15 maj 2012 

 

 

Valet i Grekland – en protest mot EU

Greklands två dominerande politiska partier åkte på ett rejält bakslag i parlamentsvalet den 6 maj. Väljarna var trötta på socialdemokratiska Pasok och konservativa Nea Demokratia, som växelvis styrt landet sedan militärjuntans fall 1974. Folket visade att de inte ställer upp på privatiseringar, lönesänkningar och diktat från Bryssel.

Pasok och Nea Demokratia är de enda partier i Grekland som står bakom EU:s och IMF:s så kallade räddningspaket. Båda straffades skoningslöst och fick tillsammans bara 32 procent av rösterna. Stödet för Pasok rasade från 43,9 procent 2009 till 13,2 procent. Trots detta får Pasok och Nea Demokratia 149 av de 300 platserna i parlamentet, eftersom Nea Demokratia som största parti får 50 extra platser.

Vänsterlistan Syrzia tredubblade sitt stöd till nästan 17 procent. Partiledaren Alexis Tsipras har sagt att han bara tänker samarbeta med partier som är emot de åtstramningar som Grekland måste göra för att få lån från EU och IMF.

Kommunistiska KKE, som är motståndare till Greklands medlemskap i EU, nådde 8,5 procent och får 26 platser i parlamentet. Demokratiska vänstern, som är positiva till EU men kritiska till den av EU dikterade åtstramningspolitiken, fick 6,1 procent av rösterna och får 19 platser.

Det värsta är att det nynazistiska partiet Gyllene gryningen fick 7 procent av rösterna och 21 platser i parlamentet. Partiet leds av den 55-årige Nikolaos Michaloliakos, en före detta officer som sedan ungdomen deltagit i högerextrema politiska sammanhang.

De sju partier som kom in i parlamentet fick cirka 81 procent av de avgivna rösterna. Många mindre partier hamnade under treprocentsspärren till parlamentet. Totalt deltog 32 partier.

Den nya regeringen, hur den kommer att se ut är oklart när detta skrivs, kommer att sättas på prov direkt. Redan i juni måste parlamentet godkänna utgiftsnedskärningar; 11 miljarder euro enligt den plan som den grekiska regeringen ålagts av sina förmyndare från EU, ECB och IMF. Annars fryser nästa utbetalning av ”nödlånen” inne.

”Kommissionen hoppas och förväntar sig att Grekland respekterar överenskomna avtal. Vi står redo att assistera Grekland inom ramen för det andra ekonomiska anpassningsprogrammet.” Det sade EU-kommissionens taleskvinna Pia Ahrenkilde-Hansen vid en pressbriefing i Bryssel dagen efter parlamentsvalet i Grekland. ”Vi kommer att påminna om programmet för den nya regeringen när den bildas”, fortsatte hon.

Så talar överheten. Skit samma vad det grekiska folket tycker. Sedan eurokrisen bröt ut har den grekiska bruttonationalprodukten minskat med 18 procent och väntas i år backa med över 5 procent. Arbetslösheten ligger på över 20 procent och ungdomsarbetslösheten nära 50 procent. Tiotusentals anställda i den offentliga sektorn har sagts upp. Lönerna har sänkts med 20-25 procent och skatterna har höjts. Men det räcker inte. Nedskärningspolitiken ska fortsätta, lyder påbuden från Bryssel.

Gösta Torstensson
 

 

Merkel och Hollande möts i Berlin

Frankrikes tillträdande president Francois Hollande ska träffa Tysklands förbundskansler Angela Merkel den 15 maj i Berlin, bara timmar efter det att han avlagt sin ämbetsed. De ska dryfta skuldkrisen i euroområdet.
Merkel och Hollande träffas över en arbetsmiddag och kommer att hålla en presskonferens.
Hollande har under valrörelsen sagt att han vill omförhandla euroländernas nya finanspakt [Merkozypakten], men det har Merkel redan på förhand sagt bestämt ”nein” till.
Gösta Torstensson
 

 

Pensioner till döda greker stoppade

Grekiska myndigheter har stoppat utbetalningar av pensioner och annat stöd till 200.000 redan avlidna invånare, rapporterar TT-Reuters. Åtgärden är ett resultat av en specialgranskning som inleddes i september i fjol och innebär en årlig besparing på motsvarande 7,1 miljarder kronor.

Misstankarna väcktes bland annat då det enligt pensionsregistret såg ut som om Grekland hade över 9.000 invånare över 100 år.
 

 

Invandrare utpekas som kriminella

Främlingsfientliga Geert Wilders parti PVV har öppnat en hemsida som väckt starka reaktioner. Där uppmanas holländarna att anmäla brott som begåtts av ”polacker, rumäner och bulgarer”.

Att medborgare från andra länder pekas ut som kriminella har lett till stark kritik från bland annat EU-kommissionen.

Men Vlaams Belang, PVV:s motsvarighet i Belgien, har redan kopierat konceptet. Risken är överhängande att fler främlingsfientliga partier i EU-länderna gör samma sak. Typ Sverigedemokraterna eller deras mer öppet rasistiska tvillingorganisation Nationaldemokraterna.
 

