2008-03-12
Uttalande från Folkrörelsen Nej till EU:
Europafacket banar väg för Lissabonfördraget
EU-domstolens beslut i det så kallade Vaxholmsmålet visar
att det nuvarande EU-fördraget inte garanterar rätten att
strejka. Genom att anta Lissabonfördraget kan detta
korrigeras och strejkrätten ges det skydd som krävs för att
arbetare och tjänstemän i Europa ska kunna försvara sig mot
social dumpning. Det uttalade Europafacket (EFS) när de den
5 mars träffades i Bryssel.
”Vi kan
inte acceptera en ordning i Europa som innebär att människor
riskerar sämre arbetsvillkor och lön för att de kommer från
ett annat land. Ska facket kunna försvara människors rätt
att behandlas lika på den europeiska arbetsmarknaden, måste
facket ha möjlighet att använda strejkvapnet”, förklarade
Wanja Lundby-Wedin, EFS- och LO-ordförande.
I syfte
att tydligt slå fast att EU:s regler om fri rörlighet i
fortsättningen tolkas på ett sådant sätt att de respekterar
fundamentala mänskliga rättigheter, vill EFS se en särskild
klausul som kompletterar Lissabonfördraget i vilket detta
blir tydligt. EFS beslutade att snarast uppvakta
EU-kommissionen med ett förslag till hur en sådan klausul
bör utformas.
Det är
naturligt att Europafacket reagerar mot Vaxholmsdomen. Men
den väg som de europeiska fackpamparna väljer leder
ingenstans. För det första innebär Lissabonfördraget inte
något ytterligare skydd för strejkrätten eller skydd mot
social dumpning. EU-domstolen erkänner redan idag
strejkrätten som en grundläggande rättighet, men att denna
ska vägas mot andra fördragsfästa friheter inom EU, till
exempel den fria rörligheten för tjänsteföretag. Det är just
detta som EU-domstolen gjort i Vaxholmsfallet. I det
nyliberala EU-projektet väger marknadskrafternas friheter
tyngre än löntagarnas intressen. Detta förhållande påverkas
inte av Lissabonfördraget, snarare tvärtom.
För det
andra kan Europafacket inte förlita sig på EU-kommissionen.
Farhågorna om att den fria rörligheten över gränserna bedöms
viktigare än konflikträtten besannades när EU-kommissionens
ordförande José Manuel Barroso i svenska riksdagen sade att
”domen bekräftar att fackförbund får ingripa för att bekämpa
social dumpning, så länge som man håller sig inom de ramar
som EG-rätten sätter upp”.
För det
tredje hjälper det inte om Europafacket, mot förmodan,
skulle förmå övertala EU-kommissionen att lägga fram ett
förslag till någon form av klausul i syfte att komplettera
Lissabonfördraget. Kommissionen har inga möjligheter att
påverka eller förändra EU:s fördrag. För att göra
fördragsändringar krävs att EU:s medlemsländer med
enhällighet beslutar att öppna en så kallad
regeringskonferens.
Resultatet av en sådan mellanstatlig förhandling måste
därefter godkännas enhälligt av samtliga medlemsstaters
regeringar och parlament, det vill säga även av länder som
Lettland, Polen och Storbritannien som agerade i
EU-domstolen mot de svenska fackföreningarna Byggnads och
Elektrikerna.
Mot
denna bakgrund måste det konstateras Europafackets utspel
enbart syftar till att bereda väg för Lissabonfördragets
godkännande i EU:s medlemsstater. Inget, inte ens den
förödande Vaxholmsdomen, får stå i vägen för denna
tvivelaktiga mission.
Jan-Erik
Gustafsson
Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU
Gösta
Torstensson
Redaktör för Kritiska EU-fakta
Se tidigare pressmeddelanden
Tillbaka eller
Startsidan
|