2002-01-02
  Uttalande från Folkrörelsen Nej till EU 

FOLKOMRÖSTNING OM EMU

De senaste opinionsundersökningarna om EMU visar att ja-sidan ökat och är lika stor som nej-sidan. Många som tidigare inte tagit ställning till valutaunionen har nu blivit positivt inställda. Detta gör att många partier vädrar morgonluft och föreslår en folkomröstning om EMU redan i år. Det är Göran Persson som givit upphov till debatten genom att inte utesluta en omröstning direkt efter valet.

Det är i och för sig inte märkligt att opinionen svängt med tanke på den massiva propaganda, som vällt över oss de senaste veckorna. Det faktum att valutaunionen trädde i kraft den 1 januari har utnyttjats på ett hänsynslöst sätt i media. Varje nyhetssändning handlar om eurons införande. Reportagen redogör för hur medborgarna ska klara övergången, om det finns eurosedlar i handeln, osv.

Effekterna av valutaunionen beskrivs i huvudsak som att det blir enklare att resa inom ”Euroland”. Det är en generande låg nivå att presentera valutaunionen på. Den utgår från att medborgarna enbart ser till enkla lösningar som synes beröra den enskilde.

Samtidigt med eurons införande pågår en politisk och ekonomisk katastrof i Argentina, som handlar om effekterna av att knyta valutan till dollarn. Här ser vi vad det i praktiken kan leda till. Risken finns att små länder som deltar i EU:s valutaunion kan råka ut för samma sak.

EMU är inte ett ekonomiskt utan ett politiskt projekt. Det handlar om att bygga upp ett Europas förenta stater, där den gemensamma valutan ingår som en av hörnstenarna. Andra viktiga element är gemensamt försvar, gemensam polis, gemensamma yttre gränser, mm. Successivt ser vi hur detta håller på att genomföras.

Folkrörelsen välkomnar en folkomröstning om svenskt deltagande i den europeiska monetära unionen. Men det måste ske på ett demokratiskt sätt.

Deltagande i en valutaunion är den största fråga vi har att ta ställning till i vår tid. Det har till och med statsministern konstaterat.  Därför måste en folkomröstning förberedas på ett genomgripande sätt. Folket måste få tillfälle att på djupet sätta sig in i frågan. Därför kräver Folkrörelsen Nej till EU god tid mellan riksdagsbeslut om folkomröstning och dagen för dess genomförande. 

Vi kräver också att den obalans beträffande ekonomiska resurser, som rådde under förra folkomröstningen om EU, rättas till via lagstiftning. Det är orimligt att näringslivet ska kunna bidra med hundratals miljoner kronor till ja-sidan.

Sist men inte minst kräver vi att frågan om deltagande i valutaunionen ska avgöras i en folkomröstning med två tydliga alternativ – JA eller NEJ.

Tillbaka eller Startsidan