15 juni 2012 -
Euroländerna räddar Spaniens bankägare
De 17 euroländernas finansministrar, den så kallade Eurogruppen, beslutade under en telefonkonferens den 11 juni att bidra med upp till 100 miljarder
euro [892 miljarder kronor] för att rädda den spanska banksektorn. Pengarna ska användas för att rädda i första hand Bankia, men också andra spanska banker, som sitter på mängder av dåliga lån kopplade till landets kapsejsade fastighetssektor.
Pengarna kommer från euroländernas stödfonder EFSF och ESM. Stödet kommer att vara i form av lån till villkor som är ”betydligt gynnsammare” än marknadsvillkoren. Pengarna kommer att kanaliseras till bank- omstruktureringsfonden FROB. Spa- niens finansminister Luis de Guindo sade att FROB:s skulder räknas som offentlig skuld, räntorna på lånen kommer att påverka budgetunderskottet men effekten på underskottet kommer att bero på hur mycket kapital som används.
Men begrepp som ”bail-out”,”räddningspaket” och ”nödlån” gör den spanska regeringen allt för att undvika i syfte att mörka utländsk kontroll över Spaniens ekonomi. Enligt Financial Times finns det i nuläget inget statsfinansiellt åtgärdspaket av grekisk modell som Spanien måste genomföra för att erhålla lånet. Detaljer kring lånet saknas fortfarande.
I Eurogruppens uttalande sägs att finansministrarna ”noterar att Spanien
redan implementerat betydande budgetmässiga reformer och arbetsmarknadsreformer. […] Gruppen har förtroende för att Spanien kommer att uppfylla sina förpliktelser. […] Framstegen på dessa områden kommer att följas nära och regelbundet paral- lellt med den finansiella hjälpen”.
I klartext betyder det att Spanien nu går delvis samma öde till mötes som Grekland. I samma stund som man tar emot stödpengarna underordnar man sig de krav som sätt upp av den beryktade trojkan: EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Inter- nationella valutafonden.
Lån från euroländernas räddnings- fonder är ”ingen gratislunch”, varnade chefen för EFSF, tysken Klaus Regling, samma dag som euroländernas finansministrar förklarade sig beredda att undsätta de spanska bankägarna.
Gösta Torstensson
Grekland fortsätter att köpa vapen
Mellan 2000 och 2010 importerade Grekland vapen för 11 miljarder dollar och låg 2007-2011 på plats tio bland världens största vapenimportörer enligt fredsforskningsinstitutet Sipri. Det fortsatte även när Grekland tvingades på knä av finanskrisen och våren 2010 fick ansöka om lån på 110 miljarder euro. Samma år levererade den tyska försvarsmakten 223 pansarhaubitsar och en ubåt. Åren dessförinnan sålde tyska Krauss-Maffei Wegman 170 stridsvagnar av typ Leopard-2 för uppskattningsvis 1,7 miljarder euro medan Thyssen-Krupp exporterade ubåtar och franska Dassault sitt stridsflygplan Mirage.
Europeiska diplomater som deltagit i krisförhandlingarna med Grekland och som citeras i medierna låter förstå att både Tyskland och Frankrike insisterar på att avtalen följs till punkt och pricka, samtidigt som de pådyvlar nedskärningar och privatiseringar inom den offentliga sektorn. Det är enligt kritiker inget annat än dubbelmoral.
”De låter Grekland betala för flygplan och krigsfartyg som inte behövs, med pengar som landet inte har. Vad Grekland behöver är en livbåt och inte ytterligare en ubåt”, sade nyligen Martin Callanan, ledare för den EU- skeptiska högerpartigruppen Europe- iska konservativa och reformister i EU- parlamentet.
Gösta Torstensson
Euromotståndet starkt i Sverige
13,6 procent skulle rösta ja till euron om det var folkomröstning idag, medan 77,7 procent uppger att de skulle rösta nej. 8,7 procent har svarat vet inte. Det framgår av SCB:s undersökning om EU- och EMU-sympatierna.
I euroomröstningen i september 2003 fick ja-sidan 42,0 procent av rösterna medan nej-sidan fick 55,9 procent. Snart är det bara folkpartiledaren, skolmajor Jan Björklund, som är för ett svenskt euromedlemskap.
Spanien kan få respit för sin budget
Spanien kan få ytterligare ett år på sig för att klara EU:s krav på högst 3 procent av BNP i budgetunderskott, menar EU-kommissionen. Men förut- sättningen är att Spanien presenterar en budget där det framgår tydligt vilka ytterligare ”strukturella åtgärder” som landet ska vidta under åren 2013-2014, enligt EU-kommissionären Olli Rehn. Spanien beräknas ha ett under- skott på en bit över 6 procent under 2013.
