|
Några
dagar efter riksdagsvalet fick jag ett mejl från chefredaktören
från en av landets vänstertidningar med följande fråga:
"Kan du skriva en artikel till nästa vecka nr 39 om hur
Sveriges förhållande till EU påverkas av
regeringsskiftet." Som redaktör för Sveriges bästa (och
enda) EU-kritiska nyhetsbrev kunde jag naturligtvis inte svara
nej, utan mejlade "jag gör ett försök". Några
dagar senare (som alltför ofta i sista stund) satte jag mig vid
datorn för att förverkliga det utställda löftet. Och där
blev jag sittande. Den tidigare inbillningen att uppdraget
snabbt skulle vara avklarat försvann snart och ersattes med den
krassa insikten att jag i stort sett inte har den blekaste aning
om hur regeringsskiftet kommer att påverka Sveriges relation
till EU. Men det kunde jag inte med någon heder i behåll erkänna.
Istället gjorde jag mig skyldig till några
spekulationer.
Att
en moderat partiledare ersätter en socialdemokratisk som svensk
regeringschef borde på det hela taget inte få några nämnvärda
konsekvenser när det gäller rikets förhållande till övermakten
i Bryssel.
För
det första är det så att Sveriges inflytande i EU:s
beslutande församlingar är försvinnande smått; 10 röster av
321 i ministerrådet och 19 av 732 ledamöter i parlamentet.
Sveriges ställning i EU är så klen att om Sverige ställde
upp som ett parti i det svenska valet skulle Sverige hamna under
fyraprocentspärren och bli utan representation i riksdagen.
EU:s inflytande i Sverige är desto större. Omkring 80 procent
av de beslut riksdagen fattar är direkt eller indirekt redan
beslutade i EU. Därtill kommer att inriktningen på stora delar
av politiken är grundlagsfäst i EU. Regeringsskiftet innebär
inte något systemskifte som socialdemokraterna och fackföreningarna
varnar för. Det skiftet mot en kapitalism av mer nyliberalt märke
har redan grundlagts av den socialdemokratiska regeringen, inte
minst som konsekvens av det svenska medlemskapet i EU. Nu kan
den moderatdominerade borgerliga regeringen bygga vidare på
denna grund. "Till skillnad från socialdemokraterna ska vi
visa att vi tänker följa EU:s rekommendationer, exempelvis om
sänkningar av skatterna för låg- och
medelinkomsttagarna", säger Mats Odell (kd) i riksdagens
EU-nämnd.
För
det andra är det i praktiken så under de snart tolv år som
Sverige varit anslutet till den europeiska unionen, att de
flesta EU-frågor hanterats i ett informellt samförstånd
mellan just moderaterna och socialdemokraterna. Detta
socialmoderata samarbete inleddes redan när Carl Bildt var
statsminister och Sverige förhandlade om medlemskap i EU. Det
har fortsatt sedan Sverige blev införlivat i unionen med först
Ingvar Carlsson och sedan Göran Persson som regeringschef. En förklaring
till detta är att de socialdemokratiska regeringarna inte haft
egen majoritet utan varit beroende av vänsterpartiet och miljöpartiet
som på grund av sin EU-kritik hållits utanför EU-politiken.
Istället har socialdemokraterna i praktiken samarbetat med
moderaterna, som till skillnad från framför allt folkpartiet
men även det nya centerpartiet - mauderaterna, har en
konfederalistisk syn på EU:s utveckling.
Frågan
är vilken EU-politik den borgerliga alliansregeringen kommer
att kunna enas om. Det återstår att se. Några svar gavs inte
under valrörelsen.
