Regeringen vill inte debattera den nya EU-grundlagen
I juni enades EU:s stats- och regeringschefer om ramarna för ett nytt fördrag som anger hur unionen ska styras i framtiden. Uppgörelsen innebär en revidering av det befintliga Nicefördraget. Men samtidigt finns stora delar av det ursprungliga konstitutionsförslaget kvar ett förslag som röstades ner i folkomröstningar i Frankrike och Holland.

Under sensommaren har medlemsländerna förhandlat om detaljerna i det nya fördraget, och enligt planerna ska en uppgörelse nås på ett extra toppmöte i mitten av oktober.

Men det finns en del hinder kvar. Det handlar bland annat om omröstningsregler där framförallt Polen vill ha tydligare skrivningar om rätten för små länder att skjuta upp ett beslut. En annan stötesten gäller formuleringarna kring de undantag som britterna fått när det gäller beslut inom det rättsliga samarbetet.

Men även om EU:s ledare enas kan nya problem dyka upp. Fördraget ska godkännas (ratificeras) av de 27 medlemsländerna. Åtminstone ett land, Irland, ska hålla en folkomröstning.

För svensk del är det riksdagen som ska godkänna den nya EU-grundlagen och någon folkomröstning är inte aktuell. I alla fall om EU-kramarpartierna får bestämma.

Bland riksdagspartierna är det bara vänsterpartiet och miljöpartiet som vill ha en folkomröstning, även om enskilda ledamöter från andra partier också kräver det. Samma krav ställer också junilistan, som har representation i EU-parlamentet men inte i Sveriges riksdag.

EU-minister Cecilia Malmström (fp) vill inte ha någon folkomröstning. Fördraget är alltför komplicerat för att det ska passa för en folkomröstning.

- Vi folkomröstade inte om den svenska regeringsformen. Det finns ingen tradition att rösta om institutionella frågor i Sverige, sade hon på ett seminarium i mitten av september.

EU-ministern förefaller ha glömt bort att svenska folket fick rösta om medlemskapet i EU, en fråga som var minst lika "komplicerad" som den nya EU-grundlagen.

Dessutom är det så att det kommande fördraget innebär mycket stora förändringar av de fördrag som en knapp majoritet av svenska folket sade ja till i folkomröstningen 1994.

Bland mycket annat innebär det förslag som stats- och regeringscheferna i princip kom överens om i juni att Sveriges inflytande i de beslutande organen i EU drastiskt minskar och att EU tar avgörande steg i riktning mot en militärallians och ett överstatligt polissamarbete.

Regeringen har inte planerat några debatter kring den nya EU-grundlagen eftersom man menar att den debatten hölls när förslaget till EU-konstitution var aktuellt 2002-2005.

- Inget nytt har tillkommit sedan dess däremot har saker tagits bort eller blivit nertonade, säger Cecilia Malmströms statssekreterare Håkan Jonsson.

Regeringen står fast vid den uppgörelse som antogs vid toppmötet i juni.

- De svenska förhandlarnas och experternas instruktion är väldigt enkel, säger Håkan Jonsson och fortsätter:

- Regeringskonferensen ska följa upp toppmötets beslut utan vidare tillägg eller ändringar. Uppgörelsen är fullt acceptabel för både regeringen och riksdagen.

Istället för en demokratisk debatt som engagerar folkrörelser och andra, ska Cecilia Malmström resa land och rike kring och predika det nya fördragets förträfflighet, trots att förhandlingarna fortfarande inte är färdiga och förslaget inte ens är översatt till svenska språket.

EU-ministerns propagandaturné ska pågå under hösten och går till tio olika orter. Mötena vänder sig till allmänheten och inleddes den 1 oktober på Pedagogen i Göteborg mellan klockan 12 till 13. Det vill säga när den allmänhet som Cecilia Malmström påstår sig vilja möta, var fullt upptagen att på industrier, byggen, sjukhus och så vidare hålla det land rullande som EU-ministern vill förminska till en maktlös delstat i en europeisk superstat styrd av tyska och franska stormaktsintressen.

 
Fingeravtryck införs i uppehållstillstånd
EU-länderna är på väg att införa fingeravtryck i uppehållstillstånd för personer från länder utanför EU.

Nyligen enades ministerrådet att gå vidare med ett förslag som lades fram redan för fyra år sedan. Det innebär att uppehållstillstånden ska utformas på samma sätt inom hela EU. Uppehållstillstånden ska bland annat innehålla två fingeravtryck samt andra biometriska data.

- De nya uppehållstillstånden är ett steg framåt för att få säkrare dokument, säger EU-kommissionären Franco Frattini.

De nya reglerna ska formellt antas på ett senare möte i ministerrådet. Den svenska regeringen är positiv till förslaget och vill att EU-förordningen antas så snabbt som möjligt.

ECB kräver ändringar i EU-fördrag

Diskussionen om den europeiska centralbanken ECB:s politiska oberoende fortsätter. Nu vill banken ändra det nuvarande förslaget till nytt EU-fördrag för att säkra sig från framtida politiska påtryckningar. Det framgår av ett brev som bankens chef Jean-Claude Trichet har skrivit till EU:s ordförandeland Portugal.

I det nuvarande förslaget står ECB upptagen som en av EU:s institutioner och från bankens sida är man orolig att det kan öppna för politisk styrning.

