EU femtio år - det finns inte så mycket att fira
Den 25 mars var det 50 år sedan Romfördraget undertecknades av EU:s så kallade kärnländer Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Holland och Västtyskland.

Europeiska Unionen bildades genom undertecknandet av Maastrichtfördraget 1993. EU befinner sig således fortfarande i tonåren.

Men nu firas EU som en 50-åring av alla nuvarande 27 medlemmar med pompa och ståt. I Sverige sker det ganska modest med ett seminarium. Kanske på grund av det finns ett utbrett motstånd bland befolkningen.

Vad är det man firar? Enligt den speciella hemsidan "Tillsammans sedan 1957" som EU skapat för detta jubileum så är det: fred och stabilitet, frihet och demokrati, välstånd samt tillväxt och sysselsättning. Hur står det till med den saken?

"50 år utan krig mellan EU:s nuvarande medlemsländer är något som saknar motstycke i Europas historia." Det är en sanning med modifikation.

Det finns inget exempel i historien på att demokratier krigar mot varandra. De nordiska länderna har krigat mot varandra under århundraden. Men det är högst osannolikt att de skulle kriga idag oavsett medlemskap i EU eller ej. De krig som utövas idag är i mycket mindre utsträckning krig mellan länder utan snarare krig inom länder. Det finns det tyvärr exempel på i Europa de senaste 50 åren.

Under åren 1991-95 pågick ett blodigt krig i forna Jugoslavien _ mitt i Europa. Den europeiska unionen gjorde knappast något för att förhindra eller stoppa kriget. Snarare bidrog olika medlemsländer till att situationen förvärrades.

Inre väpnade konflikter på Nordirland, Cypern och i Spanien är ytterligare exempel som den europeiska unionen inte bidragit till att lösa.

Europeiska unionen vill profilera sig som ett fredsprojekt. Men den utveckling som skett under framför allt 2000-talet är att EU mycket medvetet satsar på att bli en militär stormakt. I EU:s strategi för säkerhet betonas militära lösningar på kriser och konflikter. Vapenindustrierna ses som en viktig del i den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken.

EU är knappast ett demokratiskt projekt. De folkvalda i parlamentet kan inte väcka förslag det gör byråkraterna i kommissionen. De starka länderna styr EU. Genom olika fördrag ser man till att de största länderna inte kan röstas ner av små. När råden ska fatta beslut har de stora länderna redan kommit överens i korridorerna.

På hemsidan ges exempel på frihet genom att medborgarna inte längre behöver pass när man reser inom unionen. Det stämmer inte. Vid utresor krävs att man ska kunna visa upp dokument som anger medborgarskap dvs. för svenskar betyder det pass. I allt fler länder krävs dessutom att man ska kunna visa identitetshandlingar med medborgarskap på gatan dvs. inre pass. För att inte tala om dem som försöker komma in i Europeiska Unionen där har det hårdnat betydligt. Asylsökande behandlas som potentiella terrorister.

EU-medborgarna har en levnadsstandard som är bland de högsta i världen skryter man med. Ja, men det beror ju inte på EU utan på de enskilda länderna. Socialpolitiken ingår inte i EU befogenheter.

Under denna rubrik anges att EU:s handels- och biståndspolitik återspeglar globalt ansvar. Om det vore så skulle EU inte dumpa livsmedelsprodukter i tredje världen och slå ut den lokala produktionen. EU:s jordbrukspolitik är motsatsen till globalt ansvar.

Det påstås att EU:s samarbete har skapat tillväxt och sysselsättning. År 2000 tog EU:s ledande politiker beslut om en tillväxtstrategi den så kallade Lissabonstrategin. Målet är att EU senast år 2010 ska vara världens mest konkurrenskraftiga ekonomi med full sysselsättning och hållbar utveckling. Denna strategi har totalt misslyckats. Den tillväxt EU skapat består av stress, utbrändhet och miljöförstörande kemikalier.

Vår slutsats är att det finns inte så mycket att fira. Det samarbete som startade för femtio år sedan var ett ekonomiskt samarbete. Det har inte varit speciellt framgångsrikt. Men det allvarliga är att unionen bestämmer den ekonomiska politiken för alla medlemsländer. Det är den marknadsliberala politiken som gäller. Den har till och med skrivits in i förslaget till grundlag vilket är mycket märkligt.

Om 50 år hoppas vi Europa kan fira samarbete mellan självständiga stater.

EU slopar handelshinder
EU erbjuder nu närmast total tullfrihet för de 78 länderna i den så kallade AVS-gruppen. Där ingår länder från Afrika, Västindien och en rad önationer i Stilla havet.

Idag är 97 procent av handelsutbytet i stort sett befriat från kvoter och tullar. Det avtal som länderna och EU-kommissionen nu förhandlar om skulle ta bort de återstående begränsningarna med undantag för handel med socker och ris. Avgifterna på sådan export till EU ska enligt avtalet fasas ut från 2015.

Nytt utskott ska hantera EU-konstitutionen
Frågan om den omförhandlade EU-konstitutionen ska i riksdagen behandlas i ett sammansatt konstitutions- och utrikesutskott.

Det är i linje med den nya ordning som gäller i riksdagen sedan årsskiftet. Den innebär att utskotten ska få en tyngre roll, och komma in tidigare i arbetet med EU-ärenden.

