EU-frågorna lyser med sin frånvaro i valrörelsen
EU-frågorna lyser med sin frånvaro i den pågående valrörelsen.
I riksdagspartiernas manifest inför valet är EU-utbudet genomgående
påfallande magert.
I socialdemokraternas valmanifest är EU-frågan reducerad
till fyra meningar i slutet av texten. I varje fall om man
undantar formuleringen "Tusentals jobb kan skapas genom det
utökade landsbygdsprogrammet och EU:s strukturfonder", som
tidigare i texten återfinns under rubriken "Ett
konkurrenskraftigt Sverige med moderna jobb". I slutet av
manifestet, under rubriken "En rättvis värld är möjlig",
heter det: "Genom Sveriges EU-medlemskap har vi större möjlighet
att påverka utvecklingen i Europa. Idag har vi ett utvidgat EU
som tar ett långt större ansvar för sysselsättning, rättvisa
och hållbar utveckling än vad som var tänkbart för tio år
sedan. Vi socialdemokrater vill att Sverige ska vara en aktiv
och konstruktiv medlem i EU. EU ska stå på människornas och
miljöns sida, och vara en kraftfull röst för fred och
solidaritet i världen."
I den borgerliga alliansens valmanifest nämns EU något mer
frekvent än i den socialdemokratiska texten, exempelvis när
det gäller miljö och landsbygdsutveckling. Liksom i
s-manifestet hänvisas frågan dock i huvudsak till den
internationella avdelningen, under rubriken "En aktiv
utrikespolitik", där det bland annat sägs:
"Vi vill omgående inleda diskussioner och förberedelser
inför Sveriges ordförandeskap i den Europeiska unionen andra
halvåret 2009. Europadebatten måste handla mer om frågor som
berör människors vardag […] Utvidgningen är en av
EU-samarbetets största framgångar. Vi tror på en fortsatt
utvidgning. EU ska vara en öppen,
dynamisk och effektiv union som står öppen för
europeiska länder som uppfyller kriterierna för
medlemskap."
Tre av de borgerliga partierna har också presenterat egna
valmanifest, men där har EU en än mer blygsam roll.
Folkpartiet menar att "EU måste få en ny
konstitution" samt att "EU:s utvidgning bör fortsätta",
medan centern i sitt "kontrakt" vill att "EU:s
nya stora uppdrag ska vara att forma en gemensam miljöpolitik".
Kristdemokraternas text, vad man kallar
"garantibevis", är EU-befriat och moderaterna har
helt avstått från eget manifest.
Också hos de partier som motsätter sig medlemskapet i EU
ges frågan en påfallande undanskymd placering. I vänsterpartiets
valplattform förklarar man sig vara emot "en ökande
militarisering i världen framdriven av USA", att
"Sverige deltar i EU:s snabbinsatsstyrka" samt
"EU:s allt hårdare flyktingpolitik". Och i det mer
principiella resonemanget heter det: "Väljarna i Frankrike
och Holland avvisade förslaget till ny konstitution för EU i
folkomröstningar. Vänsterpartiet kommer att motsätta sig
varje försök att lyfta förslaget igen och kräver folkomröstning
om förslag till nya fördragsändringar som för över
betydande makt till EU […] Vi anser att EU måste upplösas för
att ett i grunden annorlunda europeiskt samarbete ska kunna
byggas."
Snarlika formuleringar återfinns i miljöpartiets
valmanifest, som likt övriga partier hänvisar frågan till
slutet av texten. Under rubriken "Nej till EU:s
grundlag" säger man:
"Makten ska decentraliseras så att besluten kommer närmare
medborgarna. Ett samhälle måste byggas underifrån. Vi motsätter
oss därför att en grundlag för EU antas. Vi kräver en
folkomröstning om EU:s grundlag. Vi vill att Sverige lämnar EU
och istället arbetar för en annan form av europeiskt
samarbete."
