska åter börja
diskutera vad de ska göra med förslaget om en ny konstitution,
som avvisades i folkomröstningar i Holland och Frankrike för nästan
ett år sedan.
I juni förra året beslöt EU:s
regeringschefer att ta "en paus för reflektion" för
att fortsätta diskutera förslaget till ny konstitution, eller
konstitutionellt fördrag som det kallas i Sverige.
Den senaste tiden har EU:s politiker och
EU:s institutioner börjat uttala sig om vad man ska ta sig till
med grundlagsförslaget. Tysklands Angela Merkel vill ha en särskild
förklaring om ett "socialt Europa", Frankrikes
inrikesminister Nicolas Sarkozy menar att vissa delar av
konstitutionen kan börja införas redan nu och den konservativa
partigruppen i EU-parlamentet, EPP, har uttalat att medlemsländerna
helt enkelt borde fortsätta ratificeringsprocessen, något som
bland annat Estland och Finland hörsammat.
Estlands parlament sade den 9 maj ja till
EU-konstitutionen. 73 av de 101 ledamöterna röstade för,
medan bara en var emot.
- Vi har nu demonstrerat vår vilja att
delta i processen för att skapa Europas framtid, sade premiärminister
Andrus Ansip enligt AFP.
Finlands riksdag röstade den 12 maj för
EU-konstitutionen. Omröstningen banar väg för att Finland
formellt kan ratificera det nya fördraget innan landet övertar
EU-ordförandeskapet den 1 juli. Beslutet måste godkännas av
regeringen och bekräftas i ytterligare en omröstning i
riksdagen. Och så kommer det säkert att bli, även om vill en
majoritet av finländarna ha en folkomröstning enligt en
opinionsundersökning.
Finland blir därmed det sextonde landet
som godkänner (ratificerar) konstitutionen.
- Detta blir en mycket positiv signal till
Europa, förklarade statsminister Vanhanen. Ändå vill han inte
se Finlands budskap som en uppmaning till andra länder, som
Sverige, Danmark och Storbritannien, att fullfölja
ratifikationen.
- Varje land får själv avgöra hur frågan
hanteras, sade Vanhanen.
Matti Vanhanen har inga förhoppningar om
att för dagen övervinna de negativa opinionerna i Frankrike
och Holland. Först efter valen i de båda länderna om ett år
kan nya möjligheter öppna sig.
Men till dess kan EU inte nöja sig med att
bara förlänga den "tankepaus" som blev nödlösningen
efter folkomröstningarna i Frankrike och Holland.
Finland vill under sitt ordförandeskap
inleda förberedande samtal om hur de konstitutionella frågorna
kan komma tillbaka på EU:s dagordning.
Den finländska regeringen planerar att hålla
ett informellt EU-toppmöte den 20 oktober, där konstitutionen
kommer att vara ett av diskussionsämnena.
EU-kommissionen presenterade i början av
maj en rapport som ska behandlas på nästa EU-toppmöte den
15-16 juni. Då ska regeringscheferna ta ställning till hur frågan
om konstitutionen ska hanteras
Det blir en ordentlig förlängning av den
så kallade reflektionsperioden, åtminstone om EU-kommissionen
får bestämma. När kommissionens ordförande José Manuel
Barroso presenterade kommissionens förslag inför EU-toppmötet
i juni, uppmanade han medlemsländernas stats- och
regeringschefer att vänta till åtminstone 2008 med att fatta
beslut om den bordlagda EU-konstitutionen.
- Vi måste ge konstitutionen ytterligare
en chans, men vi behöver mer tid för debatt. För närvarande
finns inte förutsättningarna för att lösa frågan om
konstitutionen, sade Barroso.
Barrosos och kommissionens målsättning är
att EU-länderna ska kunna enas om en lösning på unionens
nuvarande kris innan kommissionens mandat löper ut 2009. Dessförinnan
vill man dock att medlemsländerna ska ställa sig bakom en
gemensam deklaration, där man fastslår sin vision av EU:s
framtid och vilka värderingar det "europeiska
samarbetet" bygger på.
- Det är nödvändigt att Europas
medborgare får veta huruvida deras ledare är beredda att fullt
ut engagera sig i det europeiska samarbetet. Det handlar inte
bara om grundläggande principer och värderingar; det handlar
också om att politikerna ska göra vad folk förväntar sig och
genomföra beslut som man gemensamt har fattat, sade Barroso vid
en presskonferens i Bryssel.
