Pressmeddelande 2004-03-26

Folkrörelsen kräver besked av statsministern om de 
s.k. utestående frågorna

I en diskussion med Sören Wibe i SR Nyhetsmorgon idag hävdar regeringens ledamot EU-konventet Lena Hjelm Wallén att brottsbekämpningen kommer att vara den viktigaste frågan för medborgarna om den föreslagna EU-författningen. Hon tillägger att människor vill prata om sakfrågorna, inte om hur beslut fattas.

Därmed fortsätter Lena Hjelm att underskatta och förringa svenska folkets förmåga att vilja diskutera hur grundlagsförslaget berör grunderna för det svenska statskicket. Faktum är ju, som Sören Wibe säger, att med grundlagsförslaget så underordnas all rätt inklusive den svenska grundlagen EU-rätten. Detta är en självklar fråga för en folkomröstning.

Faktum är att Lena Hjelm Wallén inställning är helt motsatt till det engelska underhusets representant i konventet Labourledamoten 
Gisela Stuarts. Hon representerade de nationella parlamenten i konventsarbetet och ingick också i konventets presidium. Efter sitt arbete i konventet har hon till regeringen Blair krävt det enda demokratiskt anständiga, dvs. en folkomröstning om grundlagsförslaget (läs i senaste numret av Kritiska Eu-fakta)

I radiointervjun skymfar t.o.m. Hjelm Wallén Irland och Danmark genom att säga att dessa länder har ”en dåliga vana att anordna folkomröstningar”, och att EU-grundlagen är en fråga för riksdagen och den representativa demokratin att hantera. Men inför förra riksdagsvalet lades locket på för att diskutera konventets arbete. Den riksdag som nu sitter är därmed inte representativ för allmänhetens inställning till grundlagsfrågan. Den har blivit vald på andra grunder.

Svenska folket måste få rätt att veta s.k utestående frågor som återstår i förhandlingarna , nu när dessa har återupptagit på nytt. Detta har Folkrörelsen Nej till EU krävt i ett brev till statsminister Göran Persson. Brevet biläggs i kopia nedan.

Jan-Erik Gustafsson
Ordförande
Folkrörelsen Nej till EU

Tidigare pressmeddelande