Principprogram

Antaget på Folkrörelsen Nej till EU:s 19:e kongress, 5–6 maj 2018 i Göteborg.

 

Folkstyre i stället för supermakt

Sveriges medlemskap i EU har medfört att demokratin urholkats. Stora delar av lagstiftningen baseras på beslut fattade av EU. Vetorätten för medlemsländer avskaffades med Lissabon-fördraget, som trädde i kraft 2009. Där har de stora länderna fått större och avgörande inflytande. EU-domstolen har utvecklats till EU:s högsta domstol och författningsdomstol med företräde framför nationell lagstiftning.

EU:s mål är att bli ett Europas Förenta Stater, centralisera makten och bli en supermakt på den globala arenan.

Folkrörelsen Nej till EU är motståndare till ett överstatligt Europas Förenta Stater. I stället förespråkar vi ett jämlikt mellanstatligt samarbete mellan självständiga stater både i Europa och med länder i andra världsdelar.

Vid ett utträde ur EU bör Sverige eftersträva mellanstatliga samarbets- och handelsavtal med EU till skillnad från EES-avtal, som upphäver viktiga delar av ländernas självständighet och tvingar dem följa EU:s lagar.

 

Nej till euron

EMU-projektets yttersta mål är att utveckla EU-systemet till en federal statsmakt. EMU-systemet har medfört att EU fått ett ökat inflytande över EMU-länderna och övriga EU-medlemmar. EMU-projektet har medfört att den ekonomiska politiken har nyliberaliserats. Den Europeiska Centralbanken (ECB) är garanten för denna politik.

EMU-området utgör inget optimalt valutaområde. Följden av EMU-projektets konstruktion har blivit att Europa delats mellan en rikare del i norr och en fattigare i söder utan möjlighet att på nationell bas korrigera ekonomiska missförhållande. EU påtvingar de utsatta länderna för hård åtstramningspolitik.

Starka krafter vill stärka EU:s kontroll över EMU-projektet med en EU:s finansminister som också ska vara ordförande i EMU-gruppen. Man vill förändra EMU-systemets krismekanism, ESM, till en valutafond.

2003 sa svenska folket nej till euron och EMU-projektet.

Folkrörelsen Nej till EU kräver att Sverige ska få ett permanent undantag för euron

 

Nej till överstatlig finanspolitik

Den alltmer tilltagande krisen för euron och EMU har vidgat EU-systemets inflytande på medlemsländernas ekonomi. Därför har ett flertal överenskommelser slutits som ger EU ökat inflytande över ländernas finanspolitik. I stället för att hjälpa krisande länder tvingas dessa till långtgående åtstramningar och nedskärningar. Länder som inte följer bestämmelserna kan dras inför EU-domstolen.

Sverige och länder utanför euron står formellt utanför finanspakten men följer oftast dess politik.

Nej till EU:s finanspolitik

 

Återupprätta alliansfriheten

Sverige har sedan nästan 200 år varit neutralt och undvikit att delta i krig. I modern tid har detta formulerats som alliansfrihet, syftande till neutralitet vid krig. EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik förstärks successivt och med Lissabonfördraget är målet ett gemensamt försvar och en gemensam försvarspolitik. EU är därmed en militärallians. EU:s nära samarbete med Nato finns inskriven i Lissabonfördraget.

Genom Sveriges EU-medlemskap har vår traditionella säkerhetspolitik kastats på sophögen och Sverige deltar i ett mycket nära militärt samarbete med andra EU-länder och NATO. Det medför att Sverige dras in i motsättningar mellan stormakterna och den militära uppladdning som pågår i vårt närområde och i Arktis. EU:s solidaritetsklausul innebär att Sverige varken är alliansfritt eller kan vara neutralt i händelse av krig.

EU har inlett ett strukturerat samarbete, Pesco, kring krigsmateriel och militär. Det uttalade målet är att bilda ett europeiskt försvarsförbund och därmed förverkliga EU-konstitutionens målsättning om ett gemensamt försvar.

