2006-09-06
Pressmeddelande från Nätverket Folkomröstning.nu 

Partierna vill inte diskutera EU!

Under den kommande mandatperioden kommer EU:s nya konstitution upp på den politiska dagordningen i en eller annan form. För att pejla de kommande riksdagsledamöternas inställning till denna viktiga fråga genomförde Nätverket Folkomröstning.nu  en undersökning. Vi tillskrev de tio första namnen på varje riksdagslista (cirka 290 namn i varje riksdagsparti) och ställde tre frågor om konstitutionen: Hur kandidaten ställde sig till en folkomröstning, hur de tänkte rösta i riksdagen (om konstitutionen kom upp), samt vad de ansåg om det rättsliga samarbetet inom EU.

Av Vänsterns och Miljöpartiets kandidater svarade 40-45% av de tillfrågade, och med ett fåtal undantag, svarade de i enlighet med partiets officiella inställning. 

Inom de övriga partierna (s, fp, kd,c,m) svarade endast var sjunde av de 1400 tillfrågade. I den absoluta botten låg socialdemokraterna, där endast 10 (!) av 290 svarade. Moderaterna var obetydligt bättre, med endast 27 svarande. Det är naturligt med ett visst bortfall, men detta är snudd på skandal. De EU-positiva partierna framhåller ofta och gärna vikten av att föra in EU i den politiska debatten. Men när deras riksdagskandidater tillfrågas om sin inställning vill och vågar endast en bråkdel bekänna färg. En stor majoritet av de som skall sitta i den kommande riksdagen vill inte svara på frågor om konstitutionen. Deras mandat att då besluta i denna fråga blir då synnerligen svagt. 

Svaren från kandidaterna i de EU-positiva partierna skiljde sig betydligt från den officiella  partilinjen. Inom Kristdemokraterna ville t ex en majoritet av de svarande (25 av 43 svarande) ha en folkomröstning om konstitutionen, om frågan kommer upp. Inom Centern ville 25 av 59 ha en folkomröstning, och t.o.m. inom Folkpartiet och Socialdemokraterna ville en betydande del (18 av 70) samma sak. Detta skall jämföras med situationen i existerande riksdagsgrupper, där endast några enstaka ledamöter intar denna position. Vi är ganska övertygade om att detta beror på att de mer EU-kritiska kandidaterna är mer benägna att svara än de EU-positiva. De EU positiva vet att deras åsikter inte överensstämmer med väljarnas, och därför svarar de överhuvudtaget inte.

De kanske mest intressanta svaren kom kanske på den tredje frågan som rörde det rättsliga samarbetet. Det är högaktuellt eftersom man inom EU planerar för att stegvis införa delar av konstitutionen, och därvid börja med just straffrätten. Vi frågade om kandidaterna ansåg att beslut om strafflagar bör fattas i Sverige, eller om även EU skulle kunna fatta beslut om svenska strafflagar. Här ville en klar majoritet inom alla EU-positiva partier att enbart Sverige skulle kunna fatta beslut om lagar som ger fängelsestraff.  Frånräknat de som avstod att besvara denna fråga så intog 80%  (127 av 159) denna position. 

Det märkliga med detta är inte bara att det går på tvärs mot den officiella partilinjen. Många kandidater som på vår andra fråga förklarade att de var positiva till konstitutionen och skulle rösta för den i riksdagen, var klart emot det straffrättsliga samarbetet som utgör den kanske mest väsentliga delen i samma konstitution!  Det är knappast möjligt att tolka på annat sätt än många kandidater har en mycket dunkel uppfattning om vad konstitutionen egentligen innehåller.

Sammantaget visade alltså vår undersökning på tre förhållande. Kandidaterna i de EU-positiva partierna är mycket ovilliga att överhuvud omtala sin inställning i viktiga EU-frågor. Det måste betecknas som direkt skandalöst att endast 10 socialdemokratiska och 27 moderata toppkandidater till riksdagen svarade på vår undersökning. Detta skall jämföras med de 112 vänsterpartister och 121 miljöpartister som svarade. Det föreföll dessutom ganska klart att de som svarade tillhörde den mer EU-kritiska delen av kandidatskaran, något som vi tolkar som att dessa är mer villiga att berätta om sin uppfattning för väljarna. Slutligen visade svaren på vår tredje fråga dels att en stor majoritet var emot det straffrättsliga samarbete som det är utformat i förslaget till konstitution. Svaren visade även att många kandidaters kunskap om vad samma konstitution innehåller är bristfällig. 

En EU-positiv inställning är ingen valvinnare, så enkelt är det nog. Och de EU-positiva partierna har inget intresse av att uppmärksamma en EU-kritik som är bred bland gräsrötterna. Det är bara när det inte är val som det anses viktigt att debattera EU-frågor.

Nätverket Folkomröstning.nu
Margit Gennser, f.d. riksdagsledamot, Medborgare för folkomröstning
Björn von der Esch, riksdagsledamot Kristdemokraterna
Hans Lindqvist, ordförande EU-kritiska Centernätverket
Anki Ahlsten, partisekreterare Vänsterpartiet
Håkan Wahlstedt, partisekreterare Miljöpartiet
Jan-Erik Gustafsson,  ordförande Folkrörelsen Nej till EU

Bilagor (pdf)

• Enkätfrågorna

• Valenkät svarsfrekvens 

• Svarsfrekvens samt hur många som svara ja till en 
  folkomröstning om EU-konstitutionen

För Stockholm redovisas också svar från riksdagskandidaterna för Feministiskt initiativ och Junilistan 

• Valkretsarna i Stockholms stad 

• Stockholms län

Se tidigare pressmeddelanden

Tillbaka eller Startsidan