Irländarna sa nej i folkomröstningen om Lissabonfördraget
Irländarna röstade nej i folkomröstningen
om Lissabonfördraget. Vad som nu kommer att hända är ännu
oklart.
53,4 procent av irländarna röstade nej till
det nya fördraget. 46,6 procent röstade ja. Valdeltagandet
slutade på drygt 53 procent.
När alla röster från Donegal i norr till
Cork i söder hade räknats visade det sig att bara 10 av 43
valkretsar hade en majoritet för ja. I vissa delar av Dublin, de
som ligger bortom de glassiga bank- och turistkvarteren, har
dubbelt så många röstat nej som ja.
Omröstningsresultatet är ett svidande
nederlag för den irländska makteliten, representerad av
partierna med 162 av de 166 platserna i parlamentet,
näringslivets och böndernas inflytelserika organisationer som
satsat hårt på att propagera för ett ja.
Vänsterpartiet Sinn Fein är det enda
partiet i det irländska parlamentet på nej-sidan. Partiets
EU-parlamentarikern Mary Lou McDonald kallar utslaget för en
politisk chans. Hennes partiledare Gerry Adams säger att
utgången är ett uttryck för att folket oroar sig för vart EU är
på väg och önskar sig "en social europeisk union".
En annan viktig aktör på nej-sidan är The
Peoples Movement, systerorganisation till Folkrörelsen Nej till
EU, som motsätter sig varje försök att utveckla EU till en
federal superstat och verkar för att försvara och förstärka
folkstyre, demokrati och social rättvisa i Irland.
På nej-sidan finns också fredsrörelsen, en
del fackföreningar - och den stenrike affärsmannen Declan Ganley
och hans Libertas som motarbetar Lissabonfördraget eftersom
Irlands låga skatter kunde vara i fara om det gick igenom.
- Folket har sagt sitt. I dag är det toppen
att vara irländare, säger Declan Ganley.
Resultatet av den irländska
folkomröstningen är ett stort bakslag för EU. För att
Lissabonfördraget ska kunna träda i kraft måste det godkännas av
samtliga medlemsländer. Irland är det enda EU-land som har
folkomröstat. I övriga medlemsländer tas beslutet i respektive
parlament.
Sveriges EU-kommissionär Margot Wallström
är besviken över irländarnas nej. Men, påpekar hon, det är ingen
katastrof:
Det är viktigt att vi analyserar varför de
röstade som de gjorde. Sedan får vi diskutera på toppmötet hur
vi ska gå vidare härifrån. Jag hoppas att fler länder fortsätter
med sina ratificeringar. 18 länder har redan sagt ja och alla
länder bör få chansen att säga sitt.
EU-kommissionens ordförande José Manuel
Barroso säger att "resultatet ska självklart respekteras" för
att genast komma med reservationer:
- Samtidigt måste vi inom EU ta ett
kollektivt ansvar och gå vidare med processen.
Barroso menar att Brian Cowen, Irlands
premiärminister, nu måste gripa möjligheten att inför det
stundande EU-toppmötet tolka det hans folk gett uttryck för och
presentera idéer för hur den europeiska unionen ska gå vidare.
Hur de högsta politiska ledarna vill
försöka trassla sig ur de svårigheter som nu uppstått blir
huvudfrågan på EU-toppmötet i Bryssel under midsommarhelgen.
Ett alternativ är att Lissabonfördraget
läggs till handlingarna. Det är enligt EU:s egna fördrag den
logiska konsekvensen av Irlands nej. Då avbryts ratifikationen
och då fortsätter EU att regleras av Nicefördragets
bestämmelser. Samtidigt skulle EU:s juridiska experter kunna
utreda om det finns delar av Lissabonfördraget som skulle kunna
tillämpas inom ramen för gällande fördrag.
Ett annat alternativ är en omförhandling av
Lissabonfördraget. Då spricker alla fastlagda tidtabeller och då
väcks många svåra frågor. Ska någonting strykas eller läggas
till? I så fall går man tillbaka till startpunkten för ett år
sedan och i så fall måste hela den pågående
ratifikationsprocessen göras om. Bland stats- och
regeringscheferna finns ett mycket betydande motstånd mot en
omförhandling.
Ett tredje, och mest troligt, alternativ är
"business as usual". Processen fortsätter så att 26 av de 27
EU-länderna vid slutet av året godkänt Lissabonfördraget. För
många EU-regeringar kan det framstå som ett bekvämt alternativ
eftersom det politiska trycket läggs på regeringen i Dublin.
Irland kan samtidigt erbjudas någon form av
förtydligande deklaration från övriga EU-länder. På så vis fick
Danmark sina fyra förbehåll som gjorde att ja-sidan vann i den
andra folkomröstningen om Maastrichtfördraget (1993). På samma
vis fick Irland ett förtydligande på toppmötet i Sevilla om
neutraliteten inför den andra folkomröstningen om Nicefördraget
(2002).
EU:s stats- och regeringschefer kommer
förmodligen att bevilja Irland ett eller flera undantag och på
så sätt en ny möjlighet att rösta om Lissabonfördraget. Den
stora oklara frågan är bara vad som finns att undanta slash
förtydliga och som är tillräckligt för att göra om samma
odemokratiska nummer lika enkelt igen och vända den starka
negativa opinionen i arbetarkvarteren och på landbygden i
Irland.
Risk att svensk haj försvinner
Fortsatt fiske riskerar att utrota hajen i
svenska vatten, varnar forskare. Den vanligaste, pigghajen, har
enligt beräkningar minskat i nordöstra Atlanten med 95-98
procent på 20 år.
EU har kvoter för fångst av pigghaj och de
ligger långt över forskarnas rekommendationer, skriver Svenska
Dagbladet. Hajarnas egen lobbyorganisation, Shark Alliance,
hoppas nu att Sverige, som anses hajvänligast i Europa, ska föra
den hotade fisken talan i EU.