Folkrörelsen Nej till EU kräver att den svenska alliansfriheten återupprättas såväl politiskt som militärt
Nej till Pesco och europeisk försvarsunion

 

Solidarisk och rättvis handel

EU är ursprungligen en tullunion som syftar till att inte släppa in varor som kan konkurrera ut EU-ländernas produkter. Talet om frihandel är mest bara tomma ord och tillämpas bara om det främjar EU:s intressen.  Ett exempel på detta är EU:s jordbrukspolitik som med subventioner och storskaligt jordbruk kan slå ut jordbruk i fattigare länder.

Genom associationsavtal med ett stort antal länder utanför EU knyts dessa till ett ensidigt beroende av handel och andra relationer med EU.

EU:s arbete för att skydda immateriella rättigheter slår främst mot tekniköverföring till fattiga länder inom områden som läkemedel, teknik och patent på bl.a. jordbruksgrödor.

Med olika handelsavtal har EU tillsammans med främst USA strävat efter att anpassa världshandeln helt efter sina intressen; som WTO, EPA och TTIP.

När USA backade ur TTIP-avtalet har Ceta-avtalet mellan EU och Canada fått ersätta TTIP. Avtalet innebär att privata intressen kan komma att styra över ländernas lagstiftning. EU vill införa investeringsskyddsdomstolar, ICS, liknande de starkt kritiserade ISDS-mekanismen.

Nej till CETA
För en solidarisk och rättvis frihandel
Nej till EU:s jordbrukspolitik

 

För en human flyktingpolitik

EU har byggt upp en mur runt sitt territorium och en gränspolis, Frontex, för att hålla migranter och flyktingar borta. EU:s regler mot migration och flyktingar, där de legala vägarna in i EU stängts har kostat 10 000-tals människoliv på Medelhavet när de försökt att ta sig förbi EU:s yttre gränsmurar. Utanför EU:s mur sker en militarisering där regimer tvingas delta i EU:s kamp mot migration och flyktingar.

Bland de flyktingar och migranter som når EU väntar ofta ett liv som ”illegala invandrare /flyktingar” utan det mesta av mänskliga rättigheter.

För en human flyktingpolitik – följ FN:s regler
Värna de mänskliga rättigheterna

 

Försvara demokratiska fri- och rättigheterna

Inrikes- och rättsliga frågor har med Lissabonfördraget blivit överstatliga. EU-systemet arbetar för att skapa en överstatlig federal polisstyrka, Europol, ett federalt juridiskt system med EU-åklagare, europeisk arresteringsorder.

Gränsbevakning och polisinformation kopplas samman inom EU (Stockholmsprogrammet). Migranter och flyktingar dokumenteras i EU:s gemensamma databas Eurodac.

I kriget mot terrorism har de mänskliga rättigheterna åsidosatts. I ett omfattande samarbete med USA har ett omfattande informationssystem mot alla internetanvändare byggts ut. EU arbetar också för att begränsa möjligheterna till fildelning och piratkopiering. Därmed ökar myndigheternas möjlighet att ingripa mot medborgarna på nätet.

Nej till EU:s storebrorssamhälle – värna de demokratiska fri- och rättigheterna

 

Slå vakt om välfärden

EU vill se att stora delar av den offentliga välfärden och samhällelig infrastruktur avregleras och marknadsanpassas. Detta gäller även samhälleliga monopol som utbildning och vård. Genom EU:s konkurrens- och upphandlingslagstiftning minskar det samhälleliga stödet till offentlig service samtidigt som stora vinstuttag görs inom privatiserad verksamhet.

I EU:s fördrag existerar inte offentlig sektor – denna benämns i stället ”tjänster av allmänt ekonomiskt intresse” I EU:s bindande riktlinjer anmodas medlemsländerna minska offentliga utgifter, sänka skatter och genomföra strukturella reformer av socialförsäkringar. Kommuner, landsting och statliga myndigheter förvandlas till upphandlings- och inköpsorganisationer.