Enligt såväl Barrosso som Margot Wallström,
vice ordförande i EU-kommissionen, beror det svaga förtroendet
för EU på att det finns "ett gap mellan retoriken och vad
medlemsländerna verkligen gör". Ett exempel är det rättsliga
och polisiära samarbetet, där kommissionen vill att länderna
så snart som möjligt ska avstå från vetorätten vid
beslutsfattande (ett av inslagen i den avvisade
EU-konstitutionen).
Tysklands förbundskansler Angela Merkel
vill att en särskild förklaring om ett "socialt
Europa" ska fogas till EU-konstitutionen.
Merkels förslag går ut på att man skulle
bemöta mycket av den kritik som nu framförts mot grundlagsförslaget
genom att förslaget kompletteras med en icke-bindande förklaring
som betonar EU:s "sociala dimension" och att
EU-institutionerna alltid måste ta hänsyn till sociala
konsekvenser när man beslutar om nya regler som rör den inre
marknaden.
På så sätt hoppas Angela Merkel att
fransmän och holländare ska överge sitt motstånd mot
konstitutionen.
Merkel
anser också att den tredje delen av grundlagsförslaget, som
behandlar alla EU:s politikområden, bör lyftas ur grundlagen för
att göra denna enklare och mer lättillgänglig. Enligt den
tyska förbundskanslern bör EU-konstitutionen istället
fokusera på de institutionella frågorna.
Unga kvinnor kan stoppas från VM
Unga kvinnor från länder utanför EU kan
få problem om de vill se fotbolls-VM i Tyskland i sommar. Gränskontrollerna
kan bli hårdare och frågorna fler, för att motverka handel
med prostituerade.
Enligt tyska myndigheter har en viss ökning
av antalet prostituerade redan märkts på bordellerna i landet
prostitution är lagligt i Tyskland.
EU-kommissionen överväger nu förslag om
extra insatser vid gränserna för att stoppa kvinnor och
flickor som kan antas vara offer för människohandel inför
fotbolls-VM.
Svensk postmoms för hög enligt EU
Sverige gör, enligt EU-kommissionen, fel
som lägger full moms på frimärken och posttjänster.
Storbritannien och Tyskland tar å andra sidan ut för låg moms
på posttjänster. EU-kommissionen menar att den olika tillämpningen
av EU:s momsregler att konkurrensen på postmarknaden snedvrids.
Kommissionen har därför öppnat ett så
kallat överträdelseärende, och de tre länderna får två månader
på sig att kommentera frågan.
Enligt nuvarande momsregler inom EU ska
vissa posttjänster samt "tillhandahållande till nominella
värdet av frimärken" vara befriade från moms. Sverige
har full moms på hela postområdet och uppfyller därmed,
enligt kommissionen, inte sina skyldigheter i mervärdesskattedirektivet.
EU hotar försena nya medlemmar
EU-kommissionen kräver mer av Bulgarien
och Rumänien för att de ska få träda in i EU vid årsskiftet.Men
båda länderna förklarar att de fortfarande satsar på 2007.
Bulgarien får underkänt på flest områden,
bland annat vad gäller kampen mot organiserad brottslighet.Rumänien
får bland annat kritik för korruptionen.
Inträdet kan bara skjutas upp till 2008.
Det står i de båda ländernas medlemskapsavtal som skrevs
under för ett år sedan.
EU-kommissionen vill öka rättsligt
samarbete
EU-kommissionen
vill se ett närmare EU-samarbete när det gäller polisiära
och rättsliga frågor. Enligt kommissionens ordförande José
Manuel Barroso, kommer man snart att lägga ett förslag som
syftar till att minska medlemsländernas vetorätt på området.
"Människor vill ha mer europeiskt
samarbete när det gäller bekämpande av terrorism och
organiserad brottslighet. Det är vår plikt att infria de förväntningarna",
sade Barroso i ett tal i Lissabon i början av maj.
Vad kommissionen tänker sig, är att försöka
genomföra en del av de befogenheter som medges i den bordlagda
EU-konstitutionen. I dag är det polisiära och rättsliga
samarbetet mellanstatligt, vilket innebär att enskilda medlemsländer
kan stoppa ett beslut. Att övergå till majoritetsbeslut, kräver
dock att alla länder är eniga.
