Publicerad i Dagbladet, 16 juni 2009

Säg nej till ”fritt vårdval” i hela EU

EU-kommissionen har beslutat att vården och omsorgen, precis som allt övrigt inom EU, ska marknadsutsättas.

Man kallar det för ”patientrörlighetsdirektivet”, men namnet på förslaget är bedrägligt. Det handlar inte bara om regler för patienter som söker vård utomlands.

Vad det handlar om är att genomföra ett ”fritt vårdval” i hela EU, det vill säga, att konkurrensutsätta offentlig vård, precis vad som länge stått högst upp på privata sjukvårdsföretags önskelista.

Man bör kalla ”patientrörlighetsdirektivet” för vad det är nämligen ett sjukvårdsdirektiv.

Detta är en naturlig följd av EU:s strävanden att ”konkurrensutsätta” allt som tänkas kan. Posten, järnvägen och energimarknaden är tre exempel och nu ska vården få genomgå samma behandling.

På EU-språk handlar det om att ”modernisera”. EU-kommissionen talar i termer av att det nu är dags för en ”kundorienterad marknad” för sjukvården.

Beslutet har vuxit fram efter att flera EG-domar slagit fast att i princip alla tjänster har ett ”allmänt ekonomiskt intresse”.

När sjukvårdsdirektivet träder i kraft kan alltså EG-domstolen tvinga länder att privatisera sin sjukvård. Domstolen kan hävda att den offentliga sektorn utgör ett hinder för privata tjänsteföretag.

EU-kommissionen vill genomföra ett ”fritt vårdval” i hela EU.

Medborgare som är i behov av vård ska kunna välja att söka vård utomlands.

Kommissionen avser att avskaffa medlemsstater att kräva förhandstillstånd för vård utomlands.

Den person som söker vård utomlands tvingas ligga ute med kostnaden för behandlingen. Särskilt avancerade behandlingar kan kosta hundratusentals kronor.

Personen har rätt att få ersättning i efterhand av det land där vederbörande är bosatt i, upp till den kostnad samma behandling värderats till i kronor om den hade utförts i det egna landstinget.

När EU nu vill ge EU-patient­er möjligheten att söka vård utomlands så förlorar de ansvariga politikerna och läkarna makten över prioriteringarna.

Flera undersökningar ger vid handen att det finns ett större behov av vård än vad det finns tillgång till i EU:s medlemsländer. Risken är överhängande

att det blir yngre personer, med god ekonomi, som kommer att utnyttja möjligheten till vård utomlands.

När kostnaderna inte kan styras nationellt genom så kallade förhandsbesked ökar sannolikt sjukvårdskostnaden inom EU. Kontentan blir att vården, efter denna avreglering, styrs av efterfrågan och inte av behov.

De brister som i dag finns inom vården kan inte lösas med EU:s sjukvårdsdirektiv. Lösningen är bland annat en utökad personalstyrka.

Sjukvårdsdirektivet öppnar för att skicka patienter utomlands Om den möjligheten utnyttjas sinar investeringarna till vården nationellt och på sikt får medborgarna sämre chanser att vårdas inom det egna landstinget.

Säg nej till EU:s sjukvårdsdirektiv!

Birgitta Johansson
Rune Ljunggren
Mathias Rex
Peter Tjernberg
Gösta Åström

Folkrörelsen nej till EU – Sundsvall

Tillbaka