De EU-positiva partierna gömmer EU-frågorna, framför allt
frågan om EU-konstitutionen som trots att den ratats av väljarna
i Frankrike och Holland fortfarande står på EU:s dagordning.
EU:s stats- och regeringschefer kom överens vid junitoppmötet
i Bryssel att fortsätta processen med att ratificera
EU-konstitutionen. Hittills har sexton länder godkänt
konstitutionen. Enligt den plan som stats- och regeringscheferna
enades om i juni ska Tysklands förbundskansler Angela Merkel
redovisa en rapport nästa år som förväntas leda till en
revision av konstitutionsförslaget som kan avslutas under hösten
2008, då Frankrike är EU:s ordförandeland, och träda i kraft
under 2009.
Vilka förändringar det kan bli fråga om i sak är för
tidigt att säga. Det troliga är att EU-ledarna antar en
kortare och mindre pompös text som man kallar fördrag istället
för konstitution, men med i stort sett samma innehåll. Beslut
ska under alla omständigheter fattas under nästa mandatperiod
för den svenska riksdagen.
Därför
är det djupt odemokratiskt att gömma konstitutionsfrågan i
valrörelsen, för att sedan smussla igenom den i riksdagen
under nästa mandatperiod. De EU-positiva partierna undvek
EU-grundlagen i EU-valet 2004 och gör idag samma sak inför höstens
riksdagsval. Socialdemokraterna och moderaterna något av dessa
partier kommer sannolikt att bilda regering efter valet har
inget mandat för att genomdriva EU-grundlagen med ett enkelt
riksdagsbeslut.
EU-operation ska stoppa illegal invandring
EU har inlett sin första gemensamma operation för att
hindra afrikanska illegala invandrare från att ta sig till
Kanarieöarna. Under den nio veckor långa insatsen ska man med
hjälp av marin- och flyginsatser försöka hindra fartyg från
att ta sig från västra Afrika till Europa.
I den nu pågående operationen döpt till Hera II _
medverkar Spanien, Italien, Portugal och Finland. Finansieringen
sker via EU:s budget samt med medel från Spanien. En liknande
insats planeras för att hindra illegala invandrare från att ta
sig till Malta.
Det senaste årets ström av illegala invandrare från Västafrika
till de europeiska Medelhavsländerna har blivit den mest akuta
uppgiften för EU:s gränsövervakningsbyrå, Frontex.
Ökat EU-motstånd i Finland
I Finland, för närvarande EU:s ordförandeland, går åsikterna
isär när det gäller synen på unionsmedlemskapet. Enligt en
opinionsmätning som publicerades i dagstidningen Iltalehti den
12 augusti, skulle 43 procent av de tillfrågade rösta nej i en
ny folkomröstning om medlemskapet. Lika många skulle rösta
ja.
Finlands deltagande i valutaunionen (eurozonen) ansågs av 44
procent vara den främsta fördelen med EU-medlemskapet. Omvänt,
angav 40 procent "onödiga direktiv från Bryssel" som
det mest negativa. Samma antal (40 procent) ansåg att finländska
medier var alltför EU-positiva.
Undersökningen genomfördes av Think If Laboratories under
perioden 1-8 augusti. Sammanlagt 2.500 personer
intervjuades.
EU-regler bekymrar bullbakare
En miljöinspektör i Mjölby kommun har beordrat bokkaféet
Källan i Skänninge att upphöra med försäljning av hembakade
bullar, med hänvisning till den livsmedelslagstiftning som trädde
i kraft vid halvårsskiftet. En lagstiftning som i sin tur
baseras på EU-bestämmelser.
Enligt EU:s och Livsmedelsverkets regler är saken klar. All
mat som säljs eller skänks till konsumenter ska vara säker
och det är säljaren som har ansvaret. Fast reglerna är främst
avsedda för livsmedelsföretagare. För tillfällig verksamhet
behöver bestämmelserna inte tolkas så strikt.