Skepsis mot nya EU-fördraget
Om inte svenska avtal kommer att gälla för
gästarbetare ska Sverige inte godkänna det nya EU-fördraget. Det
tycker 72 procent av ombuden på IF Metalls kongress, som svarade
på en enkät från tidningen Dagens Arbete. Ombuden går därmed
emot den officiella LO-linjen, som innebär att Sverige bör
skriva på Lissabonfördraget i dess nuvarande form. Av IF
Metall-kongressens 300 ombud svarade 81 procent på DA:s enkät.
EU-skepsisen är positivt överraskande eftersom det inte är vem
som helst som tillåts vara ombud på en metallkongress, det näst
största förbundet inom LO.
Riksdagen avvisar folkomröstning
Det blir ingen svensk folkomröstning om
EU:s nya grundlag Lissabonfördraget. Miljöpartiets och
vänsterpartiets krav röstades ner i riksdagen med siffrorna
261-31.
Övriga partier anser att det är riksdag-en
som ska godkänna om Sverige ska ansluta sig till fördraget.
Lissabonfördraget innebär att mer makt
flyttas och förändringen är så stor att det krävs en
folkomröstning, anser vänsterpartiet och miljöpartiet.
Lagrådet ger grönt ljus till
Lissabonfördraget
Lagrådet lämnade den 13 juni sitt yttrande
om Lissabonfördraget till regeringen. De konstaterar att
Lissabonfördraget i princip är det samma som den EU-konstitution
som lagrådet redan tidigare godkänt. Därför har lagrådet inga
invändningar mot Lissabonfördraget eller att beslutet tas av
riksdagen utan ändring av grundlagen.
Ihåligt EU-register över lobbyister
Ett obligatoriskt register ska inrättas
över alla lobbyister inom EU:s institutioner. Det anser
EU-parlamentet. Totalt finns det runt 15.00 lobbyister i
Bryssel. Av dem är cirka 80 procent betalda av storföretag.
Ekonomisk makt omsätts till politisk.
De professionella påtryckarna är enligt
EU-parlamentets majoritet, en naturlig del i det politiska
livet. Men det måste finnas information om vilka de är och vem
de företräder.
Det register som EU-parlamentet efterlyser
ska vara obligatoriskt för parlamentet, ministerrådet och
kommissionen. Idag finns bara ett register över de 5.000
lobbyister som verkar inom parlamentet.
Livsmedelsindustrin påverkar kostråd
Lobbyister inom livsmedelsindustrin kommer
att leda arbetet med att förbereda EU:s nya kostråd.
I nätverket Eurreca, som ska ta fram
underlag till de nya råden, ingår personer med kopplingar till
ILSI - ett kontroversiellt institut som har skapats av bland
annat Coca-Cola, Heinz och Procter & Gamble.
ILSI ifrågasatte 2002 WHO:s
rekommendationer om minskad konsumtion av socker och läsk.
Institutet har också tonat ner kopplingen mellan dålig kost och
fetma och i stället framfört bristande fysisk aktivitet som den
stora faran, uppger Svenska Dagbladet.
Eurreca finansieras av EU-kommissionen
genom ett anslag på 123 miljoner kronor.
Tyskland förlänger övergångsreglerna
Mycket talar för att Tyskland förlänger
restriktionerna mot arbetstagare från de nya EU-länderna i
Östeuropa.
Övergångsreglerna har efter hand
förlängts och nu kommer signaler om att Tyskland vill förlänga
undantaget från den fria rörligheten av arbetskraft
till den maximala tiden sju år.
Det
innebär att den tyska arbetsmarknaden öppnas för östeuropéerna
tidigast 2011. Övergångsreglerna för de två senaste
EU-medlemmarna, Rumänien och Bulgarien, förlängs sannolikt till
2013.
Tyska LO,
DGB, varnar för att en öppning av arbetsmarknaden kräver att
landet inför minimilöner, annars riskerar Tyskland löne- och
social dumpning.
Tjeckien
granskar om fördraget är lagligt
Tjeckiens
författningsdomstol ska granska om Lissabonfördraget är
förenligt med tjeckisk lag. Det beslutade den tjeckiska senaten.
Domstolen
ska granska om Lissabon-fördragets ökade användning av
majoritetsbeslut istället för enhällighet i ministerrådet är
tillåtet enligt tjeckisk lag. Andra viktiga frågor handlar om
överföring av mer makt till EU:s institutioner och vilka
effekter den nya bindande europeiska rättighetsstadgan får.
Enligt
planerna ska Lissabonfördraget börja gälla den 1 januari 2009.
Det är oklart om den tjeckiska granskningen spräcker
tidtabellen.
Ministrar
enades om nya arbetstidsregler
Ministerrådet har enats om en kompromiss om ändringar i det så
kallade arbetstidsdirektivet. Överenskommelsen innebär bland
annat att medlemsländerna får frångå maxtaket för
veckoarbetstiden på 48 timmar. Denna så kallade
opt-out-möjlighet innebär att länderna kan tillåta
veckoarbetstid upp till 60 timmar om arbetsgivaren fått ett
medgivande från arbetstagaren.
Som en följd av flera domar i EU-domstolen
införs också begreppet ”inaktiv del av jourtid”. I
överenskommelsen fastställs att som arbetstid räknas inte sådan
tid som till exempel när en läkare har jour och finns på plats
på ett sjukhus men inte behöver arbeta. Vid ett kommande möte
ska ministerrådet fatta det formella beslutet om en gemensam
ståndpunkt som enligt tidsplanen ska behandlas av EU-parlamentet
i slutet på året.
Tillbaka
eller
Startsidan |