"Det är ett informellt arbetsmöte. De länder som har sagt sig redo att bidra med soldater kommer att diskutera förberedelserna för den fortsatta planeringen", sade en talesman för det tyska försvarsministeriet till Reuters. 

Inför valet i Kongo den 18 juni har FN begärt att EU ska bistå den FN-styrka som redan är på plats. Hittills har ett tiotal av de 25 EU-länderna förklarat sig beredda att ingå i en insatsstyrka, däribland Sverige. Från svensk sida har man dock ännu inte angett någon konkret siffra över det antal soldater man är redo att skicka. 

I samband med att EU:s utrikespolitiske talesman Javier Solana besökte Sverige, sade dåvarande utrikesminister Laila Freivalds att "regeringen ser positivt på att bidra till en insatsstyrka". Hon sade också att hon hoppas att ett beslut snart ska kunna fattas. Ett beslut om en insats i Kongo måste dock godkännas av riksdagen. 

Enligt flera källor har man från svensk sida tänkt sig att skicka en pluton bestående av soldater ur Särskilda Skyddsgruppen, SSG. Specialstyrkan deltog i en militär EU-operation i Kongo 2003, som var EU:s första väpnade insats utanför Europa. 

"Jag är säker på att Sverige kommer att lämna ett rejält bidrag, som landet alltid gör", sade Solana vid ett framträdande på Försvarshögskolan, enligt TT. 

En alltjämt olöst fråga är vem som ska leda den nya EU-styrkan i Kongo. Frankrike ett av de två tänkbara länderna har sagt nej med hänvisning till landets koloniala förflutna i Afrika och att man redan har militära åtaganden i Elfenbenskusten. 

Den andra tänkbara kandidaten Tyskland har ännu inte lämnat definitivt besked. Enligt den tyske utrikesministern Frank-Walter Steinmeier, vill man först få vetskap om vad de andra EU-länderna är beredda att bidra med. Den tyska regeringen är också angelägen om att en insats har ett klart mandat från FN och att den är tidsbegränsad. 

Vid besöket i Stockholm, menade Javier Solana dock att det redan var klart vilket land som skulle leda operationen: 

- Vad jag vet så är det redan bestämt att Tyskland kommer att ha befälet. 

En central aspekt av EU:s säkerhets- och försvarspolitik är att snabbt kunna skicka ut militära förband i en internationell kris. De snabbinsatsstyrkor som nu byggs upp kommer att ge EU en sådan förmåga. En sådan snabbinsatsstyrka består av en bataljonsstridsgrupp på cirka 1.500 soldater med tillhörande stöd- och underhållsförband, samt nödvändiga flyg- och marina enheter, redo för snabb insats runt om i världen.

EU har som ambition att kunna påbörja en operation inom fem dagar efter det att ministerrådet har gett sitt godkännande. När väl ett beslut om att starta en operation är taget skall snabbinsatsstyrkan ha inlett sitt uppdrag på marken inom tio dagar efter beslutet. 

Två snabbinsatsstyrkor kommer att stå i beredskap under sex månader för att sedan avlösas av två andra. Under sin beredskapstid ska styrkorna vara beredda att sättas in efter fem till tio dagars förvarning. 

EU har redan etablerat en begränsad förmåga till insats men full förmåga beräknas vara uppnådd år 2007. Då kommer EU att kunna genomföra två nästan samtidiga operationer med snabbinsatsstyrkor. Dessa kommer att kunna klara hela skalan av uppgifter från humanitära hjälpinsatser till traditionella fredsbevarande operationer och så kallade fredsframtvingande uppgifter innefattande väpnad strid. Regelrätta krig med andra ord. 

Hittills har EU:s medlemsländer lovat ställa upp med 13 snabbinsatsstyrkor. Sverige leder en av dessa - Nordic Battlegroup - med soldater även från Finland, Estland och Norge. Den Nordiska styrkan kommer att stå i beredskap under första halvåret 2008. 

De snabbinsatsstyrkor EU är på väg att upprätta är ett sätt för EU att uppnå sina strategiska mål att bli en traditionell stormakt. Även om snabbinsatsstyrkorna är långt ifrån någon EU-armé, kommer de att påminna om den imperialistiska historia som flera EU-medlemmar har. 

"Sveriges röst måste bli starkare" 
De socialdemokratiska tidigare utrikesministrarna Sten Andersson och Lena Hjelm-Wallén samt Peter Wiederud, ordförande i Broderskapsrörelsen, skriver i en debattartikel i obundet moderata Svenska Dagbladet att socialdemokraterna måste bli bättre på "att förvalta arvet från Palme". Artikelförfattarna skriver bland annat att socialdemokraterna måste bli "tydliga i vårt fördömande av ockupation, förtryck och terrorism. Israel har rätt att skydda sin befolkning, men inte att ockupera eller begå övergrepp på palestinskt område.". Sveriges röst utomlands måste bli starkare, menar artikelförfattarna, och skriver att det folkliga engagemanget finns, men att regeringens engagemang måste "bli tydligare". "Sverige och EU måste våga uttala tydlig kritik och protestera mot USA:s utrikespolitik i frågor som invasionen av Irak, Guantánamolägret och Abu Ghraib-fängelset.", menar Andersson, Hjelm-Wallén och Wiederud. 

EU-länderna planerar för gemensamt körkort 
EU-ländernas kommunikationsministrar ska försöka enas om en plan för att införa ett för EU-länderna gemensamt körkort. Syftet är att det nya körkortet ska ersätta de omkring 100 olika körkort som för närvarande finns i unionen. 

Enligt det österrikiska EU-ordförandeskapet är länderna i princip överens om en kompromisslösning som ger medlemsländerna rätt att avgöra om det nya körkortet ska gälla i tio eller 15 år. Ett tidigare förslag om att körkortet bara skulle gälla i tio år har kritiserats av framför allt Tyskland och Österrike. 

