EU förbereder militär
intervention i Kongo - Sverige är med på planerna
Tyskland kommer att stå som värd för ett möte mellan
huvudsakligen generaler från de EU-länder som har sagt sig
vara villiga att bidra till en insatsstyrka i Kongo i samband
med sommarens val. Styrkan är tänkt att omfatta 1.200-1.500
soldater, varav Tyskland och Frankrike väntas svara för två
tredjedelar.
"Det
är ett informellt arbetsmöte. De länder som har sagt sig redo
att bidra med soldater kommer att diskutera förberedelserna för
den fortsatta planeringen", sade en talesman för det tyska
försvarsministeriet till Reuters.
Inför
valet i Kongo den 18 juni har FN begärt att EU ska bistå den
FN-styrka som redan är på plats. Hittills har ett tiotal av de
25 EU-länderna förklarat sig beredda att ingå i en
insatsstyrka, däribland Sverige. Från svensk sida har man dock
ännu inte angett någon konkret siffra över det antal soldater
man är redo att skicka.
I
samband med att EU:s utrikespolitiske talesman Javier Solana besökte
Sverige, sade dåvarande utrikesminister Laila Freivalds att
"regeringen ser positivt på att bidra till en
insatsstyrka". Hon sade också att hon hoppas att ett
beslut snart ska kunna fattas. Ett beslut om en insats i Kongo måste
dock godkännas av riksdagen.
Enligt
flera källor har man från svensk sida tänkt sig att skicka en
pluton bestående av soldater ur Särskilda Skyddsgruppen, SSG.
Specialstyrkan deltog i en militär EU-operation i Kongo 2003,
som var EU:s första väpnade insats utanför Europa.
"Jag
är säker på att Sverige kommer att lämna ett rejält bidrag,
som landet alltid gör", sade Solana vid ett framträdande
på Försvarshögskolan, enligt TT.
En
alltjämt olöst fråga är vem som ska leda den nya EU-styrkan
i Kongo. Frankrike ett av de två tänkbara länderna har sagt
nej med hänvisning till landets koloniala förflutna i Afrika
och att man redan har militära åtaganden i
Elfenbenskusten.
Den
andra tänkbara kandidaten Tyskland har ännu inte lämnat
definitivt besked. Enligt den tyske utrikesministern
Frank-Walter Steinmeier, vill man först få vetskap om vad de
andra EU-länderna är beredda att bidra med. Den tyska
regeringen är också angelägen om att en insats har ett klart
mandat från FN och att den är tidsbegränsad.
Vid
besöket i Stockholm, menade Javier Solana dock att det redan
var klart vilket land som skulle leda operationen:
-
Vad jag vet så är det redan bestämt att Tyskland kommer att
ha befälet.
En
central aspekt av EU:s säkerhets- och försvarspolitik är att
snabbt kunna skicka ut militära förband i en internationell
kris. De snabbinsatsstyrkor som nu byggs upp kommer att ge EU en
sådan förmåga. En sådan snabbinsatsstyrka består av en
bataljonsstridsgrupp på cirka 1.500 soldater med tillhörande
stöd- och underhållsförband, samt nödvändiga flyg- och
marina enheter, redo för snabb insats runt om i världen.
EU
har som ambition att kunna påbörja en operation inom fem dagar
efter det att ministerrådet har gett sitt godkännande. När väl
ett beslut om att starta en operation är taget skall
snabbinsatsstyrkan ha inlett sitt uppdrag på marken inom tio
dagar efter beslutet.
Två
snabbinsatsstyrkor kommer att stå i beredskap under sex månader
för att sedan avlösas av två andra. Under sin beredskapstid
ska styrkorna vara beredda att sättas in efter fem till tio
dagars förvarning.
EU
har redan etablerat en begränsad förmåga till insats men full
förmåga beräknas vara uppnådd år 2007. Då kommer EU att
kunna genomföra två nästan samtidiga operationer med
snabbinsatsstyrkor. Dessa kommer att kunna klara hela skalan av
uppgifter från humanitära hjälpinsatser till traditionella
fredsbevarande operationer och så kallade fredsframtvingande
uppgifter innefattande väpnad strid. Regelrätta krig med andra
ord.
