Svar till Tobias Schelin, Refuserad av Sundsvalls Tidning Mindre EU, mer demokrati! I ST, (2010 11 30) är liberalen Tobias Schelin upprörd över vår artikel som handlade om att EU vill ha beskattningsrätt. Han frågar sig om vi vet att förslaget stött på hård kritik. Schelin kan vara lugn; den hårda kritik han talar om är vi en del av, men viktigare är att flera av EU-ländernas ledare också reagerat negativt på förslaget. Schelin anser att Folkrörelsen nej till EU, som han säger, ”utnämner sig själva till en av de sista försvararna av nationalstaten”. Han försöker klumpa ihop oss, de demokratiska EU-motståndarna, med slipsfascisterna i Sverigedemokraterna och det av förklarliga skäl; det är bekvämt för EU-federalisterna att hävda att alla som är emot EU är det eftersom de är SD:are eller rena nazister. Om denna tes skulle vara korrekt består Sverige av nära 50% SD:are och nazister och i så fall torde detta ha avspeglat sig i valresultatet. Tobias Schelin får leta länge och utan framgång, om han avser att finna några större likheter mellan den folkrörelse som vi tillhör och det nazistanstrukna SD. I sin insändare skriver Schelin att Sverige behöver EU. Vi tillämpar ett bredare perspektiv och säger att Sverige behöver världen! Vad vi inte behöver är mer av är de attacker som demokratin i EU-länderna utsätts för. Med Lissabonfördraget (som röstades ner så snart folket fick säga sitt, men drevs igenom ändå) har maktförskjutningen blivit än mer tydlig, lika fullt undviker politiker, i synnerhet de EU-frälsta, att tala om hur EU påverkar oss. Med det nya fördraget har det tagits ett enormt språng mot en federal stat. EU-parlamentet har fått ökade befogenheter, dock får inte parlamentarikerna komma med lagförslag. EU-anhängarna anser att EU, genom dessa förfaranden, blir mer demokratiskt, vi tycker annorlunda.
Det som händer när EU-parlamentet får större lagstiftande befogenheter är att demokratin i medlemsstaterna urholkas. När beslut som tidigare fattats med enhällighet i ministerrådet eller bestämts i de nationella parlamenten överförs till EU:s ordinarie lagstiftningsförfarande övergår det nationella vetot till EU-parlamentet. EU-parlamentet kan stoppa en lag eller tvinga fram en ändring, trots att den godkänts av samtliga medlemsländers parlament, vilket naturligtvis innebär en stor inskränkning av till exempel riksdagens möjligheter att stifta lagar. Med Lissabonfördraget representerar varje EU-parlamentariker i snitt 652000 invånare. Svenska riksdagsledamöter, som är 349 till antalet, representerar 25788 invånare per ledamot. Skillnaden är ett demokratiskt underskott som inte går att åtgärda. Om riksdagens ledamöter skulle representera lika många invånare som EU:s parlamentariker skulle riksdagen bestå av knappt 14 ledamöter. Mer makt till parlamentet betyder centralisering till Bryssel, vilket för demokratin är lika illa oberoende av om brysselmakten utövas mer eller mindre parlamentariskt. Peter Tjernberg, ordförande, Folkrörelsen nej till EU – Sundsvall Rune Ljunggren, sekreterare, Folkrörelsen nej till EU - Sundsvall
Tillbaka
