Lissabonfördraget sätter den nationella
demokratin ur spel
EU-parlamentets makt ökar kraftigt med
Lissabonfördraget. Det direktvalda parlamentet blir i det
närmaste en med ministerrådet jämställd part i unionens
lagstiftningsprocedur. Många ser positivt på denna utveckling.
LO:s styrelse skriver i sitt yttrande över Lissabonfördraget att
det är "ett stort framsteg". Den underliggande tankebanan är att
när EU-parlamentet utrustas med mer makt blir EU mer
demokratiskt. Det är skevt tänkt.
Lissabonfördraget innebär att
EU-parlamentets lagstiftningsmakt tillsammans med ministrarna i
rådet, så kallat medbeslutande, utsträcks till 48 nya områden.
Däribland avgörande delar av EU-politiken som jordbruk,
utrikeshandel, juridiskt samarbete, straffrätt, regionalpolitik,
gränskontroller, invandring, asyl, Europol och en större del av
EU:s budget.
Med Lissabonfördraget omfattar
EU-parlamentets rätt till medbeslutande sammanlagt 86 områden.
Det så kallade medbeslutandeförfarandet byter namn till det
ordinarie lagstiftningsförfarandet. Enligt Elmar Brok från den
kristdemokratiska partigruppen i EU-parlamentet kommer det
ordinarie lagstiftningsförfarandet att gälla i 95 procent av all
lagstiftning i EU.
Nästa EU-parlament, som väljs i juni 2009,
kommer om Lissabonfördraget vinner laga kraft att få ett
avgörande inflytande i nästan alla frågor där EU har befogenhet
att lagstifta. Då tas ett jättekliv i en stegvis förvandling av
EU-parlamentet från en tandlös diskussionsklubb till en federalt
organiserad och mycket inflytelserik (med)lagstiftande
församling.
Innebär det att EU blir mer demokratiskt?
Formellt sett ja. I verkligheten nej. Det finns en mängd
objektiva faktorer som gör att det inte går att förvandla EU
till en fungerande parlamentarisk demokrati.
Om människor ska kunna påverka de beslut
som fattas är det naturligtvis nödvändigt med demokratiska
institutioner _ men det är inte tillräckligt. Den
parlamentariska demokratin i ett land som Sverige bygger på att
medborgarna upplever Sverige som ett naturligt område att
besluta över. Vi har samma språk och kultur, vi har gemensamma
media, politiska partier, organisationer och debatter når ut
över hela landet. Inom EU saknas allt detta. Och så kommer det
att förbli, åtminstone under överskådlig tid. I andra ordalag;
EU-systemet saknar ett EU-folk. Och folkstyre utan folk blir
bara styre, har den danske författaren Ebbe Reich påpekat.
Ett annat problem är avståndet mellan
folket och de folkvalda. Med Lissabonfördraget representerar
varje EU-parlamentariker 657.200 invånare. Svenska
riksdagsledamöter representerar 25.788 invånare. Skillnaden är
ett monumentalt och oreparerbart demokratiskt underskott. Om
riksdagens ledamöter skulle representera lika många invånare som
EU:s parlamentariker skulle den svenska riksdagen bestå av
knappt 14 ledamöter. Det skulle öka effektiviteten, men
naturligtvis vara förödande för demokratin.
I riksdagen företräds knappt nio miljoner
svenskar av 349 ledamöter, i unionsparlamentet av 19 (20). Det
betyder att stora befolkningsgrupper är orepresenterade i
EU-parlamentet. Under innevarande mandatperiod är samtliga sju
riksdagspartier även representerade i EU-parlamentet, men två
med bara en ledamot vardera. Och Sverige är inte EU:s minsta
land. I Danmark och Finland är flera folketings- och
riksdagspartier orepresenterade i EU-parlamentet.
EU-parlamentet, som fattar de flesta av
sina beslut med enkel majoritet, kommer att fullständigt
domineras av de största medlemsländerna. Parlamentet kommer
efter valet 2009 att ha 751 medlemmar. Av dessa besätter de sex
största länderna (Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien,
Spanien och Polen) tillsammans 421 platser, de övriga 21
länderna således tillsammans 330 varav Sverige 20. En enkel
majoritet motsvarar 376 ledamöter.
Slutsats: EU kan inte demokratiseras.
Naturligtvis kan man skriva teoretiska konstitutioner för en
europeisk federation som uppfyller de flesta tänkbara
skrivbordskrav på demokrati. Men att skriva en författning som
rymmer dessa inslag är inte det samma som att upprätta en
fungerande demokrati.
Det enda som händer om EU "demokratiseras",
dvs. att EU-parlamentet får utvidgade lagstiftande befogenheter,
är att den nationella demokratin i medlemsstaterna sätts ur
spel. Den folkvalda riksdagen förvandlas till en sockenstämma
som bara sitter och klubbar vad överheten i Bryssel har bestämt.
Dessutom: Med Lissabonfördraget är de små
länderna överrepresenterade till följd av principen om degressiv
proportionalitet. Sverige som har 1,8 procent av EU:s befolkning
får 2,7 procent av platserna i parlamentet. Tyskland får 12,8
procent av platserna, men har 16,7 procent av befolkningen. I
ett "demokratiserat" EU är det inte särskilt demokratiskt att de
befolkningsrika länderna, framför allt Tyskland, har sämre
representation än de mindre, typ Sverige. En verklig
europarlamentarism skulle, något tillspetsat, kosta de sista
resterna av nationell suveränitet för medlemsstater med färre än
80 miljoner invånare.
67 procent av irländarna anser att EU:s
politiker inte respekterar Irlands nej-röst.
Open Europe är en EU-skeptisk brittisk
tankesmedja. Det oberoende undersökningsföretaget Red C
genomförde undersökningen. Drygt 1.000 personer tillfrågades.