Hittills
har EU:s medlemsländer lovat ställa upp med 13
snabbinsatsstyrkor. Sverige leder en av dessa - Nordic
Battlegroup - med soldater även från Finland, Estland och
Norge. Den Nordiska styrkan kommer att stå i beredskap under första
halvåret 2008.
De
snabbinsatsstyrkor EU är på väg att upprätta är ett sätt för
EU att uppnå sina strategiska mål att bli en traditionell
stormakt. Även om snabbinsatsstyrkorna är långt ifrån någon
EU-armé, kommer de att påminna om den imperialistiska historia
som flera EU-medlemmar har.
"Sveriges
röst måste bli starkare"
De socialdemokratiska tidigare utrikesministrarna Sten Andersson
och Lena Hjelm-Wallén samt Peter Wiederud, ordförande i
Broderskapsrörelsen, skriver i en debattartikel i obundet
moderata Svenska Dagbladet att socialdemokraterna måste bli bättre
på "att förvalta arvet från Palme". Artikelförfattarna
skriver bland annat att socialdemokraterna måste bli
"tydliga i vårt fördömande av ockupation, förtryck och
terrorism. Israel har rätt att skydda sin befolkning, men inte
att ockupera eller begå övergrepp på palestinskt område.".
Sveriges röst utomlands måste bli starkare, menar artikelförfattarna,
och skriver att det folkliga engagemanget finns, men att
regeringens engagemang måste "bli tydligare".
"Sverige och EU måste våga uttala tydlig kritik och
protestera mot USA:s utrikespolitik i frågor som invasionen av
Irak, Guantánamolägret och Abu Ghraib-fängelset.", menar
Andersson, Hjelm-Wallén och Wiederud.
EU-länderna
planerar för gemensamt körkort
EU-ländernas kommunikationsministrar ska försöka enas om en
plan för att införa ett för EU-länderna gemensamt körkort.
Syftet är att det nya körkortet ska ersätta de omkring 100
olika körkort som för närvarande finns i unionen.
Enligt
det österrikiska EU-ordförandeskapet är länderna i princip
överens om en kompromisslösning som ger medlemsländerna rätt
att avgöra om det nya körkortet ska gälla i tio eller 15 år.
Ett tidigare förslag om att körkortet bara skulle gälla i tio
år har kritiserats av framför allt Tyskland och Österrike.
Det
österrikiska ordförandeskapet har också antytt att
kompromissförslaget stöds av såväl EU-kommissionen som
EU-parlamentet. Det nya körkortet är tänkt att börja införas
från och med 2012. Avsikten med ett för EU gemensamt körkort
är bland annat att förhindra att personer som har blivit fråntagna
körkortet skaffar ett nytt tillstånd i ett annat
EU-land.
EU-kritiker
sparkar ut Lega Nord
Den
så kallade EU-skeptiska gruppen i EU-parlamentet har sparkat ut
fyra ledamöter från det italienska högerpopulistiska partiet
Lega Nord. Samtidigt har sju ledamöter från Polska familjeförbundet
lämnat gruppen.
Den
EU-skeptiska gruppen har under en lång tid haft problem med
Lega Nord. Det avgörande beslutet fattades efter det att
Roberto Calderoli, minister för institutionella frågor och
medlem av partiet, i italiensk tv burit en t-tröja med en av de
danska så kallade Muhammed-karikatyrerna. Calderoli har sedan
dess avgått.
"Det
var ett nödvändigt beslut. Den italienske ministerns agerande
gjorde att det inte fanns någon återvänd.", säger
Jens-Peter Bonde, från den danska Junibevaegelsen, till
EUobserver. Enligt Bonde är det oklart varför de polska ledamöterna
lämnat gruppen.
Österrike
ska debattera EU och Turkiet
Det
österrikiska högerextrema Frihetspartiet, FPÖ, har lyckats
samla in de nödvändiga namnunderskrifterna för att i
parlamentet få till stånd en debatt om Turkiets EU-medlemskap
och den nya EU-konstitutionen. Debatten syftar till att tvinga
fram en folkomröstning i de båda frågorna.
