|
Svenskarna tjänade miljarder på EMU-nej
Hushållen har tjänat över fem miljarder kr
på lägre bolånekostnader på grund av att det blev nej i
folkomröstningen om EMU-medlemskap 2003.
Om svenskarna hade röstat ja i
folkomröstningen hade kronan för-svunnit och från den 1 januari
2006 hade valutan istället hetat euro. Dessutom hade den svenska
Riksbank-en blivit en maktlös filial till den Europeiska
centralbanken i Frankfurt, som bestämmer räntan för de länder
som ingår i euroområdet.
Det skulle ha inneburit att de svenska
bolåneräntorna skulle ha styrts av ECB-räntan istället för av
Riksbankens reproränta.
Under 2006 låg Riksbankens ränta hela tiden
under ECB-räntan. Räntegapet var i snitt 0,5 procent, vilket
innebär att de svenska bolånetagarna tjänat stora pengar.
Genomsnittslånet för hela Sverige ligger på
drygt 800.000 kronor och den låntagaren har tjänat drygt 4.000
kronor. Eftersom det finns 1,4 miljoner hushåll med bolån
innebär det att hela gruppen mellan 25 och 65 år har tjänat 5,5
miljarder kronor under 2006.
Storstadsborna, som var mest EMU-positiva,
har tjänat mest på beslutet eftersom deras lån är större.
Innevånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö
har i genomsnitt bolån för drygt 1,1 miljoner kronor. Den
gruppen har i genomsnitt vunnit hela 5.540 kronor under 2006 på
att slippa ECB:s högre ränta. Många enskilda storstadsbor har
också betydligt större lån än så, inte sällan två eller tre
miljoner kronor.
Många av de som var mest talföra på
ja-sidan inför EMU-folkomröstningen har också tjänat stora
pengar på att svenska folket röstade nej till euron. Inte minst
ja-generalen själv, Göran Persson med sina 13 miljoner i lån för
köpet av godset Övre Torp i Sörmland.
Som statsminister lovade Göran Persson i
sitt förstamajtal i Katrineholm 2003 ökade investeringar, lägre
priser och lägre räntor, om folket röstade ja till euron, och
lockade villaägarna med bättre ekonomi: "Om du har hus eller
villa ska du veta att du betalar väsentligt högre ränta än vad
en finländare gör idag." Statsministern hade läst
Katrineholms-Kurirens bostadsannonser och räknat ut att en
villaägare på orten, som betalat kring miljonen för sin villa,
kunde tjäna pengar på ett EMU-medlemskap: "Det handlar om en
tusenlapp i månaden i högre räntekostnader för att vi står
utanför. Det är inget dåligt argument för en löntagare som
faktiskt har svårt att få pengarna att räcka till. Det är det
här det handlar om, och de pengarna tycker jag man kan använda
till något annat", sade Persson.
Då, våren 2003, var ränteläget i
euroländerna lägre än i Sverige. Europeiska centralbankens
styrränta låg på 2,50 procent, medan Riksbankens reproränta var
3,50 procent.
Skillnaden förklarades av EMU-anhängarna
som "ett pris" Sveriges tvingades betala för att vi stod utanför
EU:s valutaunion.
EMU-motståndarna avfärdade detta påstående
som politiskt trams och framhöll att ränteutvecklingen till
övervägande del beror på faktorer som är oberoende av om ett
land är med i EMU eller inte. Olika räntenivåer speglar
förhållanden i den övriga ekonomin. Har ett land
massarbetslöshet och således lågt inflationstryck så kan man
hålla lägre räntor. Har man hög sysselsättning och låg
arbetslöshet så är vanligtvis räntan något högre för att dämpa
inflationstryck.
Om svenska folket valt att gå över till
euron skulle det vara ECB i Eurotower på Kaiserstrasse 29 i
Frankfurt, och inte Riksbanken vid Brunkebergstorg i Stockholm,
som bestämmer räntan i Sverige.
ECB sätter sin styrränta för euroområdet
utan att ta hänsyn till hur den ekonom-iska konjunkturen eller
strukturen utvecklas i ett enskilt land.
Om Sverige skulle drabbas av överhettning
och inflation eller stagnation och arbetslöshet så skulle inte
ECB att använda sin penningpolitik för att strama åt eller
stimulera den svenska ekonomin.
ECB kan bara sätta sin ränta efter hur
situationen ser ut i euroområdets genomsnitt och där väger
folkrika nationer som Tyskland, Frankrike och Spanien tyngst.
Så tack vare att svenska folket är klokare
än det stora flertalet av dess valda företrädare, kunde
Riksbanken under 2006 hålla den svenska räntan på en nivå som
låg 0,5 procent under den Europeiska centralbankens.
Och tack vare att svenska folket inte
följde uppfordringarna från statsminister Göran Persson, så
sparade godsägare Göran Persson hela 65.000 kronor förra året på
sitt bolån. Och det ser ut som han kan fortsätta spara pengar i
år. Riksbankens reproränta ligger på 3,25 procent, medan ECB
nyligen höjde sin styrränta till 3,75 procent.
Det innebär att räntegapet på 0,5
procentenheter består och att en villaägare i Katrineholm,
tvärtemot vad Göran Persson lögnaktigt påstod i sitt
förstamajtal, även i år kommer att tjäna tusenlappar för att vi
slipper vara med i EU:s valutaunion.
Ryssland hotar EU med importförbud
Ryssland kräver av hälsoskäl detaljerade
intyg om köttprodukter från alla EU-länder före den 31 mars,
annars stoppas importen.
- Vi är ännu inte klara med vårt svar till
ryssarna, det kommer att ta några dagar, säger Philip Tod
talesman på EU-kommissionen.
Ryssland ska enligt uppgift pekat på
förekomst av salmonella i kött från flera EU-länder.
