|
EU:s rättighetsstadga - ett hot mot
medlemsländernas självbestämmande
Socialdemokratiska EU-kramare [typ Jan
Andersson, EU-parlamentariker] påstår att Lissabonfördraget med
den bifogade rättighetsstadgan är ett framsteg för
arbetstagarnas rättigheter. Det är nonsens.
För det första; ett skriftligt svar på en
fråga som vänsterpartiets EU-parlamentariker Eva-Britt Svensson
ställt till EU-kommissionen visar att stadgan inte ändrar
någonting i sak. Det står i svaret att förhållandet mellan
grundläggande rättigheter och den inre rörligheten på den inre
marknaden inte på något sätt kommer att påverkas av att stadgan
görs juridiskt bindande. Än mer klargörande är att svaret var
skrivet av den svenska EU-kommissionären Margot Wallström.
Lissabonfördraget innebär alltså status quo; marknadens fria
rörlighet förblir grunden för unionen, löntagare får inga nya
rättigheter till följd av EU:s nya grundlag.
För det andra; att stadgan blir bindande
har i detta avseende ingen större betydelse för EU:s domstol i
Luxemburg eftersom den redan tillämpar motsvar-ande
rättighetsskydd i sin rättspraxis. I den nyligen avkunnade
Vaxholmsdomen slår EU-domstolen slår fast att rätten att vidta
fackliga stridsåtgärder är en grundläggande rättighet i
EU-rätten, som dock kan underkastas vissa be-gränsningar.
EU-domstolen konstaterar att de svenska fackens blockad var ett
hinder för friheten att erbjuda tjänster på EU:s inre marknad.
Vidare slår domstolen fast att den så kallade Lex Britannia, som
ger svenska fackföreningar rätten att ta till stridsåtgärder för
att kunna kräva ett svenskt kollektivavtal med utländska
arbetsgivare, är diskriminerande.
Om detta ska vara den stora fackliga segern
i den nya fördragstexten så säger det ganska mycket om hur lite
Lissabonfördraget egentligen har att erbjuda Sveriges löntagare.
Syftet med rättighetsstadgan är att
åstadkomma en ökad federalisering av EU, samt att stärka den
politiska legi-timiteten för unionen mot en framtida
statsbildning. Den här typen av rättig-hetskataloger är vanliga
i förbundsstater, där det också i regel finns
för-fattningsdomstolar som överprövar beslut fattade av
demokratiska församlingar.
Tyskland liksom Belgien, Italien och andra
federalistiskt sinnade EU-stater _ har under lång tid verkat för
att kom-plettera EU:s grundfördrag med en för medlemsstaterna
bindande rättighets-katalog. Det är lätt att förstå varför.
Ingenting skulle stärka medborgarnas känsla av tillhörighet till
en gemensam europeisk union som känslan av att det är EU som
står som garanten för deras grundläggande fri- och rättigheter.
Och ingenting skulle vara lika förödande för nationalstaternas
identitet och betyd-else.
EU:s rättighetsstadga utarbetades av ett
tidigare konvent och antogs av Europeiska rådet i Nice i
december 2000 som en politisk avsiktsförklaring. Sverige, med
Göran Persson som statsminister, och andra ickefederalistiska
EU-länder såsom Storbritannien och Danmark motsatte sig att
rättighetsstadgan skulle fördragsfästas.
Men det fanns många bland annat Tyskland
och EU-parlamentet som ville att stadgan skulle göras fullt ut
rättsligt bindande genom införlivning i EU-fördraget.
EU-parlamentets deklaration från den 16 mars 2001 avslöjar vad
det handlar om: "Stadgan om grundläggande rättigheter måste ses
som en grundläggande del i den nödvändiga processen för att
förse EU med en författning."
