Ny
rapport visar att Sverige inte har förlorat på kronan
Inför folkomröstningen om EMU 2003 var
ett av ja-sidans viktigaste argument att utan euro så
missgynnas den svenska utrikeshandeln.
Argumentet fanns bland annat att läsa på
moderaternas hemsida och i påtryckarorganisationen Svenskt Näringslivs
rapporter om Sverige och EMU. Även de socialdemokratiska
euroentusiasterna använde sig av argumentet. Till exempel
Anders Sundström, socialdemokraternas ja-general:
"Utrikeshandeln växer om vi är med i valutaunionen. Det
har stor betydelse för sysselsättningen, främst inom små och
medelstora företag." (Expressen 21 januari 2003)
Men redan då var det ett falskt argument.
Tidningen Affärsvärlden hade granskat utvecklingen sedan den 1
januari 1999, när EMU startade, till 2002. Under den tiden hade
EMU-ländernas handel sinsemellan inte ökat snabbare än vad
handeln hade ökat med länderna som stod utanför unionen. För
det stora flertalet EMU-länder var det till och med tvärtom:
handeln med länder utanför EMU-blocket hade ökat snabbare än
den med andra EMU-länder.
Jämför man utvecklingen över tiden
finner man ännu mindre belägg för att EMU skulle betyda särskilt
mycket för utrikeshandeln. Både export och import ökade långsammare
under 1999-2002 än under perioden 1996-1998. Affärsvärlden
summerade: "Det finns inga belägg för att den svenska
handeln skulle ta fart för att vi går med i EMU."
EU:s ekonomiska och monetära union (EMU)
infördes i tre steg under 90-talet. Det tredje steget togs den
1 januari 1999 med skapandet av en europeisk centralbank och den
gemensamma
valutans, euron, tillkomst. Då låstes växelkurserna.
Som sedlar och mynt infördes euron den 1 januari 2002. Tolv
EU-länder har gått över till euro: Tyskland, Frankrike,
Italien, Spanien, Holland, Belgien, Österrike, Finland,
Grekland, Portugal, Irland och Luxemburg. Sverige,
Storbritannien och Danmark står utanför, liksom Malta, Cypern
och övriga nya medlemsländer i Öst- och Centraleuropa.
Att ja-sidans ekonomiska paradargument i
under EMU-omröstningen hösten 2003 var falskt bekräftas av en
ny rapport från forskningsinstitutet Centre for Economic Policy
Research i London. Institutet, som är finansierat av EU, har låtit
den kände handelsekonomen Richard Baldwin undersöka hur de
EU-länder som inte är med i valutaunionen påverkas när det gäller
utrikeshandel.
Baldwins forskning visar att de länder som
står utanför euron knappast alls missgynnats i detta avseende.
Undersökningen bekräftar att ja-sidans påståenden
var grovt överdrivna. I verkligheten har handeln endast påverkats
marginellt positivt av att euron infördes. Men viktigast är
att de länder som liksom Sverige behållit den egna valutan har
haft likartad utveckling som euroländerna.
När andra faktorer räknats bort finner
Baldwin att införandet av euron lett till att handeln mellan
euroländerna ökat med nio procent.
Samtidigt visar det sig att Sverige,
Danmark och Storbritannien tvärtemot ja-sidans påstående inte
har förlorat någon handel med EMU-området. Istället har
handeln dit ökat med sju procent, en nästan lika stor ökning
som mellan EMU-länderna.
Ja-sidan ekonomiska paradargument var med
andra ord falskt. Sverige har inte förlorat på kronan.
Sverige, Danmark och Storbritannien har haft en lika bra
utveckling av handeln som euroländerna.
Baldwins slutsats är att för dess tre länder
skulle ett beslut om att gå in i valutaunionen leda till en
mycket begränsad ytterligare ökning av exporten. I Sveriges
fall så skulle exporten öka med en (1) procent.