Det österrikiska ordförandeskapet har också antytt att kompromissförslaget stöds av såväl EU-kommissionen som EU-parlamentet. Det nya körkortet är tänkt att börja införas från och med 2012. Avsikten med ett för EU gemensamt körkort är bland annat att förhindra att personer som har blivit fråntagna körkortet skaffar ett nytt tillstånd i ett annat EU-land. 

EU-kritiker sparkar ut Lega Nord 
Den så kallade EU-skeptiska gruppen i EU-parlamentet har sparkat ut fyra ledamöter från det italienska högerpopulistiska partiet Lega Nord. Samtidigt har sju ledamöter från Polska familjeförbundet lämnat gruppen.

Den EU-skeptiska gruppen har under en lång tid haft problem med Lega Nord. Det avgörande beslutet fattades efter det att Roberto Calderoli, minister för institutionella frågor och medlem av partiet, i italiensk tv burit en t-tröja med en av de danska så kallade Muhammed-karikatyrerna. Calderoli har sedan dess avgått. 

"Det var ett nödvändigt beslut. Den italienske ministerns agerande gjorde att det inte fanns någon återvänd.", säger Jens-Peter Bonde, från den danska Junibevaegelsen, till EUobserver. Enligt Bonde är det oklart varför de polska ledamöterna lämnat gruppen. 

Österrike ska debattera EU och Turkiet 
Det österrikiska högerextrema Frihetspartiet, FPÖ, har lyckats samla in de nödvändiga namnunderskrifterna för att i parlamentet få till stånd en debatt om Turkiets EU-medlemskap och den nya EU-konstitutionen. Debatten syftar till att tvinga fram en folkomröstning i de båda frågorna. 

Enligt inrikesministeriet har FPÖ samlat in närmare 260.000 underskrifter. För att få till stånd en parlamentsdebatt krävs minst 100.000 underskrifter. 

Bland övriga politiska partier har betydelsen av FPÖ:s initiativ tonats ned. Fristående bedömare har dock varnat för att den kommande debatten i parlamentet och mediernas bevakning av debatten kan förstärka den redan EU-kritiska och antiturkiska opinionen bland väljarna. 

Finländska EU-parlamentariker emot ratificering 
Flertalet av de finländska EU-parlamentarikerna anser att Finland inte nu bör ratificera den nya EU-konstitutionen, rapporterar Finlands radio (Yle). Av de 14 ledamöterna är det endast fyra - tre socialdemokrater samt samlingspartiets ledamot som är för en ratificering. De grönas ledamot tar inte ställning i frågan. 

De övriga nio menar att det inte är meningsfullt att ratificera ett fördrag som ändå inte kommer att träda i kraft. Frågan om att godkänna konstitutionen har aktualiserats inför Finlands EU-ordförandeskap, som inleds den 1 juli. 

Hittills har 14 av EU:s 25 medlemsländer godkänt konstitutionen. 

Frankrike vill kontrollera EU:s gränser 
EU:s fortsatta utvidgning är en känslig fråga i flera EU-länder, framför allt i de länder där väljarna har sagt nej till EU-konstitutionen. 

Frankrikes inrikesminister, Nicolas Sarkozy, menar att medlemsländernas parlament bör få ökat inflytande över frågan om var EU:s gränser går. 

De nationella parlamenten i EU-länderna bör få större kontroll över EU:s medlemsförhandlingar med Kroatien och Turkiet. Det sade Frankrikes inrikesminister Nicolas Sarkozy, när han den 16 februari framträdde inför den konservativa Konrad Adenauer Stiftung i Berlin. Enligt Sarkozy är en ökad parlamentarisk kontroll det enda sättet att få EU:s medborgare att acceptera en fortsatt utvidgning av unionen. 

"Fiaskot i de franska och nederländska folkomröstningarna när det gäller EU-konstitutionen orsakades delvis av en motvilja mot ett Europa utan gränser. Därför vill jag se en ökad parlamentarisk kontroll när det gäller hela förhandlingsprocessen med Kroatien och Turkiet", sade Sarkozy. 

Svensk reavinstskatt fråga för EU-domstolen 
EU-kommissionen stämmer Sverige inför EU-domstolen. Anledningen är de svenska bestämmelserna om uppskov med reavinstskatten vid försäljning av bostad. I dag har alla som säljer en privatbostad rätt att skjuta på beskattningen förutsatt att man köper en ny bostad. Villkoret är dock att den nya bostaden ligger i Sverige, vilket kommissionen anser strider mot den fria rörligheten. 

Kommissionen har ända sedan 2004 hotat med stämning om regeringen inte ändrar lagen så att den medger uppskov också vid köp av bostad i andra EU- och EES-länder. Nu har regeringen två månader på sig att skicka in ett yttrande till EU-domstolen och på så sätt försöka undvika en rättsprocess. 

Finansminister Pär Nuder har nyligen i riksdagen förklarat att regeringen inte har några planer på att avskaffa uppskovsrätten. 

"Ungern bör folkomrösta om EMU" 
Ungern bör hålla en folkomröstning om EMU, det anser landets premiärminister Ferenc Gyurcsany. Ungerns anslutning till euron är planerad att äga rum 2010. 

"Det här är en fråga som kräver en folkomröstning. Vi måste fråga folket om de vill gå med i det samarbetet eller inte", sade Gyurcsany till dagstidningen Vilaggzadasag den 17 mars. 

Premiärministerns talesman Andras Batiz uppger för AFP att en folkomröstning kan hållas 2008 och att den kommer att vara rådgivande. 

Tillbaka eller Startsidan