|
|
2014 11 05
20 år av underkastelse!
Den 13
november är det på dagen 20 år sedan folkomröstningen om
EU-medlemskapet genomfördes. Med knapp marginal lyckades
ja-sidan köpa sig en seger, med lögner, pengar och makt
kommer man långt – ibland hela vägen till Bryssel!
De 20 år som gått har visat vad EU är och innebär.
EU-anhängarna står nu avklädda och kan inte längre få
oss att tro på vad de säger när de försöker slå i oss
att EU trots allt är fantastiskt! Deras tal om fred,
frihet och förbrödring är falskt; för vad är det som har
skett i Europa? Hur behandlar EU sina medlemsländer och
hur behandlar EU länderna utanför Europa?
Att EU
inte är ett folkens projekt är solklart. Det fanns flera
olika skäl till att embryot till EU grundades. Visst
fanns det personer som såg ett Europas förenta stater
som en garant för fred mellan folken i Europas länder,
men ännu fler såg någonting annat; såg möjligheten att
permanenta en fullödig kapitalism i en hel världsdel på
en gång. Så blev det,
EU är lagstadgad
högerpolitik, den som tvivlar kan själv kontrollera
saken genom att läsa vad som står i EU:s olika fördrag.
Det är inte förenligt med demokrati att man, i ett
fördrag, slår fast vilken typ av politik som ska gälla;
i de länder som hellre vill att folket ska få bestämma
är det en omöjlighet att acceptera EU:s fördrag. Här har
vi huvudproblemet med EU. Unionen sägs vara demokratisk,
men i själva verket är politiken inskriven i fördragen,
den går inte att ändra på i ett allmänt val. Vi menar
att makten att kunna välja en annan politik är
grundläggande och den upphävdes den dag Sverige tog på
sig den tvångströja som EU-medlemskapet innebär.
Att samarbeta betyder att flera parter går ihop,
diskuterar och sedan genomför något tillsammans. Den ena
parten trycker inte ner den andra och full respekt för
de respektive parternas inre angelägenheter uppvisas.
Inget av detta fungerar i EU. Hade EU varit en människa
hade den människan liknat de gamla tidernas upplysta
despoter, en högrest och rytande man, som med hot och
skrämsel försöker hålla sina undersåtar i schack, på det
att hans auktoritet och hans makt inte ska kunna
ifrågasättas. Sådana feodala beteendemönster borde vi ha
slipat bort under historiens gång, men EU bevisar att vi
inte lyckats. Vi får slipa på ett tag till, fram till
den dag då vi lyckas överösta den där högljudda
despoten, fram till dess att autokratins EU upphört,
till förmån för ett välutvecklat samarbete över
nationsgränserna.
Vi ska inte nöja oss med ett
samarbete inom Europa; vi ska inte bygga murar mot
omvärlden. Vi ska visa solidaritet med de förtryckta
folken i den övriga världen och också med de personer i
Sverige som inte anses uppfylla marknadens krav på
tillräcklig vinst.
EU är ingen stabil union,
grundfundamentet kan sättas i rejäl gungning – se på den
panik som utbröt när ett antal Euroländer drabbades av
kris. EU har stora motsättningar inbyggda i hela sin
konstruktion och det är inte alls otroligt att det går
att upplösa unionen. Tro inte att EU är något som alltid
måste bestå; det är nämligen sant som Mikael Wiehe
skaldar i sången ”Vem om inte vi”: ”Världen kan
förändras, det gör den varje dag, det är inte det det
handlar om, det är hur vi vill att den ska va”. Det går
att ändra på saker, det går, om man har argumenten och
det har vi! Det är vi som står för det demokratiska,
antirasistiska EU-motståndet.
Peter Tjernberg,
Kerstin Nordqvist, Gösta Åström, Jörgen Stafrin.
Folkrörelsen Nej till EU Sundsvall
Tillbaka
|
|
|