15  januari 2012 - 

 

Norge backar om arbetsklausuler

Den norska regeringen antog den 15 november vissa ändringar i föreskriften om löne- och arbetsvillkor vid offentlig upphandling i ett försök att tillmötesgå kritiken från Eftas övervakningsmyndighet ESA, som har hävdat att föreskriften strider mot EES-avtalet [som omfattar EU:s inre marknad].

Ändringarna går ut på att precisera föreskriftens krav på kollektivavtalsenlig lön och uppdragsgivarens förpliktelser. Föreskriften om löne- och arbetsvillkor i offentliga kontrakt innehåller en bestämmelse om kollektivavtalsenlig lön som genomför ILOs konvention nr 94 i norsk rätt.

ESA anser att bestämmelsen är oförenlig med EES-avtalets artikel 36 om fri rörlighet för tjänster och med utstationeringsdirektivet [96/71]. Ärendet inleddes på ESA:s eget initiativ och resulterade i en formell underrättelse 2009. I sitt svar anförde Norges regering att föreskriftsbestämmelsen inte strider mot EES-rätten, men sommaren 2010 lade den ändå fram ett förslag om möjliga ändringar.

I det motiverade yttrandet vidhåller ESA att bestämmelsen är EES-stridig. ESA utgår bland annat från EU-domstolens dom i Lavalmålet och dess slutsats att utstationeringsdirektivets artikel 3.1 innehåller en uttömmande lista över vilka villkor som kan fastställas med verkan för utländska tjänsteutövare [tjenesteytere] och att artikel 3.7 inte ger en värdstat möjlighet att gå över den allmänt tvingande miniminivån.

Samma dag som föreskriften ändrades sände regeringen ett svar på ESA:s motiverade yttrande från juli 2011, och argumenterade för att de norska reglerna är förenliga med EES-avtalet. Bland annat hänvisar regeringen till EU-parlamentets resolution av den 25 oktober 2011 om modernisering av offentlig upphandling som förespråkar att ILO:s konvention nr 94 ska inarbetas i upphandlingsdirektiven och att medlemsstaterna ska uppmanas att ratificera konventionen.

Den norska arbetsministern reste också till Bryssel för att diskutera saken med ESA, men det ledde inte till något resultat. ESA:s nästa steg kan bli att väcka talan mot Norge inför Efta-domstolen [som är en lillebror till EU-domstolen].

Gösta  Torstensson

 

 

Danmark entusiastisk EU-ordförande

Danmark avlöste Polen som ordförandeland i EU vid årsskiftet. På årets första dag monterades små blå EU-flaggor på bussarna. i Köpenhamn. En av de stora frågorna i EU-maskineriet just nu är förhandlingarna om nästa långtidsbudget. Men den frågan riskerar att hamna i ett dödläge på grund av vårens presidentval i Frank-rike.

Samma franska öde kan drabba fler frågor som danskarna vill driva. ”Ni är ett litet utanförland, du är ny. Vi lyssnar inte på dig.” Så försökte Frankrikes president Nicolas Sarkozy tysta Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt [s] vid EU-toppmötet i december, rapporterar TT-Ritzau. ”Gucci-Helles” entusiasm för EU är stor. Hon är utexaminerad från College of Europe, som är ett slags planskola för EU-eliten, och hon har också varit EU-parlamentariker i Bryssel och Strasbourg.

Den danska regeringen – en koalition mellan Socialdemokraterne, Radikale Venstre och Socialistisk Folkeparti – har aviserat en önskan om att återigen folkomrösta om de danska undantagen när det gäller EU:s militära samarbete och inrikes- och rättspolitik.

Men med minimalt folkligt stöd för euron får den frågan vänta. Enligt en opinionsundersökning från november vill drygt 63 procent av danskarna behålla euroundantaget, medan knappt 26 procent vill avskaffa det.

 Koalitionsregeringen vill likväl att Danmark ska bli medlem i euroländernas finanspakt, men önskar att paktens krav att varje land ska skriva in i grundlagen att budget ska hållas i balans ska mjukas upp och att det ska räcka med en budgetlag. Danmarks grundlag kan inte ändras utan ett nyval eller en folkomröstning.

Gösta  Torstensson

 

 

Vänsterpartiet är för att Sverige ska lämna EU

Inför Vänsterpartiets kongress i Uppsala fanns en diskussion om att partiet borde släppa sitt krav på utträde ur EU.

Men ombuden röstade efter en lång debatt för att behålla utträdes-skrivningar i partiprogrammet.

Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets nyvalde ordförande, tycker det är bra.

– Jag var själv aktiv på nej-sidan i folkomröstningen och jag har inte ångrat mig. Om vi stod fria från EU skulle vi kunna använda den friheten både till att gå före och till att bedriva en aktiv politik i världen.

Bland annat tycker han att det är ett problem att den inre marknaden alltid går först i EU.

– Skulle vi till exempel vilja ha hårdare avgaskrav på bilar i Sverige så får vi inte det. Det är inget bra miljösamarbete.