- En viktig utgångspunkt är att få fler ledamöter utanför EU-nämnden engagerade, säger Martin Brothén som är föredragande i utrikesutskottet.

Vänsterpartiet och miljöpartiet vill att frågan om EU-konstitutionen ska avgöras i en folkomröstning istället för i riksdagen. Men det vinner förmodligen inte gehör hos riksdagsmajoriteten.

- Om fördraget blir klart under den här regeringen tror jag inte att vi får en folkomröstning. Både de borgerliga och socialdemokraterna är ju emot, säger Bodil Ceballos, riksdagsledamot för miljöpartiet.

EU ger klartecken för lag mot transfetter
Danmarks lagstiftning om maximalt innehåll av transfetter i livsmedel har godkänts av EU-kommissionen.

Danmark införde 2004 en maxgräns att 2 procent av fettet i ett livsmedel får vara industriellt framtaget transfett. Tidigare förberedde EU-kommissionen att stämma Danmark men har nu ändrat inställning.

I Sverige finns ingen lagstiftning, men det förs en dialog mellan branschorganisationerna och Livsmedelsverket.

- Det kan vara tänkbart att genomföra nu men vi får avvakta och se kommissionens skäl till godkännandet, säger Göran Anér, jurist på Livsmedelsverket, till tidningen Metro.

Tyskland backade om bolagsskatt
Den kontroversiella frågan om gemensamma EU-regler för bolagsskatten fick en skrivning på ett finansministermöte som i praktiken gjorde den till en ickefråga åtminstone för i år. Det var också i linje med den svenska riksdagens önskemål.

Riksdagens EU-nämnd hade enats om Sverige skulle gå emot det tyska förslaget att lyfta upp harmonisering av bolagsskattebaserna som en av EU:s ekonomiska nyckelfrågor.

Tanken från Tysklands sida, som även Frankrike lär stödja, var att man ska ha samma regler för hur bolagsskatten ska konstrueras. Själva skattenivån var det sedan upp till varje land att bestämma. Överstatliga regler skulle bland annat underlätta för företag som verkar på EU:s inre marknad menar tyskarna.

Från svensk sida anser man att det är för tidigt att diskutera frågan på EU-nivå inte minst eftersom det inte finns ett färdigt konkret förslag att utgå ifrån. Ett sådant förslag kan, enligt EU-kommissionen, finnas först i slutet på 2008.

Att Sverige, och exempelvis Storbritannien, anser att skatter är nationella frågor lär inte göra saken enklare för de som vill driva igenom en förändring. Beslut om skatter kräver att alla länder är överens.

De flesta lagar kommer från Bryssel
Riksdagsmannen Björn von Sydow (s) har bett riksdagens utredningstjänst kartlägga hur många av de svenska lagarna som härstammar från Bryssel.

Bakgrunden är ett kritiskt inlägg från Tysklands förre förbundspresident Roman Herzog. Han ifrågasätter om den parlamentariska demokratin fortfarande fungerar när huvuddelen av lagstiftningen har sitt ursprung i EU. Enligt uppgifter från tyska justitiedepartementet skulle under perioden 1998 till 2004 hela 84 procent av alla tyska rättsakter har sitt ursprung i Bryssel.

Här finns allvarliga problem som vi måste diskutera. Är alla regler rimliga och ändamålsenliga? Riksdagens ledamöter måste få ett bättre grepp om EU-politiken, säger Björn von Sydow.

Han vill att ledamöterna i de nationella parlamenten ska driva på en skarpare prövning av EU:s regleringar i förhållande till den så kallade närhetsprincipen.

I förhandlingarna om ett nytt fördrag vill jag att Sveriges regering ställer krav på skärpning av den prövningen, så att de nationella parlamenten får stärkt möjlighet att verka ifrågasättande och stävjande. Systemet behöver motvikter, säger Björn von Sydow.

EU vill registrera lobbyister
Om ett år ska 15 000 lobbyister som är verksamma i Bryssel öppet visa vilka som är deras uppdragsgivare och hur stora avgifter de tar ut. Då ska EU-kommissionen registrera alla lobbyister och visa vilken budget de har tillgång till för att påverka de beslutsfattande organen inom EU.

Registreringen är frivillig. Men de som nekar kommer inte att kunna formellt påverka framtida lagförslag från kommissionen.

Nära 500 terrorattacker i EU förra året
En ny EU-rapport hävdar att 498 terrorattacker genomfördes i elva länder i unionen förra året. Totalt greps 706 personer varav tre i Sverige i femton EU-länder för misstänkt terror-ism. Det framgår av en rapport EU:s polisbyrå Europol presenterade nyligen.

De 498 terrorattackerna, större eller mindre, genomfördes med separatist-iska, islamistiska, vänsterextrema, anarkistiska samt högerextrema motiv, hävdas det i Europolrapporten.

Den klart största delen, 424 stycken, av attackerna utfördes av så kallade separatister, framför allt i Frankrike och Spanien. De tre gripna i Sverige misstänktes för terrorbrott i samband med attentatsförsök mot en vallokal i Kista, samt mot Livets ord i Uppsala.

Tillbaka eller Startsidan