Regeringen går Svenskt Näringsliv till
mötes med Vaxholmsutredningen
Regeringen blev nyligen klar med direktiven
till Vaxholmsutredningen som ska klargöra vilka regler som ska
gälla när utländska företag arbetar i Sverige. Att detta ska
utredas beror på att EU-domstolen anser att svensk arbetsrätt
bryter mot reglerna om fri rörlighet på EU:s inre marknad.
Som särskild utredare har enligt tidigare
regeringsbeslut utsetts generaldirektören för Medlingsinstitutet
Claes Stråth. Utredningen ska ske i samråd med arbetsmarknadens
parter. Regeringen kommer inom kort att upprätta ett sekretariat
med EU-rättslig och arbetsrättslig juridisk expertis.
Trots att regeringen vill ha ett nära
samarbete med arbetsmarknadens parter var Svenskt Näringslivs
arbetsrättsjurist Lars Gellner inte särskilt nöjd med
regeringens direktiv.
- Vi är rätt besvikna på direktiven. Som de
nu är skrivna går de väldigt mycket LO till mötes genom att man
bäddar för kollektivavtalslösningar och det är tveksamt om det
är möjligt enligt EU-rätten, säger han.
LO:s avtalssekreterare Erland Olausson är
desto mer tillfreds med utredningens direktiv.
- Jag är i huvudsak nöjd med
direktiven. Där framgår det ju tydligt att man kan göra
lagändringar i Sverige som gör att man kan tillämpa normala
svenska avtal och normala svenska regler också för utländska
företag.
- Faktum är att arbetsmarknadsminister
Sven-Otto Littorin i sina direktiv till Vaxholmsutredningen
öppnar för att helt avskaffa den så kallade Lex Britannia.
Utredaren ska föreslå att Lex Britannia ska ändras, avskaffas
eller ersättas, står det i direktiven.
Lex Britannia har funnits sedan 1991 och
innebär att det är tillåtet att strejka mot ett utländskt
företag som arbetar i Sverige och vars anställda har utländskt
kollektivavtal.
Lagen kom till efter en strejk 1980 mot ett
fartyg under cypriotisk flagg, med tysk ägare och filippinsk
besättning.
Inför folkomröstningen 1994 argumenterades
både från politiskt och fackligt håll att Sverige hade fått
garantier för att Lex Britannia inte skulle påverkas av ett
medlemskap i EU. Det hade EU-kommissionens företrädare lovat
under medlemskapsförhandlingarna, påstod EU-anhängarna dyrt och
heligt.
I Vaxholmsdomen slår EU-domstolen fast att
strejk mot företag med utländsk arbetskraft med utländskt
kollektivavtal bara är tillåtet om det handlar om hälsa och
säkerhet för de utländska arbetarna. Så var det inte i Vaxholm
enligt EU-domstolen.
Utredaren ska också komma med förslag som
så långt som möjligt innebär att de svenska kollektivavtalen får
genomslag för alla som arbetar i Sverige. Det innebär
förändringar av den lag som kallas utstationeringslagen och
avgör vilka villkor som gäller för utländska arbetsgivares
anställda i Sverige.
Regeringen framhåller den svenska
arbetsmarknadsmodellen i de beslutade direktiven för
Vaxholmsutredningen. Utgångspunkten för utredningen ska vara att
den svenska modellen i så stor utsträckning som möjligt ska
kunna tillämpas på arbetstagare som utstationerats hit från ett
annat land.
Men EU-rätten som den preciserats av
EU-domstolen måste fullt ut respekteras, framhåller Sven Otto
Littorin. Det gäller främst tjänsters fria rörlighet, förbud mot
diskriminering på grund av nationalitet och
utstationeringsdirektivet.
LO-förbundet Byggnads kritiserar regeringen
för att gå Svenskt Näringsliv till mötes.
- Regeringen har utgått ifrån att
EU-domstolens dom i Lavalmålet är korrekt. Utgångspunkten borde
vara den motsatta. Utredarens uppdrag ska i stället vara att på
alla sätt förhindra att domen får genomslag på svensk
arbetsmarknad, säger Byggnads ordförande Hans Tilly.
- Som direktiven är formulerade nu kan
utredaren komma fram till att den svenska modellen måste ge vika
för EU-domstolens dom. Detta är oacceptabelt.
- Att Svenskt Näringsliv inte är nöjda med
direktiven är bara ett spel för galleriet. Regeringen har i
stället gått Svenskt Näringsliv till mötes, säger Hans Tilly.
Utredningen ska vara klar senast den 15
december 2008.
Österrike och Slovakien antog
Lissabonfördraget
Österrikes parlament antog, med stor
majoritet 151 för och 27 emot, den 9 april Lissabonfördraget.
Två högerpartier som ansåg landets självständiga utrikespolitik
hotad, ville ha folkomröstning.
Den 10 april antog Slovakiens parlament
Lissabonfördraget. Den borgerliga oppositionen liberalerna och
kristdemokraterna _ bojkottade av olika skäl omröstningen.
Med Österrike och Slovakien har nio länder,
eller en tredjedel av EU-länderna, antagit Lissabonfördraget.
Byggnads i Gästrikland värnar
kollektivavtalen
Sedan Sveriges inträde i den EU har det
svenska kollektivavtalet varit ständigt ifrågasatt och hotat,
menar Byggnads avdelning 26 i ett uttalande från sitt årsmöte
den 27 mars i Sandviken. Efter Vaxholmsdomen i december 2007 har
hotet mot de svenska fackliga rättigheterna hamnat i ett nytt
och betydligt mer dramatiskt läge.