 

Tyska IG Metall hotar med strejk

Sex och en halv procent mer i lön eller strejk. Det valet ger tyska IG Metall arbetsgivarna i årets löneförhandlingar. Under april har IG Metall sagt nej till ett arbetsgivarbud som skulle 3 procent mer i plånboken på 14 månader. Förbundet pekar på att produktiviteten 2011 steg med 6,7 procent och att det därför finns ett bra utrymme att ta av. 6,5 procent är därför fullt rimligt menar IG Metall. I mars fick de offentliganställda ett nytt avtal som gav 6,3 procent på 24 månader. Fredsplikten för de tyska metallarna löpte ut den 28 april.

”Dessa höjda tyska löner är precis vad Europa behöver för att få fart på stabiliseringsarbetet, för de kommer att bidra till att konkurrens-förhållandena mellan de nordeuropeiska och de sydeuropeiska ekonomierna rättas till”, menar Barry Eichengreen, ekonomiprofessor vid Berkeleyuniversitet i Kalifornien [Dagens Nyheter 16 april].
 

 

Europas muslimer diskrimineras

Europeiska länder diskriminerar muslimer som visar sin tro öppet, speciellt på utbildningsområdet och i arbetslivet, skriver Amnesty International. I en ny rapport som koncentrerar sig på Belgien, Frankrike, Holland, Spanien och Schweiz uppmanar Amnesty de europeiska regeringarna att göra mer för att motverka fördomarna mot islam. Särskilt kritisk är organisationen mot länder som infört förbud mot ansiktstäckande slöjor och religiösa symboler i skolorna.
 

 

Tysk-franskt krav på strängare gränskontroller

Tyskland och Frankrike vill ha större makt över sina nationsgränser. De båda länderna anger som skäl att de flyktingar som finns i framför allt Grekland kan nå deras länder, vilket de vill kunna förhindra.

Den tyske inrikesministern Hans-Peter Friedrich och hans franske motsvarighet Claude Guéant kräver i ett gemensamt brev att medlemsländerna ska få mer makt över gränserna inom passunionen Schengen, enligt den tyska tidningen Süddeutsche Zeitung som läst brevet.

De två ministrarna vill att medlemsländerna själva ska kunna besluta om att sätta upp gränskontroller mot andra länder och att dessa ska kunna vara uppe under 30 dagar.

Ett beslut i frågan väntas vid EU-toppmötet i juni.
 

 

Oenigt beslut om räntan

Riksbanken beslutat att låta reproräntan vara oförändrad vid mötet den 17 april var inte självklart. Av protokollet framgår att vice riksbankscheferna Per Jansson och Barbro Wickman-Parak övervägde en räntesänkning från nuvarande 1,5 procent till 1,25 procent. Deras slutsats blev dock att konjunkturen utvecklas så starkt att ännu en räntesänkning inte behövde.

En majoritet i direktionen med fyra röster mot två röstade därmed för oförändrad reproränta. Vice riksbankscheferna Karolina Ekholm och Lars E O Svensson reserverade sig för en sänkning till 1,0 procent.
 

 

Regeringen tar strid mot kvicksilver

Sverige kan bli tvunget att lätt på sitt förbud mot kvicksilver. Detta sedan EU beslutat tillåta kvicksilver i vissa mätinstrument.

Kvicksilvret totalförbjöds i Sverige 2009. Resten av EU försökte skärpa reglerna, men Belgien blockerar kvicksilverförbud i en del mätinstrument, rapporterar Ekot.

Sverige överväger att kräva nationellt undantag, med hänvisning till EU:s så kallade miljögaranti. Men det förutsätter i så fall godkännande från EU-kommissionen och eventuellt EU-domstolen.
 

 

Herman van Rompuy är optimist

Utmaningarna för Europa är fortsatt stora. Tillväxt och sysselsättning måste återställas, speciellt för unga, och banksystemet måste stärkas, men betydande framsteg har gjorts för att lösa ”den europeiska skuldkrisen”.

Det sade EU-ordföranden Herman van Rompuy vid en pressträff när han besökte Stockholm den 4 maj.

– Jag är inte så negativ som vissa andra om den övergripande ekonom-iska situationen i Europa, sade han.
 

 

Euron rasade efter valresultat

Euron rasar mot dollarn efter att socialistpartiets Francois Hollande vann det franska presidentvalet och valet i Grekland resultatet i ett oklart parlamentariskt läge. Greklands två stora eurotillvända regeringspartier verkar inte kunna samla egen majoritet, vilket ökar osäkerheten om det internationella stödpaketet och landets åtstramningslinje.

– Det finns stor oro kring euron. Vad som är gemensamt för valen i både Grekland och Frankrike är att folk inte känner sig tillfreds med besparingsåtgärderna, vilket är kruxet för att lösa Europas skuldproblem, sade Marito Ueda vid FX Prime i Tokyo, till Bloomberg News.