Storföretagen har starkt inflytande över
EU:s livsmedelsmyndighet
Det blir inget förbud mot de kritiserade
azofärgerna. Beslutet togs den 14 mars av EU:s
livsmedelsmyndighet, EFSA, och går tvärtemot flera ansedda
forskningsrapporter.
I Sverige var de så kallade azofärgerna
(syntetiska färgämnen som finns i till exempel godis och läsk)
länge förbjudna eftersom de ansågs förvärra allergireaktioner
men i och med EU-medlemskapet tvingades man backa och acceptera
importen.
Debatten har dock fortsatt och i höstas
publicerades en statligt finansierad brittisk forskningsrapport,
den så kallade Southamptonstudien, som slog fast ett samband
mellan syntetiska färgämnen som azofärger och
konserveringsmedlet natriumbensoat å ena sidan och
hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter hos barn å andra
sidan. De nya rönen fick mycket uppmärksamhet och EU:s
livsmedelsmyndighet, EFSA, lovade se över problematiken.
Nyligen kom deras beslut: Det blir inget
förbud. Intagningsrekommendationen för azofärger förblir
oförändrad. Bevisen för skadeverkningar anses inte vara
tillräckligt starka.
- Jag är förvånad. Det är våra barns hälsa
vi pratar om här och som jag ser det så borde bara misstanken om
risk för skada vara nog. Inte minst eftersom azofärgerna
fullständigt saknar konsumentnytta, säger Jan Bertoft,
generalsekreterare för Sveriges konsumenter.
Livsmedelsverket, som alltså förordade
förbud mot azofärgerna så sent som i maj 1999, har nu bytt fot
och går helt på EFSA:s linje.
- Den brittiska studien visar på
svaga belägg för en liten effekt på vissa barn. Barn som
dessutom sannolikt fått i sig
en mångt mycket högre dos än vad som är
möjligt att exponeras för i Sverige. Det räcker inte, säger Leif
Busk, vetenskaplig expert på Livsmedelsverket.
Skälen till EFSA:s och Livsmedelsverkets
slutsats är flera. Bland annat anses den larmande
Southamptonstudien vara splittrad, otydlig och inkonsekvent.
Enligt EFSA finns heller ingenting som bevisar att den påstådda
hyper-aktiviteten beror på enskilda azofärger, eftersom barnen i
undersökningen fick en cocktail av flera ämnen samtidigt.
Den expertpanel som på EU-nivå utvärderar
tillsatser i maten domineras av personer med starka band till
livsmedelsindustrin. Det framgår av de intressedeklarationer som
ledamöterna i den så kallade AFC-panelen själva lämnat.
Panelen sorterar under EU:s
livsmedelsmyndighet EFSA och har i flera decennier försett
EU-kommissionen med beslutsunderlag för godkännande av
tillsatser i maten. På den långa lista med omtvistade ämnen som
bedömts och fått klartecken finns azofärgämnen, smakförstärkare
som natriumglutamat, sötningsmedel som aspartam och
plastkemikalien bisphenol.
De handlingar Svenska Dagbladet studerat
visar att tio av 21 ledamöter i panelen själva uppger att de har
ekonomiska band till livsmedelsindustrin. Fem av redovisar
kontakter med International life science institute. ILSI är ett
globalt nätverk med huvudkontor i Washington som finansieras av
flera hundra av världens största livsmedels-, läkemedels- och
kemiföretag. ILSI byggdes upp på 1980-talet och som under sina
första år profilerade sig som stödtrupp för tobaksindustrin. Med
åren har ett intimt samarbete utvecklats med reglerande
myndigheter i hela världen.
Storföretagens inflytande märks särskilt
hos AFC-panelens mest inflytelserika ledamöter. Panelens
ordförande Susan Barlow rapporterar exempelvis uppdrag åt ILSI
och aromindustrin medan vice ordföranden John Christian Larsen
är medlem i ILSI Europe. Den andre av de två viceordförandena,
Karl-Heinz Engel, är konsult åt bland annat Ajinomoto som
tillverkar sötningsmedlet aspartam, genteknikföretaget Monsanto
samt Kraft som är ett dotterbolag till tobaksjätten Phillip
Morris. Tre medlemmar i panelen rapporterar att deras forskning
är finansierad av företaget Nestlé.
Trots avslöjanden som detta, finns det
EU-anhängare på vänsterkanten som ser EU som motkraft mot
kapitalet, som en demokratisk kraft mot de multinationella
företagen. Men det är en skev verklighetsuppfattning. EU:s
uppdrag, fastställt i fördragstext och tolkat av EU-domstolen,
är att undanröja alla hinder för den fria rörligheten. Till
exempel nationella regler till skydd för konsumenterna.
Irland folkomröstar om Lissabonfördraget
i juni
Irlands premiärminister Bertie Ahern
meddelade nyligen att Irland troligtvis folkomröstar om
Lissabonfördraget den andra veckan i juni. Han vill inte ange
ett datum men sannolikt blir det den 12 juni, skriver tidningen
The Irish Times. Irland är troligen det enda EU-land som
genomför en folkomröstning om det nya EU-fördraget. Om
irländarna säger nej faller Lissabonfördraget, i alla fall om EU
följer sina egna spelregler.
Miljöpartister håller fast vid EU-krav
Riksdagens EU-debatt den 6 mars var den
första sedan språkrören Maria Wetterstrand och Peter Eriksson
uttalade att de vill att miljöpartiet i partiprogrammet ska
stryka kravet att Sverige ska lämna EU. Men miljöpartiets
representant i riksdagsdebatten, Ulf Holm, framförde ett helt
annat budskap.
Jag är för ett svenskt utträde ur EU. Det
är miljöpartiet också och vi är stolta för det, sa miljöpartiets
riksdagsman Ulf Holm.