Huruvida Baldwins slutsats håller ska vi låta
vara osagt. Men denna eventuella ökning av exporten till euroländerna
ska vägas mot att utrikeshandeln kan drabbas om vi inte längre
kan anpassa vår valutas växelkurs till den ekonomiska
verkligheten i vårt eget land.
Många av Sveriges handelspartners ligger
utanför eurozonen. Av den svenska exporten går omkring 55
procent till EU, men mindre än 40 procent till euroländerna.
Av Sveriges fem största handelspartners är
bara en, Tyskland, ett euroland. De andra, USA, Norge, Danmark
och Storbritannien, har inte euron.
Den andel av Sveriges export som går till
EU-området sjunker långsamt. 1995, vårt första år i EU,
gick omkring 60 procent av vår export till andra länder i
unionen, sedan dess har andelen sjunkit till 55 procent.
I Sverige har vi, de senaste 14 åren, tillämpat
rörliga växelkurser. Vi räddades från ekonomisk kollaps när
vi år 1992 släppte försvaret av den fasta kronkursen.
Den rörliga växelkursen kan ses som en
viktig försäkring mot att drabbas av massarbetslöshet.
Bland
annat därför att det är valutan som vid ekonomiska störningar
likt en stötdämpare tar emot den stora smällen istället för
arbetsmarknaden.
Höjd minimiskatt på öl möter motstånd
I november möts EU:s ekonomi- och
finansministrar (Ekofin) i Bryssel för att diskutera ett förslag
om höjning av minimiskatter på sprit, starkvin och öl.
I början av september lade EU-kommissionen
ett förslag om en höjning av minimiskatterna på alkohol med
31 procent. Höjningen handlar i praktiken bara om en uppräkning
av skatterna med inflationen sedan den förra höjningen (1992).
För en burk öl (50 centiliter) skulle det betyda en prisökning
med cirka tio öre.
Den blygsamma skattejusteringen har dock
medfört kraftiga protester från framför allt Tjeckien, som sökt
stöd hos andra ölproducerande länder som Irland, Polen,
Tyskland och Österrike för att förhindra en höjning.
Eftersom det i skattefrågor krävs enhällighet bland medlemsländerna
kan Tjeckien dock på egen hand stoppa ett beslut.
Svenska hästavelsregler fälldes i
EU-domstolen
Sveriges tidigare regler om avelsvärdering
av hingstar stred mot EU:s lagstiftning, eftersom de försvårade
handeln med hästar mellan Sverige och andra medlemsländer. Det
slår EU-domstolen fast i en fällande dom (26 oktober).
Domstolen konstaterar att alla regler om hästavel
måste grundas på EU:s direktiv om villkoren för handel med hästar.
Att som Sverige gjorde, kräva att en hingst ska vara avelsvärderad
i Sverige för att få användas till andra ston än hingstägarens
egna, strider mot EU:s lagstiftning.
Frankrike får klartecken för kärnreaktor
EU-kommissionen har gett klartecken för
byggande av en kärnkraftsanläggning i norra Frankrike. Den
aktuella anläggningen består av en så kallad
tryckvattenreaktor (EPR) med en produktionskapacitet av 1.630
megawatt. Reaktorn den första i en serie planerade
nykonstruktioner ska uppföras i Flamanville i Normandie
Ungefär
tre fjärdedelar av Frankrikes elektricitet kommer från kärnkraft,
den högsta andelen i världen. I landet finns
i dag sammanlagt 58 reaktor med en
kapacitet på mellan 900 och 1.450 megawatt. Anledningen till
att Frankrike planerar nya anläggningar, är att de nuvarande kärnkraftverkens
livslängd beräknas vara slut om ungefär tio år.
Enligt Euratomfördraget (artikel 41) måste
EU-kommissionen informeras om alla investeringar som gäller
nyuppförande av kärnkraftverk. Samma krav gäller om en gammal
anläggning ska ersättas med en ny.