Enligt
inrikesministeriet har FPÖ samlat in närmare 260.000
underskrifter. För att få till stånd en parlamentsdebatt krävs
minst 100.000 underskrifter.
Bland
övriga politiska partier har betydelsen av FPÖ:s initiativ
tonats ned. Fristående bedömare har dock varnat för att den
kommande debatten i parlamentet och mediernas bevakning av
debatten kan förstärka den redan EU-kritiska och antiturkiska
opinionen bland väljarna.
Finländska
EU-parlamentariker emot ratificering
Flertalet av de finländska EU-parlamentarikerna anser att
Finland inte nu bör ratificera den nya EU-konstitutionen,
rapporterar Finlands radio (Yle). Av de 14 ledamöterna är det
endast fyra - tre socialdemokrater samt samlingspartiets ledamot
som är för en ratificering. De grönas ledamot tar inte ställning
i frågan.
De
övriga nio menar att det inte är meningsfullt att ratificera
ett fördrag som ändå inte kommer att träda i kraft. Frågan
om att godkänna konstitutionen har aktualiserats inför
Finlands EU-ordförandeskap, som inleds den 1 juli.
Hittills
har 14 av EU:s 25 medlemsländer godkänt konstitutionen.
Frankrike
vill kontrollera EU:s gränser
EU:s fortsatta utvidgning är en känslig fråga i flera EU-länder,
framför allt i de länder där väljarna har sagt nej till
EU-konstitutionen.
Frankrikes
inrikesminister, Nicolas Sarkozy, menar att medlemsländernas
parlament bör få ökat inflytande över frågan om var EU:s gränser
går.
De
nationella parlamenten i EU-länderna bör få större kontroll
över EU:s medlemsförhandlingar med Kroatien och Turkiet. Det
sade Frankrikes inrikesminister Nicolas Sarkozy, när han den 16
februari framträdde inför den konservativa Konrad Adenauer
Stiftung i Berlin. Enligt Sarkozy är en ökad parlamentarisk
kontroll det enda sättet att få EU:s medborgare att acceptera
en fortsatt utvidgning av unionen.
"Fiaskot
i de franska och nederländska folkomröstningarna när det gäller
EU-konstitutionen orsakades delvis av en motvilja mot ett Europa
utan gränser. Därför vill jag se en ökad parlamentarisk
kontroll när det gäller hela förhandlingsprocessen med
Kroatien och Turkiet", sade Sarkozy.
Svensk
reavinstskatt fråga för EU-domstolen
EU-kommissionen stämmer Sverige inför EU-domstolen.
Anledningen är de svenska bestämmelserna om uppskov med
reavinstskatten vid försäljning av bostad. I dag har alla som
säljer en privatbostad rätt att skjuta på beskattningen förutsatt
att man köper en ny bostad. Villkoret är dock att den nya
bostaden ligger i Sverige, vilket kommissionen anser strider mot
den fria rörligheten.
Kommissionen
har ända sedan 2004 hotat med stämning om regeringen inte ändrar
lagen så att den medger uppskov också vid köp av bostad i
andra EU- och EES-länder. Nu har regeringen två månader på
sig att skicka in ett yttrande till EU-domstolen och på så sätt
försöka undvika en rättsprocess.
Finansminister
Pär Nuder har nyligen i riksdagen förklarat att regeringen
inte har några planer på att avskaffa uppskovsrätten.
"Ungern
bör folkomrösta om EMU"
Ungern bör hålla en folkomröstning om EMU, det anser landets
premiärminister Ferenc Gyurcsany. Ungerns anslutning till euron
är planerad att äga rum 2010.
"Det
här är en fråga som kräver en folkomröstning. Vi måste fråga
folket om de vill gå med i det samarbetet eller inte",
sade Gyurcsany till dagstidningen Vilaggzadasag den 17
mars.
Premiärministerns
talesman Andras Batiz uppger för AFP att en folkomröstning kan
hållas 2008 och att den kommer att vara rådgivande.
Tillbaka eller Startsidan |