Tydligare kan det knappast beskrivas att de
som på miljöpartiets kongress i maj vill stryka kravet att
Sverige ska lämna EU kommer att få det utomordentligt svårt.
Ulf Holms uttalande var också en klar
signal till de andra partierna som verkade glada över de
miljöpartistiska språkrörens omsvängning.
Jag ska göra EU-ministern och några andra
här i salen besvikna. Miljöpartiet kommer inte att sätta sig vid
EU:s altare och tro att allt med EU är bra och att vi inte får
driva några saker i EU.
EU-länder vill ha gemensamt gränsskydd
Flera EU-länder vill på sikt bygga upp ett
gemensamt gränsskydd som ska övervaka EU:s yttre gränser. I dag
finns det bara ett samarbete där länderna hjälper varandra vid
behov.
Österrikes inrikesminister Günther Platter
är en av dem som tror på en europeisk gränsskyddsstyrka.
Det är ju EU:s yttre gräns som nu är vår
egentliga gräns mot omvärlden och därför måste vi göra allt vi
kan för att få ett bra gränsskydd, säger han.
Han vill att dagens samarbete som gäller
att kunna skicka personal men också teknisk utrustning för att
patrullera EU:s yttre gränser på sikt ska bli en egen
gränsskyddskår.
Sverige hör dock till de länder som är
tveksamma till att låta en gemensam styrka ersätta de nationella
gränspoliserna utmed EU:s yttre gräns.
Från flyktingorganisationers håll sägs det
att arbetet som Frontex, den EU-myndighet som samordnar gräns
bevakningen, gör leder till att man minskar
möjligheterna att komma och söka asyl inom EU.
Nyligen möttes EU:s justitie- och
inrikesministrar i Brdo i Slovenien för att diskutera hur
gränsbevakningen och kontrollen av inresande i EU ska se ut i
framtiden.
EU-parlamentet säger ja till
Lissabonfördraget
Den 20 februari uppmanade EU-parlamentet
samtliga EU-länder att anta det nya Lissabonfördraget. I
uttalandet heter det att Lissabonfördraget ökar trovärdigheten
för demokratin i EU, stärker medborgarnas rättigheter och gör EU
mera effektivt.
Uttalandet antogs med röstsiffrorna 525 för
och 115 emot. Av de 17 närvarande svenska ledamöterna röstade
tio för medan ledamöterna från vänsterpartiet, miljöpartiet och
junilistan röstade nej. Det gjorde även socialdemokraten Anna
Hedh och kristdemokraten Lars Wohlin (tidigare junilistan). I
uttalandet uppmanas medlemsländerna att under 2008 godkänna det
nya fördraget så att det kan börja gälla i god tid till
parlamentsvalet våren 2009.
Byggnads ordförande kritiserar
regeringen
Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin
har utsett Claes Stråth som utredare för hur EU-domstolens dom i
Vaxholmsmålet ska påverka svensk arbetsmarknad.
Utredaren har dock fått alldeles för lång
tid på sig. Alla som riskerar att få sänkt lön och sämre
arbetsförhållanden, på grund av EU-domstolens utlåtande i
Vaxholmsmålet, ska inte behöva vänta ett år på ett besked från
regeringen, säger Byggnads ordförande Hans Tilly i en kommentar.
- Regeringen måste komma med ett besked
innan Lissabonfördraget ratificeras. Utredningens enda uppdrag
är att komma med förslag på lagtekniska förändringar som
förhindrar att EG-domstolens dom får genomslag på den svenska
arbetsmarknaden. I själva principfrågan, att förhindra
lönedumpning och att den svenska modellen ska bevaras, måste
regeringen kunna komma med ett besked innan hösten, avslutar
Hans Tilly.
Kvinnor i minoritet i EU-ländernas
parlament
Bara en fjärdedel av ledamöterna i
EU-ländernas nationella parlament är kvinnor. Det visar en ny
rapport om kvinnlig och manlig representation i
beslutsfattandet. Sverige toppar listan med 47 procent kvinnor i
riksdagen.
1997 var i genomsnitt 16 procent av
ledamöterna i medlemsländernas parlament kvinnor. Tio år senare
har siffran ökat till 24 procent. I de nordiska länderna är
drygt 40 procent av parlamentsledamöterna kvinnor. Sveriges
riksdag hade 47 procent kvinnliga ledamöter år 2007. I
EU-parlamentet ligger den kvinnliga representationen samma år på
31 procent.
Volvoarbetare kräver undantag i
Lissabonfördraget
Kräv ett undantag, som säger att den som
arbetar i Sverige ska följa svenska avtal, i det nya
EU-fördraget. Det skriver Volvoarbetarna i Umeå i ett uttalande
som riktar sig till hela fackföreningsrörelsen.
Sverige bör göra som även andra länder
gjort, kräva ett permanent undantag från en del av EU:s regler,
tycker arbetarna på Volvo Lastvagnar.
Uttalandet är en reaktion på Vaxholmsdomen
som kom i december. Domen slog fast att Byggnads blockad mot det
lettiska företag Lavals skolbygge i Vaxholm stred mot EU-rätten.
Blockadens syfte var att tvinga fram ett svenskt kollektivavtal
för Lavals lettiska arbetare.
Volvoarbetarna ser domen som ett tydligt
slag mot kollektivavtalen och den svenska modellen:
"Konsekvenserna kan bli stora och ingen kan ge garantier för att
Sverige genom ändrad lagstiftning kan stoppa dessa
konsekvenser."
De vill att fackföreningsrörelsen
mobiliserar medlemmarna i möten, namninsamlingar, med mera "där
svensk fackföreningsrörelse tydligt tar kamp för den svenska
kollektivavtalsmodellen.".
Tillbaka eller
Startsidan |