Storbritannien kan ge upp EU-vetorätt
Den brittiska regeringen kan tänka sig att
avstå från sin vetorätt när det gäller polisiärt och rättsligt
samarbete inom EU. Enligt Financial Times utreder regeringen för
närvarande frågan.
Storbritannien har hittills tvekat när det
gäller att överföra ytterligare beslutsbefogenhet till EU och
man har ett så kallat undantag när det gäller samarbetet inom
det polisiära och rättsliga området. Om den brittiska
regeringen bestämmer sig för att på det området avstå från
vetorätten, innebär det en helomvändning för den brittiska
regeringen.
EU:s flyttcirkus ifrågasätts
Gruppledaren för den näst största
partigruppen i EU-parlamentet, socialistledaren Martin Schulz,
vill ha en ny diskussion om parlamentets flyttcirkus mellan
Bryssel och Strasbourg.
I ett brev till parlamentets talman Josep
Borell begär Schulz att talmanskonferensen vid sin nästa träff
ska ta upp frågan om var parlamentet ska mötas.
Den nuvarande ordningen kostar stora
pengar, eftersom assistenter, annan personal och ledamöterna
varje månad måste göra en tur- och returresa till Frankrike.
Dokumenten som ska med kräver en långtradarkaravan.
Finland vill höja spritskatt i EU
Finland kommer att driva på en höjd lägstaskatt
på starksprit och öl när landet tar över som ordförande i
EU vid halvårsskiftet. Finansminister Eero Heinäluoma säger i
en intervju att högre minimiskatt ger Finland möjlighet att höja
sin alkoholskatt utan risk för mer privatimport av alkohol.
Finland försöker sig inte på höjd
vinskatt eftersom de stora vinländerna skulle motsätta sig
det. Högre skatt på starksprit har däremot, enligt den finska
regeringen, stöd utanför Norden och därför möjligt.
Alla beslut i skattefrågor inom EU måste
tas med enhälligt. Det räcker med att ett enda EU-land motsätter
sig en skattehöjning för att omintetgöra förslaget.
Rättslig tvist kan hota fotbollslandslagen
Europas största fotbollsklubbar är på väg
in i EU-domstolens rättssalar. Den så kallade G14-gruppen som
består av storklubbar som bland annat består av storklubbar
som Arsenal, Real Madrid och Juventus har nu stämt den
internationella fotbollsfederationen, Fifa. Detta för att man
menar att Fifa bryter mot EU:s konkurrensregler.
Klubbarna är kritiska till att Fifa har rätt
att hämta deras klubbspelare till landskamper hur som helst.
G14-gruppen kräver också att Fifa ska betala ersättning till
klubben om någon av deras spelare skadas vid en landskapsmatch.
Svenska Fotbollsförbundets ordförande
Lars-Åke Lagrell är oroad över vad domen kan få för
konsekvenser om G14-klubbarna skulle lyckas i sin stämningsansökan.
- Det värsta scenariot är att vi får en
annan struktur på fotbollsrörelsen så att
landslagsverksamheten i förlängningen kan vara i fara, säger
Lagrell till TT.
EU-partier vill ha mer pengar
De stora partierna i EU-parlamentet vill ha
mer pengar för att kunna samarbeta över nationsgränserna. Nu
har partigrupperna lagt fram ett gemensam förslag.
- Vi har flera politiska familjer nu. Det
är därför det behövs mer pengar, säger Jo Leinen, tysk
socialdemokrat och ordförande för EU-parlamentets utskott för
konstitutionella frågor.
Sedan ett par år kan de största
partigrupperna i EU-parlamentet få bidrag om de bildar så
kallade Europapartier.
För att få status som Europaparti måste
partiet finnas representerat i en fjärdedel av EU:s
medlemsstater och ha uppnått minst tre procent av rösterna i
det senaste valet till EU-parlamentet. Dessutom måste partiets
stadgar vara förenliga med "EU:s grundläggande värderingar",
vilket per definition utesluter partier som är motståndare
till EU.
I
EU:s budget för 2005 fanns anslag på 8,7 miljoner euro till
partierna. Det var inte tillräckligt, menar utskottet för
konstitutionella frågor som nu föreslår ökade medel. Exakt
hur mycket pengar det ska bli är oklart, men enligt Jo Leinen rör
det sig om cirka 10 miljoner euro sammanlagt.
Tillbaka eller Startsidan |