EU-frågorna lyser med sin frånvaro i valrörelsen 
EU-frågorna lyser med sin frånvaro i den pågående valrörelsen. I riksdagspartiernas manifest inför valet är EU-utbudet genomgående påfallande magert. 

I socialdemokraternas valmanifest är EU-frågan reducerad till fyra meningar i slutet av texten. I varje fall om man undantar formuleringen "Tusentals jobb kan skapas genom det utökade landsbygdsprogrammet och EU:s strukturfonder", som tidigare i texten återfinns under rubriken "Ett konkurrenskraftigt Sverige med moderna jobb". I slutet av manifestet, under rubriken "En rättvis värld är möjlig", heter det: "Genom Sveriges EU-medlemskap har vi större möjlighet att påverka utvecklingen i Europa. Idag har vi ett utvidgat EU som tar ett långt större ansvar för sysselsättning, rättvisa och hållbar utveckling än vad som var tänkbart för tio år sedan. Vi socialdemokrater vill att Sverige ska vara en aktiv och konstruktiv medlem i EU. EU ska stå på människornas och miljöns sida, och vara en kraftfull röst för fred och solidaritet i världen." 

I den borgerliga alliansens valmanifest nämns EU något mer frekvent än i den socialdemokratiska texten, exempelvis när det gäller miljö och landsbygdsutveckling. Liksom i s-manifestet hänvisas frågan dock i huvudsak till den internationella avdelningen, under rubriken "En aktiv utrikespolitik", där det bland annat sägs: 

"Vi vill omgående inleda diskussioner och förberedelser inför Sveriges ordförandeskap i den Europeiska unionen andra halvåret 2009. Europadebatten måste handla mer om frågor som berör människors vardag […] Utvidgningen är en av EU-samarbetets största framgångar. Vi tror på en fortsatt utvidgning. EU ska vara en öppen,                       dynamisk och effektiv union som står öppen för europeiska länder som uppfyller kriterierna för medlemskap."  

Tre av de borgerliga partierna har också presenterat egna valmanifest, men där har EU en än mer blygsam roll. Folkpartiet menar att "EU måste få en ny konstitution" samt att "EU:s utvidgning bör fortsätta", medan centern i sitt "kontrakt" vill att "EU:s nya stora uppdrag ska vara att forma en gemensam miljöpolitik". Kristdemokraternas text, vad man kallar "garantibevis", är EU-befriat och moderaterna har helt avstått från eget manifest. 

Också hos de partier som motsätter sig medlemskapet i EU ges frågan en påfallande undanskymd placering. I vänsterpartiets valplattform förklarar man sig vara emot "en ökande militarisering i världen framdriven av USA", att "Sverige deltar i EU:s snabbinsatsstyrka" samt "EU:s allt hårdare flyktingpolitik". Och i det mer principiella resonemanget heter det: "Väljarna i Frankrike och Holland avvisade förslaget till ny konstitution för EU i folkomröstningar. Vänsterpartiet kommer att motsätta sig varje försök att lyfta förslaget igen och kräver folkomröstning om förslag till nya fördragsändringar som för över betydande makt till EU […] Vi anser att EU måste upplösas för att ett i grunden annorlunda europeiskt samarbete ska kunna byggas." 

Snarlika formuleringar återfinns i miljöpartiets valmanifest, som likt övriga partier hänvisar frågan till slutet av texten. Under rubriken "Nej till EU:s grundlag" säger man: 

"Makten ska decentraliseras så att besluten kommer närmare medborgarna. Ett samhälle måste byggas underifrån. Vi motsätter oss därför att en grundlag för EU antas. Vi kräver en folkomröstning om EU:s grundlag. Vi vill att Sverige lämnar EU och istället arbetar för en annan form av europeiskt samarbete." 

De EU-positiva partierna gömmer EU-frågorna, framför allt frågan om EU-konstitutionen som trots att den ratats av väljarna i Frankrike och Holland fortfarande står på EU:s dagordning. EU:s stats- och regeringschefer kom överens vid junitoppmötet i Bryssel att fortsätta processen med att ratificera EU-konstitutionen. Hittills har sexton länder godkänt konstitutionen. Enligt den plan som stats- och regeringscheferna enades om i juni ska Tysklands förbundskansler Angela Merkel redovisa en rapport nästa år som förväntas leda till en revision av konstitutionsförslaget som kan avslutas under hösten 2008, då Frankrike är EU:s ordförandeland, och träda i kraft under 2009. 

Vilka förändringar det kan bli fråga om i sak är för tidigt att säga. Det troliga är att EU-ledarna antar en kortare och mindre pompös text som man kallar fördrag istället för konstitution, men med i stort sett samma innehåll. Beslut ska under alla omständigheter fattas under nästa mandatperiod för den svenska riksdagen. 

Därför är det djupt odemokratiskt att gömma konstitutionsfrågan i valrörelsen, för att sedan smussla igenom den i riksdagen under nästa mandatperiod. De EU-positiva partierna undvek EU-grundlagen i EU-valet 2004 och gör idag samma sak inför höstens riksdagsval. Socialdemokraterna och moderaterna något av dessa partier kommer sannolikt att bilda regering efter valet har inget mandat för att genomdriva EU-grundlagen med ett enkelt riksdagsbeslut. 

EU-operation ska stoppa illegal invandring 
EU har inlett sin första gemensamma operation för att hindra afrikanska illegala invandrare från att ta sig till Kanarieöarna. Under den nio veckor långa insatsen ska man med hjälp av marin- och flyginsatser försöka hindra fartyg från att ta sig från västra Afrika till Europa.

