Publicerad i Dagbladet, 2010 06 16 Riv upp Lex Laval! Visst mins ni att EU-anhängarna lovade oss att den svenska kollektivavtalsmodellen inte var hotad vid ett EU-medlemskap? Såhär femton år senare kan vi konstatera att den svenska modellen, som den har kallats, nu är slagen till spillror. Vi talar om konsekvensen av den så kallade Lavaldomen, alltså det fall som hamnade i EG-domstolen (numera, efter att Lissabonfördraget trädde i kraft i december 2009 omdöpt till EU-domstolen) för ca fem år sedan. Bakgrunden var att det lettiska företaget Laval vann en upphandling som gällde ett skolbygge i Vaxholm. Laval vann upphandlingen eftersom de kunde ge det lägsta budet, det berodde på att de betalade sina arbetare ca 30 kr per timme, att jämföra med den genomsnittliga lönen för en byggnadsarbetare i Stockholm som låg på 145 kr i timmen. Laval hade inget svenskt kollektivavtal och därför satte Elektrikerförbundet och Byggnads byggföretaget Laval i blockad. Märk väl att Byggnads och Elektrikerförbundet följde den svenska lagstiftningen till 100%, de följde Lex Britannia som säger att det är tillåtet för svensk fackförening att ta till stridsåtgärder för att få till stånd ett svenskt kollektivavtal med en utländsk arbetsgivare som redan har tecknat ett kollektivavtal med sämre villkor för de anställda. Laval gick år 2004, med stöd och senare finansiering av svenskt näringsliv till Arbetsdomstolen (AD), AD konstaterade att byggnads och elektrikerna hade rätt, enligt svensk lag, men att man ville gå till EG-domstolen för att ta reda på om det de svenska fackföreningarna gjort var förenligt med EG-rätten. I december år 2007 kom domen, EG-domstolen körde över Byggnads och svensk lagstiftning. Domstolen fastslog att den fria rörligheten hade rubbats och att stridsåtgärderna stred mot de så kallade fyra friheterna som råder inom EU, fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbetskraft. Kontentan av Lavaldomen har nu blivit något som kallas för Lex Laval, det vill säga regeringens förslag till lagändringar med anledning av Lavaldomen. Enligt Lex Laval, som trädde i kraft den 15 april, innevarande år, kommer svenska fackförbund inte tillåtas tvinga gästande företag att betala samma löner och villkor som svenska löntagare har. Det blir endast tillåtet att kräva minimilön och vissa andra minimivillkor. Kan det utländska företaget visa, genom ett kollektivavtal, enskilda anställningsavtal eller lagstiftad minimilön i hemlandet, att minimikraven uppfylls har de svenska fackförbunden inte rätt att kräva kollektivavtal eller vidta konfliktåtgärder. Lex Laval innebär ett dråpslag mot den svenska fackföreningsrörelsen och ett grundskott mot den svenska kollektivavtalsmodellen. Lex Laval röjer väg för låglönekonkurrens och utnyttjande av underbetald arbetskraft från andra EU-länder i Sverige. Lex Laval visar att de löften svenska folket fick vid EU-inträdet om att den svenska arbetsrätten skulle förbli orörd ingenting var värda. Den röd-gröna oppositionen har lovat att riva upp Lex Laval om de vinner valet, om det blir som de lovar återstår att se. Vi kräver: Riv upp Lex Laval! Försvara konflikträtten! Peter Tjernberg, Rune Ljunggren, Birgitta Johansson, Gösta Åström, Kerstin Nordqvist, Armi Gustafson, Jörgen Stafrin Folkrörelsen nej till EU - Sundsvall   Tillbaka