Startsida
Styrelse
Insändare
Rapporter
Krönikor
Kontakta oss
Bli medlem
Folkrörelsen
Nej till EU, riks
 
 

 

Så urholkar Lissabonfördraget demokratin

Publicerad i Sundsvalls Tidning 2009 08 26

I ST, fredagen den 21 augusti, är Tobias Schelin upprörd över att jag är emot EU och att jag uttrycker mitt stöd till folket på Irland inför den kommande folkomröstningen den 2 oktober.

Schelin påstår att EU, med Lissabonfördraget på plats, demokratiseras, detta genom att EU-parlamentet får mer makt. Om Lissabonfördraget träder i kraft blir EU-parlamentet medlagstiftande i nästintill alla frågor där EU har befogenhet att lagstifta.

Då tas ett språng, från en stegvis förändring av EU-parlamentet, till en federalt organiserad, lagstiftande församling. Med Lissabonfördraget bestäms antalet platser i EU-parlamentet till 751. De ska fördelas enligt principen om degresiv proportionalitet, men de små medlemsländerna får rätt till 6 platser och de stora medlemsländerna har rätt till högst 96 platser. Detta innebär att Sverige får 20 platser i EU-parlamentet, det är två platser mer än idag och två mindre än vad vi blev lovade inför EU-inträdet. EU-parlamentet, som fattar de flesta av sina beslut med enkel majoritet, kommer att domineras av de största medlemsländerna.

Parlamentet har, efter valet i juni, 751 medlemmar, med talmannen inräknad. Av dessa 751 platser besätter de 6 största medlemsländerna, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Spanien och Polen, tillsammans 421 platser. De övriga småländerna således 330 platser, varav Sverige som sagt 20.

En enkel majoritet i EU-parlamentet motsvarar 376 ledamöter. Detta till trots förblir de små länderna överrepresenterade på grund av principen av degresiv proportionalitet. Sverige som har 1,8% av EU:s befolkning får 2,7% av platserna i parlamentet. Tyskland får 12,8% av platserna, men har 16,7% av befolkningen.

Varje svensk EU-parlamentariker kommer att representera 450000 invånare medan varje tysk parlamentariker kommer att representera 858000 invånare. Med Lissabonfördraget representerar varje EU-parlamentariker i snitt 652000 invånare. Svenska riksdagsledamöter, som är 349 till antalet, representerar 25788 invånare per ledamot. Skillnaden är ett demokratiskt underskott som inte går att åtgärda.

Om riksdagens ledamöter skulle representera lika många invånare som EU:s parlamentariker skulle den svenska riksdagen bestå av knappt 14 ledamöter.

Det som sker när EU-parlamentet får större lagstiftande befogenheter är att den nationella demokratin i medlemsstaterna urholkas. EU-parlamentet kan stoppa en lag eller tvinga fram en ändring, trots att den godkänts av samtliga medlemsländers parlament, vilket naturligtvis innebär en stor inskränkning av riksdagens möjligheter att stifta lagar.

När Tobias Schelin hävdar att EU inte lägger sig i vårt välfärdssystem uppvisar han en otrolig brist på kännedom om vad EU-medlemskapet har inneburit. För att tillmötesgå EU:s krav på ”budgetdisciplin” infördes år 1997 ett nytt budgetsystem. Riksdagen beslöt att lägga ett tak för utgifterna för hela den offentliga sektorn. Utgiftstaket bygger på att Sverige ska klara EU:s konvergenskrav. Syftet med utgiftstaket är att pressa tillbaka utgifterna i staten, landstingen, kommunerna och socialförsäkringarna.

Lissabonfördraget innebär mer av tvångspolitik och mindre demokrati. Därför stödjer jag irländarnas kamp mot fördraget, det fördrag som skulle ha varit dött eftersom det redan fallit i folkomröstningar, men så demokratiskt är nu inte EU så man erkänner när man inte har folket med sig.

Peter Tjernberg, ordförande, Folkrörelsen nej till EU – Sundsvall


 

Tillbaka