Publicerad i Sundsvalls Tidning 2012 04 03
Marknaden slår solidariteten i EU
Lars Persson (FP) och
Olle Schmidt (FP) tycks inte kunna skilja på EU och
Europa. Det framgår av deras gemensamma
debattartikel i ST den 30 mars. Europa är
nämligen större än EU.
Om man slarvläser deras artikel kan man få för sig att
de förordar solidaritet mellan EU:s folk, men så är dess
värre inte fallet.
Vad de efterlyser är i stället solidaritet med
kapitalet; inte med det plundrade grekiska folket, inte
med det utarmade spanska folket, inte med Irlands folk,
utan blott och bart med de påbud som kommer från
EU-kommissionen, IMF och ECB.
Samarbete betyder underkastelse och fortsatt vurmande
för den fria marknaden. Det kan inte ge några större
rörelser uppåt i opinionen att torgföra sådana här
tankar.
I dag ser vi hur den otyglade, fria marknaden, inte
förmår att ge människor ett gott liv. Marknaden är en
oduglig herre, när det gäller att skapa förutsättningar
för människor att forma och styra sina liv.
EU:s lagstiftning gör marknaden till herre, gör
konkurrens till det viktigaste budordet. Solidaritet med
de svaga grupperna är bara att glömma.
Däremot ska vi inte glömma vad den dikterade
EU-politiken ställt till med, vi kan se på hur
privatiseringar, av allmänna kommunikationer, av Telia,
av sjukvård, av skolor, har slagit sönder den
samhällsservice, som fanns, i offentlig regi, för alla
människors bästa. Inkomstskillnaderna är 70 procent
större än i början av 1980-talet, den rikaste tiondelen
tjänar numera lika mycket som halva befolkningen.
Utvecklingen går i takt med nedmonteringen av ett
välfärdssystem, som var grunden till att Sverige kunde
bli ett av världens mest jämlika länder.
EU innebär att de grundläggande penseldragen av en
politik för att skapa ett välfärdssamhälle inte längre
är möjliga att genomföra eftersom det går tvärs emot
EU:s krav på fri, ohämmad konkurrens. EU understödjer
tanken på att skapa en elitgrupp och en annan som passar
upp. De lönsamma prioriteras, oavsett om vi pratar vård
eller utbildning.
Lars Persson och Olle Schmidt hävdar att det bara är
partierna på ytterkanterna i svensk politik som
fortfarande talar om utträde ur EU, men glöm inte
Folkrörelsen nej till EU, som inte är något parti, som
inte står på någon ytterkant, utan som enbart hävdar att
förutsättningen för demokrati är, att folken i hemliga
och allmänna val, ska kunna bestämma över inriktningen
på samhället, genom att välja vilken politik som ska
föras.
I EU är vägen utstakad, frihet till varje pris för
varor, kapital, tjänster och arbetskraft. Valfrihet har
blivit valtvång och detta motsätter vi oss.
Vi vill solidaritet, inte med Brysselkoryféerna utan med
EU, Europas och världens alla folk, därför säger vi nej
till bankirernas EU, till EU-kommissionen, till ECB och
IMF krav på underkastelse och ja till att låta folken i
EU, i Europa och i världen forma sin framtid, utan några
lagar, direktiv, Europluspakter och förordningar.
Peter Tjernberg
Ordförande, Folkrörelsen nej till EU – Sundsvall
Tillbaka
|