Kompakt EU-motstånd i Norge
Nyligen offentliggjorde opinionsinstitutet Sentio en opinionsundersökning om det norska folkets syn på EU-medlemskap på uppdrag av dagstidningarna Klassekampen och Nationen. 74,7 procent skulle rösta nej och 15,2 procent skulle rösta ja om det vore folkomröstning idag. På den politiska skalan har ja-sidan det minst dåligt i det lilla liberala partiet Venstre [34 procent ja] och geografiskt i Oslo [24 procent ja].
Tysk ratificering av finanspakten dröjer
Förhandlingarna om euroländernas finanspakt mellan den tyska högerre- geringen och oppositionen har gått i stå. Men regeringen hoppas fortfarande att pakten, som är ett verk av Tysklands förbundskansler Angela Merkel, ska kunna ratificeras före parlamentets sommaruppehållet.
Det krävs tvåtredjedels majoritet i det tyska parlamentet eftersom finanspakten utgör ett ingrepp i den egna suveräniteten. Oppositionen – Social- demokraterna och De gröna – kräver, i likhet med Frankrikes president Francois Hollande, att åtstramningspakten kompletteras med så kallade tillväxtbefrämjande åtgärder.
Ryssland varnar Finland
Ryssland mullrar över Finlands deltagande i övningar med militäralliansen Nato.
– Under vissa förutsättningar kan det skapa en farlig situation vad gäller Rysslands militära säkerhet, säger Rysslands generalstabschef Nikolaj Makarov, enligt finska Yle. Makarov säger att han hoppas att Finland tänker om och närmar sig Moskva.
Isländskt nej till EU
I en ny opinionsmätning som utförts av Islands universitet svara 53,8 procent att de skulle rösta nej medan bara 27,5 procent skulle rösta ja om det vore folkomröstning på Island idag. En annan undersökning som gjorts av opinionsinstitutet MMR bland isländska företagsledare redovisar att 63,4 procent av företagsledarna är emot isländskt medlemskap i EU.
Fortsatt Kinastöd till euroområdet
Kinas centralbankschef, Zhou Xiaochuan, sade den 4 juni att landet ska fortsätta att investera i euroområd- ets statsskuldväxlar och andra till- gångar. Han uppmanar euroländerna att öka reformtakten för att hejda skuldkrisen. Zhou sade till China Business News att Kina fortsätter att köpa statsobligationer, stödja IMF och investera i infrastruktur.
Merkels krispolitik kritiseras av Monti
Italiens premiärminister Mario Monti varnar Tyskland för ett folkligt uppror mot den ensidiga åtstramningspolitiken och manar till ”tyskt nytänkande” om eurokrisen.
– Förr eller senare kommer vi att få en folklig backlash mot EU och det kommer att bli hemska händelser vid ett sammanbrott. Tyskland borde tänka djupt men snabbt över konsekvenserna, sade Monti, som leder en teknokrat- regering, ett tal i Rom som video- länkades till en ekonomisk konferens i Bryssel, där han var huvudtalare.
Vladimir Putin pressar EU
Ett sant partnerskap mellan Ryssland och EU är bara möjligt om alla visarestriktioner avskaffas. Det sade Vladimir Putin i S:t Petersburg den 4 juni i ett första toppmöte med EU sedan han åter blev president i förra måna- den, den här gången för en period av sex år. Moskva har länge pressat Bryssel för att ta bort allt visumtvång mellan Ryssland och EU, men några EU-medlemmar har sagt nej med motiveringen att det skulle öppna för illegal invandring från Ryssland.
”Vi måste ta tillbaka makten”
Författaren och journalisten Kajsa Ekis Ekman skriver under rubriken ”Vi måste ta tillbaka makten” i Dagens Nyheters kulturdel [14 juni] att krisens Grekland är ett exempel som egentligen handlar om hela Europa: ”Det vi ser är resulta- tet av en politik där Europas befolkning har lämnat över makten till kapitalet och överstatliga institutioner. [...] Det är kanske dags nu att göra bokslut över tjugo år av nyliberal politik i USA och Europa och begrunda resultatet. Själv hoppas jag att krisen blir en väckar- klocka för Europas befolkning att börja engagera sig i politiken igen. Alltför allvarliga saker står på spel för att lämna över dem till överheten.”
Protestaktion i spanska gruvor
Gruvarbetarna i Spanien protesterar mot regeringens beslut att kraftigt skära ned stödet till kolgruvorna. Både ovan och under jord visar det sitt missnöje.
I en gruva nära Santa Cruz del Sil sitter sju arbetare sedan 20 dygn [14 juni] på 800 meters djup. De tänker inte komma upp om inte regeringen backar. I två andra gruvor håller sig åtta arbetare kvar under jord.
I gruvdistrikten i norr blockerar gruvar- betare vägar och järnvägar och drabbar dagligen samman med polisen. Facken anser att den radikala sänkningen av statsstödet kommer att stänga gruvorna.