I ett tal i oktober 2000 tog Göran Persson
tydligt avstånd från visionen av ett mer federalt EU: "En
europeisk federation med president och regering och regelrätt
konstitution skulle förvisso underlätta utkrävandet av ansvar,
men priset skulle bli högt. Avståndet skulle öka mellan väljare
och valda." Likväl gick Göran Persson några år senare med på att
skriva in rättighetsstadgan i EU-konstitutionen. Varför? Det kan
nog inte ens ordförande Persson själv ge ett begripligt svar på.
Hursomhelst. Konstitutionen stötte på
patrull i Frankrike och Holland. Vid EU-toppmötet i juni förra
året beslöts därför att rättighetsstadgan inte ska ingå i själva
fördragstexten, men häftas till det nya fördraget genom en
hänvisning till en bilaga. Poängen är att stadgan därmed blir
juridiskt bindande, vilket är nytt. Å andra sidan sägs att
stadgan enbart riktar sig till EU:s institutioner, och till
medlemsländerna när dessa tillämpar unionsrätten. Det sägs också
att stadgan inte ska medföra någon ny befogenhet för unionen.
Men i och med att stadgan blir juridiskt
bindande ökar dock dess betydelse för tillämpningen av EU-rätten
i medlemsländerna. EU-domstolen i Luxemburg får avgörande makt
eftersom den är överordnad nationella grundlagar och
internationella konventioner. Länderna kan begära förhandsbesked
av EU-domstolen för att den ska tolka innebörden i stadgan. Det
öppnar också för att domstolen på det sättet bakvägen kan pröva
frågor på områden där EU:s kompetens är begränsad och till och
med utesluten. Den metoden har tidigare utnyttjats av juristerna
i Luxemburg. Det gäller på till exempel skatteområdet. Där har
den fria rörligheten för den inre marknaden överordnats
medlemmarnas självbestämmanderätt.
Franskt ja till Lissabonfördraget
Det franska parlamentet har med stor
majoritet sagt ja till det nya EU-fördraget. Sista steget är en
formell underskrift av Frankrikes president Nicolas Sarkozy.
Natten till den 8 februari röstade det
franska parlamentets första kammare ja till det nya
EU-fördraget. Parlamentets andra kammare godkände
fördrags-texten redan dagen innan.
2005 sa en fransk folkomröstning nej till
ett liknande fördrag, det så kallade konstitutionella fördraget.
Enligt opinionsmätningar ville en majoritet av fransmännen (61
procent) folkomrösta även denna gång.
Hittills har Ungern, Slovenien, Malta och
Rumänien godkänt Lissabonfördraget. Även Slovakien skulle ha
röstat om fördragstexten under torsdagen men beslutet har
skjutits upp. Sveriges riksdag förväntas besluta om det nya
fördraget någon gång under hösten 2008.
Dansk namninsamling i Vaxholmsfrågan
Företrädare för delar av danska LO har
startat en namninsamling på nätet i anledning av EU-domstolens
dom i Vaxholmskonflikten. Målet är att samla en miljon namn för
att tvinga den danska regeringen och EU att skydda den danska
konflikträtten. Annars ska Danmark inte godkänna
Lissabonfördraget, heter det i uppropet.
Vill du veta mer, besök hemsidan
www.fingrenevaek.net
Europeiska arbetsgivare nöjda med
Vaxholmsdomen
De europeiska arbetsgivarna anser att
EU-domstolen gjorde rätt i att slå ned på Byggnads agerande mot
det lettiska byggföretaget Laval i Vaxholmsmålet.
I Lettland är arbetsgivarna positiva till
domslutet.
Jag tror att Europa kan bli en stark
spelare i den globala ekonomin om vi gör marknaden starkare.
Därför är vi glada att domstolen har bestämt att den fria
rörligheten av tjänster är mycket viktig och att ett
kollektivavtal från ett annat land respekteras, säger Elina Egle,
vd för den lettiska arbetsgivarorganisationen LDDK.