 

EU-kommissionen varnar Ungern

EU-kommissionen varnar Ungern för att vara på väg att missa sitt budgetmål 2012, att hålla underskottet under 3 procent. Kommissionen kommer att rekommendera att EU:s finansministrar fattar beslut om nästa steg i stabilitetspaktens procedur mot alltför stora budgetunderskott.

Åtgärden är första gången kommissionen tillämpar stabilitetspaktens nya, hårdare regler för budgetövervakning, som trädde i kraft den 13 december genom den så kallade six-pack-lagstiftningen. För euroländer kan proceduren leda till sanktioner, först räntebärande depositioner som kan omvandlas till böter.
 

Nej till fiskeavtal med Marocko

EU-parlamentet har stoppat en förlängning av det omstridda fiskeavtalet med Marocko. Parlamentet vill att EU-kommissionen förhandlar fram ett nytt och bättre avtal.

Ett nytt avtal ska, enligt parlamentet, hindra utfiskning, försäkra att de pengar som Marocko får från EU kommer befolkningen i Västsahara till del samt respektera folkrätten. Fiskeavtalet med Marocko är kontroversiellt då fisket sker utanför det ockuperade Västsaharas kust.

EU betalar 36 miljoner euro årligen för att fiskare från en rad EU-länder ska få tillgång till vattnen utanför Marocko.
 

Sverigedemokraterna vill ut - vidga brottsbekämpningen
i EU

EU-kommissionen har fått i uppdrag att skapa ett system för att spåra finansiering av brott genom tillgång av uppgifter om finansiella betalningsmeddelanden och har tagit fram en första rapport.

En tanke är att bankuppgifterna enbart ska användas för att hindra terrorbrott. Men i riksdagen vill Socialdemokraterna gå ett steg längre och Sverige-demokraterna ansluter sig till denna ståndpunkt. De anser att EU-kommissionen bör överväga att även låta andra allvarliga brott som narkotikabrott och människohandel omfattas. Vänsterpartiet och Miljöpartiet är starka motståndare till att EU bygger upp en ny övervakning där uppgifter om bankkunder lämnas ut.

 

Regeringen redo för lån till IMF

Regeringen är beredd att ställa upp med lån till krisande euroländer. Lånen ska förmedlas via Internationella valutafonden [IMF] och är en del av det system som ska ”lugna marknaden”. Tanken är att EU-länderna ska kunna förstärka IMF:s resurser med upp till 200 miljarder euro.

Regeringen ska inom kort återkomma till riksdagen med förslag på hur stort det svenska bidraget ska vara.

 

EU allt närmare en överstatlig asylpolitik

EU tog några steg närmare en överstatlig asylpolitik när migrations-ministrarna möttes i december.

För att minska trycket vid en plötslig tillströmning av asylsökande, diskuterade ministerrådet för rättsliga och inrikes frågor ett system som kan ge tidigare varningar om vad som är på väg att hända.

Målet är att agera ”proaktivt” så att asylkriser över huvud taget inte bryter ut snarare än att agera när de väl inträffat. I klartext betyder det att EU på olika sätt avser att hindra att flyktingar ens får komma till unionens gränser för att få en asylansökan prövad. Diskussionerna om reglerna för en fingeravtrycksdatabas ligger just nu nere i avvaktan på ett förslag från EU-kommissionen.

 

Vargjakt i förebyggande syfte

Regeringen har beslutat om nya regler för skyddsjakt på varg. Enligt en ändring i jaktförordningen blir skyddsjakt tillåten i förebyggande syfte. Dessutom ska beslut om skyddsjakt kunna delegeras till länsstyrelser. Enligt miljöminister Lena Ek [c] är förändringen förenlig med EU:s regler om skydd för hotade arter och därmed

tror hon att konflikten med EU-kommissionen kan vara löst. Den tidigare licensjakten på varg har stoppats, men Svenska jägareförbundet hoppas att den nya skyddsjakten blir så omfat-tande att den motverkar de problem som man anser att vargen skapar.

 

Riksdagen säger nej till EU-skatt

Riksdagen säger nej till EU-kommissionens förslag om en skatt på finansiella transaktioner. EU har rätt att besluta om indirekta skatter om det anses nödvändigt för att den inre marknaden ska fungera eller för att undvika att konkurrensen snedvrids.

Men förslaget om en skatt på finansiella transaktioner går längre än så, anser en majoritet i riksdagen. Syftet är också att dra in pengar till EU centralt. Enligt förslaget ska hela eller delar av den nya skatten gå in i EU-budgeten.

 

Sverige ska leda EU:s stridsgrupp

Sverige ska på nytt leda en av EU:s snabbinsatsstyrkor. Men det kan tidigast ske år 2015. Regeringens ursprungliga planer, som lades fram i hösten budgetproposition, var att Sverige skulle ha ett ledande ansvar för Nordic Battle Group våren 2014. Men det gick inte att få stöd för det i riksdagen. Enligt en uppgörelse mellan regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet i försvarsutskottet ska Sverige kunna leda stridsgruppen tidigast från 2015. Motivet att skjuta på årtalet är resurser. Försvaret går igenom en stor omställning och en ny organisation ska vara på plats 2014.