I brevet till det portugisiska ordförandeskapet pekar Jean-Claude Trichet på att det tidigare förslaget till fördrag från 2004 var tydligare med bankens oberoende och ber därför EU:s ordförandeland att ta upp frågan på den pågående regeringskonferens som ska färdigställa det nya fördragsförslaget.

Konkret vill banken att vissa skrivningar ska ändras eller byta plats. Bland annat vill man inte ingå i fördragets gemensamma lista över EU:s institutioner utan placeras i en egen kategori kallad "Andra institutioner". På det sättet vill man värna sin särställning.

Osäkert om nytt EU-fördrag går igenom
Det kan bli svårare än väntat att få igenom det nya EU-fördraget i de olika medlemsländerna.

Det menar den Brysselbaserade tankesmedjan European Policy Center, EPC, i en nyligen publicerad rapport.

Sebastian Kurpas, som är forskare på en annan tankesmedja i Bryssel, CEPS, håller med och tar ett av Sveriges grannländer som exempel.

Danmark måste ha fem sjättedels majoritet i parlamentet annars måste det gå till folkomröstning, säger Sebastian Kurpas.

Det är ingen hemlighet att Irland troligen kommer att hålla en folkomröstning. Men om ytterligare något land också gör det så ökar pressen på andra länder.

Enligt rapporten från EPC är det bara två länder av de som möjligen kommer att hålla en folkomröstning där ut gången mest troligt skulle bli ett ja till det nya EU-fördraget.

Mer oklart är läget i Danmark, Frankrike och Holland. Däremot är det ingen tvekan om att resultatet av en folkomröstning i Storbritannien skulle bli nej.

EU-folkomröstning röstades ned i den holländska regeringen

Sannolikheten för att Holland kommer att folkomrösta om EU:s nya fördrag minskade sedan regeringen i Haag motsatt sig en folkomröstning.

- En folkomröstning är onödig och oönskad, sade den holländske premiärministern Jan Peter Balkenende.

Han menade att eftersom fördraget inte är av konstitutionell karaktär så behövs folket inte tillfrågas.

Att den holländska regeringen är emot en folkomröstning är ingen garanti för att en sådan inte kommer att hållas. Om parlamentet föreslår en folkomröstning och får majoritet för det måste en sådan hållas.

Rekordstöd för nej till EU i Norge
Nej till EU har fått nytt rekordstöd i Norge. Alla landsändar, alla åldersskikt, alla inkomstgrupper och både kvinnor och män avvisar norskt medlemskap i EU.

52,5 procent av de norska väljarna säger nej till EU. Ja-sidan har stöd från 35,6 procent av väljarna, medan 11,9 procent inte tar ställning. Det framgår i den månatliga opinionsmätning som Sentio genomfört för tidningarna Nationen, Dagen och Klassekampen.

Mätningen visar att väljargrupper som tidigare haft klar ja-majoritet har fått en övervikt av väljare som skulle rösta nej om det hade varit folkomröstning idag om norskt medlemskap i EU.

 
EU hotar avtalsfriheten i Tyskland 
EU-kommissionen stämmer Tyskland inför EU-domstolen. Att kommuner och fackliga organisationer avtalat om ett begränsat antal fonder att samarbeta med om tjänstepension anses strida mot EU:s regler för offentlig upphandling.

Enligt TCO:s Kjell Rautio är detta en oroväckande uppfattning som inte bara inskränker parternas fria förhandlingsrätt utan även kan få konkreta konsekvenser för Sverige, framför allt för parterna inom den offentliga sektorn.

- Vi håller just nu på att mera i detalj analysera vilken innebörd kommissionens stämning kan få för oss och vilka åtgärder vi bör vidta, säger Kjell Rautio.

Prostituerade ges arbetstillstånd i Ungern
Prostitution legaliserades i Ungern 1992. Nu ska de prostituerade börja betala skatt. Prostitutionen i Ungern är en stor del av den svarta marknaden, något som regeringen i landet vill komma tillrätta med. Ett arbetstillstånd ska därför inrättas. Tillståndet gör det möjligt att betala skatt, ge ut kvitto och få utbildning i bokföring och juridik.

Ungerska regeringen får dock kritik för sitt agerande. Svenska Dagbladet skriver att kritiker anser att tillståndet handlar mer om att öka inkomsterna till skattkassan än att de prostituerade ska må bättre.

Brittiska LO kräver folkomröstning
Under den brittiska fackliga paraplyorganisationen TUC:s kongress i september antogs kravet att Storbritannien ska hålla en folkomröstning om det nya EU-fördraget.

Drivande för beslutet var det brittiska facket GMB (Brittiska allmänna facket).

TUC, som organiserar alla fack i Storbritannien, avvisade däremot en motion som krävde att man skulle rösta nej till fördraget.

 
72 miljoner fattiga inom EU
EU:s fattigdomsgräns går vid 60 procent av medianinkomsten i varje land, som är "landets vanligaste lön". De som har lägre inkomst räknas som fattiga.

I 25 EU-länder, Bulgarien och Rumänien inte inräknade, är 72 miljoner människor fattiga, cirka 15 procent, medan ytterligare 36 miljoner ligger precis på gränsen, enligt en rapport som EU-kommissionen presenterade tidigare i år.

Tillbaka eller Startsidan