I den nu pågående operationen döpt till Hera II _ medverkar Spanien, Italien, Portugal och Finland. Finansieringen sker via EU:s budget samt med medel från Spanien. En liknande insats planeras för att hindra illegala invandrare från att ta sig till Malta. 

Det senaste årets ström av illegala invandrare från Västafrika till de europeiska Medelhavsländerna har blivit den mest akuta uppgiften för EU:s gränsövervakningsbyrå, Frontex. 

Ökat EU-motstånd i Finland 
I Finland, för närvarande EU:s ordförandeland, går åsikterna isär när det gäller synen på unionsmedlemskapet. Enligt en opinionsmätning som publicerades i dagstidningen Iltalehti den 12 augusti, skulle 43 procent av de tillfrågade rösta nej i en ny folkomröstning om medlemskapet. Lika många skulle rösta ja. 

Finlands deltagande i valutaunionen (eurozonen) ansågs av 44 procent vara den främsta fördelen med EU-medlemskapet. Omvänt, angav 40 procent "onödiga direktiv från Bryssel" som det mest negativa. Samma antal (40 procent) ansåg att finländska medier var alltför EU-positiva. 

Undersökningen genomfördes av Think If Laboratories under perioden 1-8 augusti. Sammanlagt 2.500 personer intervjuades. 

EU-regler bekymrar bullbakare 
En miljöinspektör i Mjölby kommun har beordrat bokkaféet Källan i Skänninge att upphöra med försäljning av hembakade bullar, med hänvisning till den livsmedelslagstiftning som trädde i kraft vid halvårsskiftet. En lagstiftning som i sin tur baseras på EU-bestämmelser.

Enligt EU:s och Livsmedelsverkets regler är saken klar. All mat som säljs eller skänks till konsumenter ska vara säker och det är säljaren som har ansvaret. Fast reglerna är främst avsedda för livsmedelsföretagare. För tillfällig verksamhet behöver bestämmelserna inte tolkas så strikt. 

Bokkaféet Källan befinner sig i ett gränsland. Där bakas det hemma och säljs förhållandevis regelbundet. 

Det är kommunen som avgör hur reglerna tillämpas och hur en verksamhet bedöms. Inget tvingar inspektören i Mjölby att belägga samfunden i Skänninge med bak- och säljförbud. Han eller hon avgör själv vad som är rimligt. Åtminstone så länge ingen har blivit sjuk av bullarna.

Spanien får bakläxa av EU-kommissionen 
Det var fel av den spanska regeringen att försöka hindra ett tyskt företag från att överta ett av Spaniens största elbolag. Det fastslog EU-kommissionen den 25 augusti. De spanska myndigheterna har nu en dryg vecka på sig att överklaga kommissionens preliminära beslut. 

I början av förra året beslutade den spanska regeringen att sätta strikta villkor för det tyska energibolaget E.ON:s planerade övertagande av det spanska bolaget Endesa. Ett sådant villkor var att det nya bolaget måste sälja en stor del av sina anläggningar i Spanien. Agerandet sågs av EU-kommissionen som ett försök att gynna den främsta konkurrenten, det spanska gasföretaget Gas Natural. I ett uttalande avvisar kommissionen Spaniens argument om att övertagandet hotade den allmänna säkerheten (artikel 21 i EU-fördraget). 

EU kräver Jordbruksverket på miljonbelopp 
EU-kommissionen kräver Jordbruksverket på sammanlagt 34 miljoner kronor i straffavgift för bristande kontroll av EU-bidrag till lantbrukare. Kommissionen anser bland annat att fem svenska län har gjort för få kontroller under åren 2003 och 2004. 

Jordbruksverket ska nu granska kommissionens kritik och har därefter en månad på sig att invända mot sanktionen. Om verket kommer fram till att kommissionen har rätt, blir det regeringens sak att besluta om extra budgettillskott. 

"Det finns ett anslag men det räcker inte till så här stora belopp", säger Birgitta Ek, chef för Jordbruksverkets kontrollavdelning, till ATL Lantbrukets Affärstidning. 

De län där EU-kommissionen anser sig ha upptäckt felaktigheter är Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Norrbotten och Jämtland. 

Italien lovar minska budgetunderskott 
Italien kommer att böja sig för EU:s regler och därmed minska sitt budgetunderskott till 2,8 procent nästa år. Det sade premiärminister Romano Prodi efter ett möte med kabinettet i Rom, enligt Bloombergs News. 

Det italienska budgetunderskottet ligger idag på runt fyra procent av BNP. Målet med det minskande underskottet kommer, enligt finansminister Tommaso Padoa-Schioppa, att nås trots att Italien kommer att minska tidigare aviserade budgetnedskärningar på runt fem miljarder euro. 

Merkel vill ha kristen hänvisning i EU-konstitutionen 
EU behöver en konstitution som innehåller en hänvisning till kristendomen och Gud. Det sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel efter ett samtal med påven Benedictus XVI , den 28 augusti i dennes sommarresidens Castel Gandolfo utanför Rom. 

"Jag underströk behovet av en europeisk identitet i form av ett konstitutionellt fördrag. Och jag tror att en sådan text bör vara förbunden med kristendomen och Gud, eftersom kristendomen på ett avgörande sätt har format Europa", sade Merkel enligt den italienska nyhetsbyrån Ansa.

I den bordlagda EU-konstitutionen görs allmänna hänvisningar till Europas religiösa arv. Ledande konservativa och kristdemokrater har dock betonat att ett möjligen omarbetat fördrag bör innehålla direkta hänvisningar till det specifikt kristna arvet. 

Tillbaka eller Startsidan