I
alliansens valmanifest hänvisades EU-frågan i huvudsak till
den internationella avdelningen, under rubriken "En aktiv
utrikespolitik", där det bland annat sades:
"Vi
vill omgående inleda diskussioner och förberedelser inför
Sveriges ordförandeskap i den Europeiska unionen andra halvåret
2009. Europadebatten måste handla mer om frågor som berör människors
vardag […] Utvidgningen är en av EU-samarbetets största
framgångar. Vi tror på en fortsatt utvidgning. EU ska vara en
öppen, dynamisk och effektiv union som står öppen för
europeiska länder som uppfyller kriterierna för
medlemskap."
Tre
av de borgerliga partierna presenterade också egna valmanifest.
Folkpartiet menade att "EU måste få en ny
konstitution" samt att "EU:s utvidgning bör fortsätta",
medan centern i sitt "kontrakt" ville att "EU:s
nya stora uppdrag ska vara att forma en gemensam miljöpolitik".
Kristdemokraternas så kallade "garantibevis" var helt
utan skrivningar om EU och moderaterna hade avstått från eget
valmanifest.
Mycket
snart kommer den borgerliga alliansen och Fredrik Reinfeldt att
tvingas bekänna färg i EU. Utmaningarna är många och kommer
att sätta press på den borgerliga regeringen. Den fråga som lär
skapa störst slitningar inom alliansen handlar om EU:s
jordbrukspolitik. Den vill folkpartiet reformera i grunden medan
de tre andra går i en annan riktning.
Det
är inte säkert att skillnaden i hållning jämför med den
socialdemokratiska regeringen och Göran Persson blir så stora.
Men det kan bli skillnader vad det gäller det fortsatta
agerandet i EU:s domstol vad gäller Vaxholmsmålet, i förhandlingarna
om tjänstedirektivet och inställningen till mer överstatligt
samarbete på det rättsliga området.
GÖSTA
TORSTENSSON
Irland
är på väg in i EU:s Sverigeledda nordiska snabbinsatsstyrka,
Nordic Battle Group. Sverige, Norge, Finland och Estland har
enats om ett konkret erbjudande som till Irland. Sverige har åtagit
sig att leda en av EU:s snabbinsatsstyrkor.
Den
ska vara klar att sättas in i strid den 1 januari 2008 i kriser
världen över om EU beslutar om en militär intervention.
Totalt ska styrkan omfatta cirka 1.500 soldater. Finland, Norge
och Estland bidrar med 200, 150 respektive 50 man. Sverige ska
bidra med 1.100 man.
Sverige betalade näst mest till EU
Sverige
betalade näst mest av medlemsländerna i avgift till EU 2005 jämför
med BNP och vad som kommer tillbaka i olika stöd. Litauen och
Grekland får mest tillbaka. Holland betalar mest, uppger
TT.
Förra
året betalade Sverige in cirka 2,6 miljarder euro, uppemot 24
miljarder kronor, till EU och fick tillbaka omkring 1,5
miljarder euro, lite mer än hälften.
Alkoholimport över nätet prövas på nytt
Frågan
om det ska bli tillåtet för svenskar att privatimportera
alkohol via Internet ska ännu en gång prövas av EU-domstolen
i Luxemburg. Beroende på frågans principiella betydelse, har målet
flyttats från en domstolsavdelning med fem domare till den
stora avdelningen med 13 domare.
Det
förslag till beslut som domstolens generaladvokat lämnade i
mars har fått kritik för att för att ge utrymme för olika
tolkningar. EU-domstolen vill att beslutet om den svenska
privatimporten av alkohol ska vara så tydligt att det kan tjäna
som vägledning för EU:s inre marknad.
EU-kommissionen
hävdar att det svenska förbudet mot privatimport av öl, vin
och sprit via nätet strider mot EU:s regler om fri rörlighet för
varor. De anser också att det svenska spritmonopolet bara gäller
den svenska marknaden och att det därför inte är lagligt möjligt
att förbjuda privatimport från andra länder. Den svenska
regeringen är av motsatt åsikt, och hävdar dessutom att
importförbud för privatpersoner är ett skydd för den svenska
folkhälsan.