Även arbetsgivarna på kontinenten gläds
över domslutet. Till exempel talar österrikiska WKÖ om vikten av
ett "rättsligt förankrat partsförhållande" i EU och i Holland är
arbetsgivarorgan-isationerna AWVN och VNO-NCW "mycket nöjda"
eftersom de anser att domen visar att utländska företag bara kan
tvingas följa kärnan av bestämmelserna i
utstationeringsdirektivet, det vill säga bestämmelser för till
exempel minimilön, semester och arbetstid.
Stora prisskillnader på varor inom EU
En prisundersökning som EU-kommissionen
låtit göra visar att det fortfarande råder stora prisskillnader
mellan de olika medlemsländerna.
Några exempel: En identisk digitalkamera
kan skifta 30 procent i pris från ett EU-land till ett annat.
Att förvalta ett bankkonto kan kosta allt från 0 till 700
kronor. Fast telefoni är 20 procent dyrare i Belgien än i
Holland.
Amerikanska bananer slipper tull
Stora amerikanska fruktbolag med
bananodlingar i Latinamerika kan gynnas på afrikanska och
karibiska konkurrenters bekostnad, sedan EU:s importtullar
underkänts av WTO.
Konflikten handlar om EU:s tullregim för
bananimport. Sedan 2006 kräver EU en tull på motsvarande drygt
1.500 kronor per ton bananer som importeras från
latinamerikanska länder som Ecuador, Honduras, Panama och
Nicaragua. En lång rad utvecklingsländer i Afrika och Karibien,
många av dem tidigare europeiska kolonier, kan däremot tullfritt
exportera 775.000 ton bananer om året till EU.
EU-direktiv kan minska donationer
Donationer av hjärtklaffar, hornhinnor och
hud kan minska kraftigt i Sverige. Orsaken är ett EU-direktiv
som kan begränsa de svenska regler som gäller idag.
När en hornhinna eller en hjärtklaff från
en avliden ska transplanteras har läkarna upp till två timmar på
sig att testa att donatorn inte har hiv eller andra
smittsjukdomar. Enligt ett EU-direktiv om mänskliga vävnader och
celler ska möjligheten till provtagning finnas i högst 24
timmar.
Enligt tidningen Dagens Medicin befarar
läkarna att antalet transplantationer kan minska drastiskt
eftersom det kan vara svårt att hinna ta proverna inom 24
timmar.
Varje år doneras 600-700 hornhinnor och
200-300 hjärtklaffar i Sverige.
USA vill påverka EU:s utrikespolitik
EU:s ordförandeland Slovenien har fått en
önskelista från USA om hur de borde agera, rapporterar
Sydsvenska Dagbladet. Anteckningar från mötet mellan
kabinettssekreterare Mitja Drobnic och Daniel Fried,
statssekreterare med ansvar för Europa och Asien hos den
amerikanska utrikesministern Condolezza Rice, har publicerats i
slovenska och serbiska tidningar. Bland annat ska USA ha önskat
att Sloveien ska bli först mer att erkänna Kosovo och att de
helst ska göra det på en söndag "så att inte Ryssland genast kan
agera i säkerhetsrådet".
Kabinettssekreterare Mitja Drobnic fick
avgå efter avslöjandet.
Ung Vänster kräver folkomröstning
Ung Vänsters förbundsstyrelse kommenterar i
ett uttalande att det franska parlamentet har ratificerat
Lissabonfördraget trots att franska folket avvisade det tidigare
förslaget till en konstitution för EU. "En så omfattande
förändring av EU i riktning mot en militariserad superstat måste
för att den ska bli verklighet, genomföras över huvudet på i
medlemsstaternas folk och i konflikt med deras intressen", sägs
det i uttalandet som fortsätter:
"Då EU militariseras och den svenska
regeringen försöker smyga in oss i NATO måste vi stå upp för
vårt nationella självbestämmande och mota tillbaka attackerna på
vår gemensamma välfärd. Men högern ska inte få köra över det
svenska folket. Vi ska folkomrösta om EU:s grundlag och vi ska
tvinga dem att lyssna på oss".
Tillbaka eller
Startsidan | 