Den planerade reaktortypen är resul-tatet
av ett fransk-tyskt samarbete. En liknande reaktor uppförs för
närvarande i Olkiluoto i Finland.
Utvidgningen stärker extremhögern i
EU-parlamentet
Extremhögern ser ut att stärka sin ställning
i EU-parlamentet i samband med att Bulgarien och Rumänien blir
EU-medlemmar vid årsskiftet. En uppgörelse med
nationalistpartier från de båda nya medlemsländerna banar väg
för den första partigruppen bestående av partier på den
yttersta högerkanten.
Förhandlingarna om att bilda en ny
partigrupp har letts av det belgiska Vlaams Belang och den
franska Nationella Fronten. Övriga som deltagit i
diskussionerna om gruppbildning är de italienska Lega Nord och
Nationella Alliansen, det österrikiska Alliansen för Österrikes
Framtid, det tjeckiska Förbundet för Tjeckiens Oberoende, det
Polska Familjeförbundet, de rumänska Storrumänska Partiet och
Nya Generationspartiet samt det bulgariska Attackpartiet.
Genom att bilda en egen partigrupp får
extremhögerpartierna ökad talartid, fler platser i utskotten
och mer pengar.
Sverige stäms inför EU-domstolen
EU-kommissionen ska stämma Sverige inför
EU-domstolen för Boxermono-polet. Kommissionen har i flera år
kritiserat Sverige för att det statliga tv-monopolet för marksänd
digital-tv finns kvar. Sedan fyra år måste EU:s medlemmar ha
en öppen marknad för radio- och tv-sändningar.
- Jag beklagar att jag måste dra Sverige
inför domstolen, men svenska tittare borde inte förvägras sin
rätt att välja vem som ska förse dem med digital marksänd
tv, säger konkurrenskommissionären Neelie Kroes.
Boxers monopolställning skulle enligt
kommissionen ha upphört senast i juli 2003, men ännu har inget
hänt.
"EU måste bli en federation"
- Om man vill att EU ska bli starkt och hävda
sig i konkurrensen finns det bara en lösning: EU måste bli en
federation. Det säger Jean-Paul Fitoussi, chef för det franska
konjunkturinstitutet, OFCE.
Men frågan om en federation är så
kontroversiell att ingen politiker vågar ta den i sin mun.
- Trots att alla europeiska ledare vet hur
man skulle kunna göra. För det är bråttom. EU är tänkt för
en stor ekonomi men reglerna är gjorda som för en liten
ekonomi. Nu har regeringarna ett ytterst begränsat manöverutrymme.
Stabilitetspakten begränsar det, också konkurrensen. Tänk er
om USA, som har en utrikesminister, skulle bestå av 50 suveräna
stater då skulle det vara mycket svagare. Nej, vi kan inte gå
tillbaka, säger Jean-Paul Fitoussi.
Tjänstedirektivet kan vara klart innan
årsskiftet
EU kan före årsskiftet ha ett färdigt tjänstedirektiv.
Ytterligare ändringar i direktivet röstade nyligen ner i inre
marknadsutskottet i EU-parlamentet.
Inre marknadsutskottet, som är
huvudutskott för tjänstedirektivet, röstade ner elva ändringsförslag
som lagts fram av föredragande socialdemokraten Evelyn Gebhardt
inför parlamentets andra läsning av direktivet. Ändringarna
skulle bland annat ha minskat EU-domstolens inflytande över
direktivet och förtydliga att nationell praxis gäller i
arbetsrätten på den gemensamma tjänstemarknaden.
Men
de konservativa och liberala ledamöterna röstade mot ändringarna
och de flesta socialdemokrater la ner sina röster. Istället
antogs den kompromiss som både parlamentet och ministerrådet
godkänt i en första läsning. Omröstningen i EU-parlamentet
äger rum i mitten av november.
Tillbaka eller Startsidan |