Bokkaféet Källan befinner sig i ett gränsland. Där bakas
det hemma och säljs förhållandevis regelbundet.
Det är kommunen som avgör hur reglerna tillämpas och hur
en verksamhet bedöms. Inget tvingar inspektören i Mjölby att
belägga samfunden i Skänninge med bak- och säljförbud. Han
eller hon avgör själv vad som är rimligt. Åtminstone så länge
ingen har blivit sjuk av bullarna.
Spanien får bakläxa av EU-kommissionen
Det var fel av den spanska regeringen att försöka hindra
ett tyskt företag från att överta ett av Spaniens största
elbolag. Det fastslog EU-kommissionen den 25 augusti. De spanska
myndigheterna har nu en dryg vecka på sig att överklaga
kommissionens preliminära beslut.
I början av förra året beslutade den spanska regeringen
att sätta strikta villkor för det tyska energibolaget E.ON:s
planerade övertagande av det spanska bolaget Endesa. Ett sådant
villkor var att det nya bolaget måste sälja en stor del av
sina anläggningar i Spanien. Agerandet sågs av EU-kommissionen
som ett försök att gynna den främsta konkurrenten, det
spanska gasföretaget Gas Natural. I ett uttalande avvisar
kommissionen Spaniens argument om att övertagandet hotade
den allmänna säkerheten (artikel 21 i EU-fördraget).
EU kräver Jordbruksverket på miljonbelopp
EU-kommissionen kräver Jordbruksverket på sammanlagt 34
miljoner kronor i straffavgift för bristande kontroll av
EU-bidrag till lantbrukare. Kommissionen anser bland annat att
fem svenska län har gjort för få kontroller under åren 2003
och 2004.
Jordbruksverket ska nu granska kommissionens kritik och har därefter
en månad på sig att invända mot sanktionen. Om verket kommer
fram till att kommissionen har rätt, blir det regeringens sak
att besluta om extra budgettillskott.
"Det finns ett anslag men det räcker inte till så här
stora belopp", säger Birgitta Ek, chef för
Jordbruksverkets kontrollavdelning, till ATL Lantbrukets Affärstidning.
De län där EU-kommissionen anser sig ha upptäckt
felaktigheter är Värmland, Västerbotten, Västernorrland,
Norrbotten och Jämtland.
Italien lovar minska budgetunderskott
Italien kommer att böja sig för EU:s regler och därmed
minska sitt budgetunderskott till 2,8 procent nästa år. Det
sade premiärminister Romano Prodi efter ett möte med
kabinettet i Rom, enligt Bloombergs News.
Det italienska budgetunderskottet ligger idag på runt fyra
procent av BNP. Målet med det minskande underskottet kommer,
enligt finansminister Tommaso Padoa-Schioppa, att nås trots att
Italien kommer att minska tidigare aviserade budgetnedskärningar
på runt fem miljarder euro.
Merkel vill ha kristen hänvisning i EU-konstitutionen
EU behöver en konstitution som innehåller en hänvisning
till kristendomen och Gud. Det sade Tysklands förbundskansler
Angela Merkel efter ett samtal med påven Benedictus XVI , den
28 augusti i dennes sommarresidens Castel Gandolfo utanför
Rom.
"Jag underströk behovet av en europeisk identitet i
form av ett konstitutionellt fördrag. Och jag tror att en sådan
text bör vara förbunden med kristendomen och Gud, eftersom
kristendomen på ett avgörande sätt har format Europa",
sade Merkel enligt den italienska nyhetsbyrån Ansa.
I
den bordlagda EU-konstitutionen görs allmänna hänvisningar
till Europas religiösa arv. Ledande konservativa och
kristdemokrater har dock betonat att ett möjligen omarbetat fördrag
bör innehålla direkta hänvisningar till det specifikt kristna
arvet.
Tillbaka eller Startsidan |