EU-länderna ense om ökat försvarssamarbete
EU-länderna
har kommit överens om att bistå varandra med materiel och tjänster
i händelse av väpnad konflikt eller andra krissituationer. Överenskommelsen
gjordes vid ett möte med Europeiska försvarsmaterielbyrån
(EDA) i Bryssel den 20 september. Ländernas representanter kom
också överens om att underlätta upphandlingen av försvarsmateriel
i hela EU och därmed öka konkurrensen.
"Om
vi ska kunna behålla den nivå på produktion av försvarsmateriel
som alla säger sig vilja ha, måste vi i ökad utsträckning sköta
utveckling, tillverkning och upphandling gemensamt", sade
EDA-chefen Nick Witney i ett uttalande efter mötet.
Överenskommelsen
innebär bland annat att medlemsländerna, om så är möjligt,
ska tillmötesgå en begäran från ett EU-land som deltar i en
fredsbevarande operation.
EU-operation ska stoppa illegal invandring
EU
har inlett sin första gemensamma operation för att hindra
afrikanska illegala invandrare från att ta sig till Kanarieöarna.
Under den nio veckor långa insatsen ska man med hjälp av
marin- och flyginsatser försöka hindra fartyg från att ta sig
från västra Afrika till Europa.
I
den nu pågående operationen döpt till Hera II _ medverkar
Spanien, Italien, Portugal och Finland. Finansieringen sker via
EU:s budget samt med medel från Spanien.
En
liknande insats planeras för att hindra illegala invandrare från
att ta sig till Malta.
Det
senaste årets ström av illegala invandrare från Västafrika
till de europeiska Medelhavsländerna har blivit den mest akuta
uppgiften för EU:s gränsövervakningsbyrå, Frontex.
Ökat EU-motstånd i Finland
I
Finland, för närvarande EU:s ordförandeland, går åsikterna
isär när det gäller synen på unionsmedlemskapet. Enligt en
opinionsmätning som publicerades i dagstidningen Iltalehti den
12 augusti, skulle 43 procent av de tillfrågade rösta nej i en
ny folkomröstning om medlemskapet. Lika många skulle rösta
ja.
Finlands
deltagande i valutaunionen (eurozonen) ansågs av 44 procent
vara den främsta fördelen med EU-medlemskapet. Omvänt, angav
40 procent "onödiga direktiv från Bryssel" som det
mest negativa. Samma antal (40 procent) ansåg att finländska
medier var alltför EU-positiva.
Undersökningen
genomfördes av Think If Laboratories under perioden 1-8
augusti. Sammanlagt 2.500 personer intervjuades.
Pappers ska utreda synen på EU
Fackförbundet
Pappers kan komma att ändra sin hittills positiva inställning
till EU. Kongressen nyligen beslöt att följa EU:s utveckling
och sedan kanske utreda vilken syn på EU förbundet ska ha. Både
den avgående ordföranden Sune Ekbåge och den tillträdande
Jan-Henrik Sandberg ville avslå motionen som krävde en
eventuell omprövning av stödet till EU. Förbundsstyrelsen var
oenig, men ställde sig bakom motionen som kom från Pappers
avdelning i Grycksbo, Dalarna.
De
EU-kritiska ombuden vann omröstningen på kongressen med röstsiffrorna
82-76.
I höst tar EU beslut om tjänstedirektivet
EU:s
nya regler för handel med tjänster inom unionen, det tidigare
så omstridda tjänstedirektivet, kan vara klart för beslut i höst.
Det skulle innebära att det senast 2010 ska vara omsatt i
lagstiftning i medlemsländerna.
Socialdemokraten Evelyn
Gebhardt från Tyskland, som ansvarat för direktivförslagets
behandling i EU-parlamentet, tror att parlamentet kan rösta i
november. Hon tror också att EU-parlamentet inte har några större
svårigheter med att säga ja till direktivet.
Tillbaka eller Startsidan | 