Sverige ställer sig bakom nytt
EU-register
Sverige ställer sig bakom att de register
som används i EU:s brottsbekämpning görs om, enligt ett beslut i
riksdagen. Regeringen kan därför slutligt säga ja i EU:s
ministerråd till en andra generation av Schengens
informationssystem SIS II, införs. I systemet kommer fler
personuppgifter att kunna registreras.
Vänsterpartiet och miljöpartiet röstade
emot beslutet. De anser att hela Schengensamarbetet hotar
människors privatliv och hindrar flyktingar från att söka asyl.
Men de övriga partierna i riksdagen anser att Schengen-
samarbetet, som Sverige deltar i sedan
2001, är nödvändigt för att bekämpa grova brott.
Fler EU-motståndare i Norge
Nej-sidan är åter på frammarsch i Norge.
Enligt den senaste opinions-mätningen utgör de som säger nej
till EU-medlemskap hela 51 procent.
Ja-sidan får 37,6 procent medan 11,4
procent inte har någon åsikt. För nej-sidan var uppgången 3,6
procentenheter sedan januarimätningen.
Undersökningen har utförts av Sentio på
uppdrag av tidningarna Klassekampen, Nationen och Dagen.
Kostnader för EU utreds inte
Vänsterpartiet och miljöpartiet vill att
Sveriges samlade kostnader för EU-medlemskapet utreds, eftersom
de anser att kostnaderna är långt större än den redovisade
medlemsavgiften.
Sveriges avgift till EU landar på 28,9
miljarder kronor för år 2007.
Vid sidan av medlemsavgiften tillkommer en
rad andra utgifter, menar de båda partierna. Bland annat tvingas
Sverige föra en byråkratisk jordbrukspolitik och följa EU:s
misskötta fiskepolitik.
Dessutom påtvingar EU:s handelspolitik
Sverige dyra tullar. Därför måste en utredning göras av
EU-medlemskapets direkta och indirekta kostnader, anser
vänsterpartiet och miljöpartiet. Men kravet avslogs av
riksdagens majoritet.
Tyskland vill ha EU-förbud mot
glödlampor
Den tyska miljöministern Sigmar Gabriel (s)
har föreslagit EU-kommissionen att glödlampor av traditionell
typ bör förbjudas eftersom de är för ineffektiva.
Förbudet mot traditionella glödlampor
skulle reducera växthusgaserna med 25 miljoner ton koldioxid per
år skriver den tyska miljöministern i ett brev till
EU-kommissionen.
Enligt svenska energiexperter drar
lågenergilampor 80 procent mindre energi än vanliga glödlampor.
Lågenergilampor är fem gånger effektivare än glödlampor och
håller tio gånger längre.
Under det senaste toppmötet enades
EU-ländernas ledare om att traditionella glödlampor bör
förbjudas i EU från 2010.
- Övergången skulle innebära att en halv
Ringhalsreaktor inte behövs, säger Egil Öfverholm på
Energimyndigheten.
Riksdagen säger nej till EU-omröstning
Riksdagen säger nej till krav från
centerpartister, vänsterpartister och miljöpartister på
folkomröstning om en ny EU-konstitution. Efter att invånarna i
Frankrike och Holland år 2005 röstade hej till den föreslagna
konstitutionen råder nu en "period av eftertanke".
Ordförandelandet Tyskland ska under våren komma med en rapport
om hur arbetet med den nya konstitutionen kan komma vidare, och
det finns ingen anledning att föregripa den processen, anser
riksdagsmajoriteten.
70 miljoner fattiga i EU
Fattigdomen ökar i EU-länderna, liksom
klyftan mellan rika och fattiga. Drygt 70 miljoner människor
lever under fattigdomsgränsen, enligt en rapport från
EU-kommissionen.
EU:s fattigdomsgräns går vid 60 procent av
medianinkomsten i varje land. De som tjänar mindre räknas i
statistiken som fattiga. Rapporten visar att EU har allvarliga
problem med fattigdom.
I 25 EU-länder, Bulgarien och Rumänien inte
inräknade, är 72 miljoner människor fattiga, cirka 15 procent,
medan ytterligare 36 miljoner ligger precis på gränsen.
Länderna med störst inkomstskillnad råkar
vara samma som har störst andel fattiga. Ojämlikhet och
fattigdom går hand i hand, enligt rapporten. I Storbritannien
tjänar en företagsledare 100 gånger mer än en arbetare. För 20
år sedan tjänade de 30 gånger så mycket. Klyftan ökar mellan
rika och fattiga och i dess spår ökar psykiska problem, droger,
kriminalitet bland barn och ungdomar i fattiga hem, enligt
rapportförfattarna.
Moderater vill sänka skatten till
EU-nivå
I ett förslag till nytt handlingsprogram
för moderaterna föreslås att skatterna stegvis ska sänkas till
EU-nivå. Dock anger man inte vilken nivå skatterna i sådant fall
skulle hamna på. Man vill på sikt också ompröva frågan om att
införa euron i Sverige.
Presidentkandidat vill slopa EU-veto
Den konservativa presidentkandidaten
Nicolas Sarkozy kan tänka sig att slopa vetorätten i EU. Det
framgick under en presskonferens i Paris i slutet av februari.
De politiska utspelen duggar tätt i den
franska presidentvalrörelsen. Ett av de senaste kom från den
konservativa presidentkandidaten Nicolas Sarkozy.
Utan att närmare precisera sig föreslog han
att EU-ländernas vetorätt i unionen slopas.
- Det är inte tänkbart att en eller flera
medlemsstater ensamma ska kunna hindra unionen att gå framåt, sa
Sarkozy enligt den franska tidningen Le Figaro.
Tillbaka eller
Startsidan | 