Irländarna röstade nej till
Lissabonfördraget i en folkomröstning den 12 juni 2008. Då
röstade 53,4 procent nej till Lissabonfördraget. 46,6 procent
röstade ja.
Frankrike deltog i folkmord
Frankrike deltog i planeringen av
folkmordet i Rwanda 1994 och även i själva dödandet av
människor. Det hävdas i en rapport som Rwandas regering har
offentliggjort.
"Franska styrkor mördade tutsier/.../
Franska styrkor begick våldtäkter mot överlevande tutsier",
heter det i den 500 sidor långa rapporten.
Där namnges franska politiker och militärer
som Rwanda bör ställa till svars för brotten, bland dem den
avlidne förre presidenten Francois Mitterrand och förre
premiärminister Dominique de Villepin.
I folkmordet dödades omkring 800.000
människor, främst tutsier, på några månader.
Rwanda har tidigare anklagat Frankrike för
inblandning i folkmordet, något som Frankrike förnekar
Dagstidningen Le Monde skriver i en
kommentar att Frankrike "inte kan vägra att ta till sig de
fruktansvärda redogörelserna från Rwanda med motiveringen att
dess ledare hade lovvärda avsikter".
Tories leder i Storbritannien
Vore det val skulle David Cameron och hans
konservativa Tories ta hem en jordskredsseger i Storbritannien.
Tories fick i juli 45 procent i en mätning
som utfördes av opinionsinstitutet Yougov. Långt därefter
återfinns Labour, som fick 26 procent i opinionsmätningen.
Liberaldemokraterna fick 17 procent, medan
12 procent av britterna väljer att rösta på andra partier.
Labours ledare Gordon Brown har efter de
dåliga siffrorna i opinionsmätningarna fått utstå allt
kraftigare kritik och krav på att han ska avgå som
premiärminister över Storbritannien.
Den allt hårdare pressen på Gordon Brown
kommer efter att Labour förlorat flera lokal- och så kallade
fyllnadsval de senaste månaderna.
Återkommande rapporter i flera medier talar
om ett växande missnöje bland Labourledamöter i parlamentet som
vill se en ny partiledare redan i höst.
Rekordhög inflation i euroområdet
Inflationstakten i euroländerna steg i juli
till den rekordhöga nivån 4,1 procent. Det visar statistik från
Eurostat.
I juni var inflationen i euroområdet 4,0
procent. Ekonomer hade räknat med en uppgång till just 4,1
procent, till följd av högre mat- och energipriser.
Noteringen på 4,1 procent är den högsta
sedan mätningarna startade 1997.
Slovakien inför euron vid årsskiftet
Den 1 januari 2009 byter Slovakien sin
koruna till euro. Landet blir då det 16:e landet att införa
EU-valutan.
Nyligen godkände medlemsländernas
finansministrar EU-kommissionens förslag om att Slovakien ska
införa euron.
För att ett land ska få ansluta till euron
krävs att det uppfyller de så kallade konvergenskriterierna. De
innebär att landet ska visa upp varaktigt stabila priser, stabil
växelkurs gentemot euron, "sunda" offentliga finanser samt låga
räntor. Landet måste även ha en lagstiftning som överensstämmer
med EU-rätten. Bland annat ska centralbanken vara helt oberoende
av de demokratiska församlingarna.
Brittisk ekonomi under EU-lupp
Storbritannien ska ställas under
övervakning, föreslår EU-kommissionen. Orsaken är att landet
snabbt är på väg mot ett _ med EU:s mått mätt _ alltför stort
budgetunderskott.
Den brittiska ekonomin har stadigt
försämrats sedan 2002. Kommissionen vill nu se åtgärder från
London, annars kommer EU att rekommendera vad som behöver göras.
Hemliga experter styr EU:s arbetsrätt
Vilka har makten över EU:s
arbetsrättslagstiftning? Deltagarna i de expertgrupper som
förbereder EU-lagstiftningen är ofta hemliga, enligt
LO-tidningens nätupplaga.
Över 50.000 representanter sitter i de
expertgrupper som EU:s kommissionärer anlitar för att förbereda
EU-lagstiftningen. I de expertgrupper som har redovisat
deltagarna har näringslivets representanter klar majoritet,
medan fackföreningar, ideella organisationer och
samhällsrepresentanter ibland saknas.
Vilka som har störst inflytande i den grupp
som förbereder EU:s arbetsrättslagstiftning är okänt. Deltagarna
har inte offentliggjorts.
Skärpta regler för brittisk minimilön
Den brittiska regeringen tänker förbjuda
arbetsgivarna att räkna in dricks och serviceavgifter när man
ska leva upp till den lagstadgade minimilönen på 6570 kronor i
timmen.
Det beskedet välkomnas av de brittiska
facken inom servicesektorn och av centralorganisationen TUC,
rapporterar BBC.
Hittills har den brittiska lagen medgivit
att dricks och serviceavgifter räknas in i löneunderlaget. Det
har inneburit att flera anställda, framför allt inom
restaurangnäringen, haft ordinarie timlöner under den förskrivna
miniminivån på 5,52 pund.
Den 1 oktober höjs minimilönen till 5,73
pund vilket motsvarar närmare 70 kronor.
Irländarna håller fast vid sitt nej
Tre fjärdedelar av irländarna är emot en ny
folkomröstning om Lissabonfördraget. Det visar en
opinionsundersökning från tankesmedjan Open Europe.
71 procent av irländarna är emot en ny
folkomröstning om EU:s nya fördrag. 24 procent vill folkomrösta
igen.
52 procent anger att de skulle rösta nej i
en andra folkomröstning. 32 procent skulle rösta för
Lissabonfördraget.
Tillbaka
eller
Startsidan |