Så urholkar Lissabonfördraget demokratin
Publicerad i Sundsvalls Tidning
2009 08 26
I ST, fredagen den 21 augusti, är
Tobias Schelin upprörd över att jag är emot EU och att
jag uttrycker mitt stöd till folket på Irland inför den
kommande folkomröstningen den 2 oktober.
Schelin påstår att EU, med Lissabonfördraget på plats,
demokratiseras, detta genom att EU-parlamentet får mer
makt. Om Lissabonfördraget träder i kraft blir
EU-parlamentet medlagstiftande i nästintill alla frågor
där EU har befogenhet att lagstifta.
Då tas ett språng, från en stegvis förändring av
EU-parlamentet, till en federalt organiserad,
lagstiftande församling. Med Lissabonfördraget bestäms
antalet platser i EU-parlamentet till 751. De ska
fördelas enligt principen om degresiv proportionalitet,
men de små medlemsländerna får rätt till 6 platser och
de stora medlemsländerna har rätt till högst 96 platser.
Detta innebär att Sverige får 20 platser i
EU-parlamentet, det är två platser mer än idag och två
mindre än vad vi blev lovade inför EU-inträdet.
EU-parlamentet, som fattar de flesta av sina beslut med
enkel majoritet, kommer att domineras av de största
medlemsländerna.
Parlamentet har, efter valet i juni, 751 medlemmar, med
talmannen inräknad. Av dessa 751 platser besätter de 6
största medlemsländerna, Tyskland, Frankrike,
Storbritannien, Italien, Spanien och Polen, tillsammans
421 platser. De övriga småländerna således 330 platser,
varav Sverige som sagt 20.
En enkel majoritet i EU-parlamentet motsvarar 376
ledamöter. Detta till trots förblir de små länderna
överrepresenterade på grund av principen av degresiv
proportionalitet. Sverige som har 1,8% av EU:s
befolkning får 2,7% av platserna i parlamentet. Tyskland
får 12,8% av platserna, men har 16,7% av befolkningen.
Varje svensk EU-parlamentariker kommer att representera
450000 invånare medan varje tysk parlamentariker kommer
att representera 858000 invånare. Med Lissabonfördraget
representerar varje EU-parlamentariker i snitt 652000
invånare. Svenska riksdagsledamöter, som är 349 till
antalet, representerar 25788 invånare per ledamot.
Skillnaden är ett demokratiskt underskott som inte går
att åtgärda.
Om riksdagens ledamöter skulle representera lika många
invånare som EU:s parlamentariker skulle den svenska
riksdagen bestå av knappt 14 ledamöter.
Det som sker när EU-parlamentet får större lagstiftande
befogenheter är att den nationella demokratin i
medlemsstaterna urholkas. EU-parlamentet kan stoppa en
lag eller tvinga fram en ändring, trots att den godkänts
av samtliga medlemsländers parlament, vilket
naturligtvis innebär en stor inskränkning av riksdagens
möjligheter att stifta lagar.
När Tobias Schelin hävdar att EU
inte lägger sig i vårt välfärdssystem uppvisar han en
otrolig brist på kännedom om vad EU-medlemskapet har
inneburit. För att tillmötesgå EU:s krav på
”budgetdisciplin” infördes år 1997 ett nytt
budgetsystem. Riksdagen beslöt att lägga ett tak för
utgifterna för hela den offentliga sektorn. Utgiftstaket
bygger på att Sverige ska klara EU:s konvergenskrav.
Syftet med utgiftstaket är att pressa tillbaka
utgifterna i staten, landstingen, kommunerna och
socialförsäkringarna.
Lissabonfördraget innebär mer av
tvångspolitik och mindre demokrati. Därför stödjer jag
irländarnas kamp mot fördraget, det fördrag som skulle
ha varit dött eftersom det redan fallit i
folkomröstningar, men så demokratiskt är nu inte EU så
man erkänner när man inte har folket med sig.
Peter Tjernberg, ordförande,
Folkrörelsen nej till EU – Sundsvall
Tillbaka
|