Hoten mot det svenska kollektivavtalet har
under de senaste åren på ett förtjänstfullt sätt mötts av ett
organiserat motstånd från Svenska Byggnadsarbetare-förbundet. Nu
har försvaret av kollektivavtalet hamnat i en ny och avgörande
politisk fas, konstateras det i årsmötesuttalandet.
Enligt Byggnads avdelning 26 måste Byggnads
förbundsledning nu utnyttja alla tillgängliga politiska kanaler
för att förmå den svenska riksdagen att i nämnd ordning kräva:
1. Ändringar i Lissabonfördraget så att
svenskt kollektivavtal garanteras.
2. Säga Nej till Lissabonfördraget.
3. Begära svenskt utträde ur EU.
Sverige kan ha olika skatt på öl och vin
Den svenska punktskatten på öl och vin
strider inte mot EU:s regler. Nyligen kom EU-domstolens dom om
Sveriges olika skatt på öl och vin.
Bakgrunden till domen var att pröva om
Sveriges regler för beskattning av öl och vin strider mot
EU-rätten. Fram till årsskiftet 2007/2008 beskattades nämligen
alkoholmängden i öl och vin olika. EU-domstolen menar i domen
att prisskillnader till följd av differentierad beskattning inte
påverkar konsumenterna i valet mellan vin och öl.
Frågan om den svenska beskattningen väcktes
redan 1997 då EU-kommissionen anmärkte på att ölskatten i
Sverige var lägre än skatten på vin. Det skulle enligt
kommissionen gynna konsumtionen av inhemskt öl på bekostnad av
importerat vin. År 2005 väckte kommissionen därför talan om
fördragsbrott mot Sverige vid EU-domstolen.
Sverige har dock redan före domen ändrat
beskattningen. Från den 1 januari 2008 sänktes skatten på vin
till 1:66 per volymprocent alkohol/liter vin. Samtidigt höjdes
ölskatten till 1:66 per volymprocent och liter.
Skånska socialdemokrater villkorar
Lissabonfördraget
Skånes socialdemokratiska partidistrikt
beslutade på sin årskongress, 12 april på Sundpärlan i
Helsingborg, att strejkrätten och de svenska kollektivavtalen
måste vara garanterade. I annat fall bör inte Lissabonfördraget
ratificeras.
Efter EU-domstolens besked i Vaxholmsmålet
sätter de skånska socialdemokraterna ner foten. Med stor
majoritet beslutade årskongressen att kräva garantier för den
svenska modellen.
- EU-domstolens utlåtande hotar den svenska
modellen, säger Petra Bergquist, ordförande för SSU i Skåne och
fortsätter:
- De skånska socialdemokraternas beslut är
ett tydligt steg i rätt riktning. Det sätter press på
partiledningen att överge den okritiska hållningen till
Lissabonfördraget.
Krav på förbud mot azofärger
Ny kräver 42 europeiska
konsumentorganisationer från tolv länder att EU-kommissionen ska
förbjuda de omdiskuterade azofärgerna som bland annat finns i
godis och läsk.
Kravet ställs i ett gemensamt brev till
hälsokommissionären Androulla Vassillou. Bland undertecknarna
finns de svenska organisationerna Sveriges Konsumenter och SKIS,
Sveriges konsumenter i samverkan.
Nyligen krävde EU-parlamentet en lagändring
så att "försiktighetsprincipen" införs för livsmedel liknande
den som finns på miljöområdet.
Allt mindre bistånd till de fattigaste
EU-ländernas samlade bistånd till världens
fattigaste länder minskade under 2007 för första gången sedan
millennieskiftet.
EU:s bistånd uppgick 2007 till 46,1
miljarder euro, jämfört med 47,7 miljarder år 2006. Minskningen
beror till stor del på att EU under 2007 inte skrev av lika
stora skuldbelopp som under 2005-2006.
Globalt sett minskade biståndet med 8,4
procent under 2007. EU-kommissionen varnar för att det ökar
risken för att FN:s millenniemål inte kommer att uppnås.
Totalt sett lägger EU-länderna 0,38 procent
av sin bruttonationalinkomst (BNI) på bistånd, vilket motsvarar
ungefär 870 kronor per person och år. FN:s mål är att minst 0,7
procent av BNI ska gå till bistånd.
Byggnads i Göteborg kräver
folkomröstning
Byggnads avdelning 12 i Göteborg vill i en
motion till LO-kongressen 2008 att LO tillsammans med
socialdemokraterna arbetar för en folkomröstning om
Lissabonfördraget.
Motionärerna menar att det nya fördraget
innebär att mer makt och fler beslut överförs till EU.
"Fördraget kan medföra att marknaden definitivt tar hem segern,
med oöverskådliga konsekvenser för jämlikhet och rättvisa",
skriver man bland annat.
LO-styrelsen vill att motionen avslås och
skriver i ett långt utlåtande att en folkomröstning kräver klara
alternativ. När det gäller det nya unionsfördraget handlar det
om hundratals justeringar av de nuvarande fördragstexterna, och
det är svårt för enskilda väljare att avgöra om dessa
förändringar sammantaget är positiva eller negativa.
Denna föraktfulla attityd ger LO-styrelsen
uttryck för samtidigt som samma LO-styrelse har beslutat att
säga ja till Lissabonfördraget i sitt remissvar till den
borgerliga regeringen. Om man vill kalla det antidemokratiskt
eller något ännu fulare, är en smaksak.
Sverige fällt i EU-domstolen
Sverige har på nytt fällts i EU-domstol-en
för att inte ha infört regler om upp-handling i tid. Domstolen
slår fast att Sverige dröjt med att införa direktivet om
upphandling av energi-, vatten-, post- och transporttjänster.
Domen gäller ett tillägg till de båda direktiven. EU:s regler om
upphandling infördes i svensk lag den 1 januari i år. Men det
var två år för sent.
Tillbaka
eller
Startsidan |