Försvara den generella välfärdspolitiken som hotas till grunden av EU
Nej till Europeiska Unionens avreglering av den offentliga sektorn
Värna självbestämmanderätten för stat, landsting och kommuner

 

Värna de fackliga rättigheterna

Inom EU:s inre marknad utgör starka fackliga organisationer och rättigheter marknadsbegränsningar. De utgör också hinder för en mer ”flexibel” arbetsmarknad inom EU. Genom Laval-domen har EU-domstolen upphävt den fackliga vetorätten att utnyttja billigare arbetskraft utan gällande kollektivavtal. Det innebär att det fackliga inflytandet minskar, arbetsmiljön försämras och en omfattande diskriminering av arbetskraft som får lägre lön och sämre arbetsvillkor.

Bestämmelserna om minilön i utstationeringsdirektivet har formellt upphävts och ersatts av rätt till lika ersättning. Risken är dock stor att kryphål i förändringen möjliggör fortsatt diskriminering av utstationerad arbetskraft.

Genom EU:s sociala pelare försöker EU flytta fram sina positioner i sociala frågor. Med pelaren vill EU införa minimilöner och konjunkturanpassade anställningsförhållanden över hela Europa.

Nej till Europeiska Unionens antifackliga politik. Vi kräver att arbetsrätt och avtalsförhållanden återförs till den nationella nivån.
Försvara rätten till kollektivavtal och facklig vetorätt och nationell arbetsrätt.

 

För en hållbar utveckling

EU tar i första hand hänsyn till marknadskrafterna på den inre marknaden. Där utgör miljö och klimatpolitiska åtgärder en fördyring, kostnadsökning och betraktas som konkurrenshämmande. EU-länderna tillhör de rikaste och mest välutvecklade industrinationerna och har potentialen att genomföra nödvändiga åtgärder för en omställning till ett klimatneutralt samhälle.

Men EU bromsar arbetet för nödvändiga klimatåtgärder. EU:s jordbrukspolitik gynnar ensidigt storskaligt jordbruk och djurhållning med stort användande av kemikalier. EU:s fiskeripolitik bidrar till överutnyttjande av havens resurser. EU:s kemikalielagstiftning är helt otillräcklig och transportpolitiken gynnar vägtransporter. EU:s lagstiftning hindrar enskilda länder att gå före i klimatarbetet vilket minskar utrymmet att påskynda nödvändiga klimatåtgärder.

Nej till EU:s miljö- och klimatpolitik – för en hållbar utveckling

 

Nej till rasism och främlingsfientlighet

Inom EU finns en omfattande strukturell diskriminering som bidrar till att legitimera och reproducera öppen rasism. EU:s ekonomiska politik har förstärkt medlemsländernas marginalisering av romer, vilka använts som ett tacksamt verktyg för nationalism och auktoritär utveckling i många EU-länder. Möjligheten att utnyttja arbetskraft utan kollektivavtal för lägre löner ställer arbetargrupper mot varandra.

Kriget mot (islamsk) terrorism har legitimerat islamofobin. Hundratusentals migranter och flyktingar i EU stämplas som ”illegala invandrare” och saknar det mesta av mänskliga rättigheter.  Detta har bidragit till framväxten av en omfattande islamofobi, invandrarfientlighet samt öppen rasism. EU:s främlingsfientliga partier är inga konsekventa EU-motståndare, men ser EU-systemet som ett stöd för sina syften.

Nej till en EU-politik som främjar och legitimerar rasism och främlingsfientlighet

 

Stärk EU-motståndet

Folkrörelsen Nej till EU är en demokratisk och antirasistisk, partipolitiskt obundet organisation. Folkrörelsen Nej till EU behövs för att samla de aktiva EU-motståndarna, samordna och främja samarbete bland EU-motståndare och EU-kritiker. Folkrörelsen behövs för att bevaka och informera vad som sker i EU-Sverige samt bilda opinion.

EU är idag något helt annat än vad Sverige folkomröstade om 1994. Folkrörelsen kräver därför en folkomröstning där medborgarna får ta ställning till EU-medlemskapet.

Det övergripande målet är att Sverige ska lämna EU.

Folkomrösta om EU-medlemskapet
Sverige ut ur EU

 

Vårt nej till EU:

är ett nej till ett odemokratiskt supermaktsbygge och ett ja till nationellt självbestämmande och internationellt samarbete.
är ett nej till grundlagsfäst ekonomisk politik och ett ja till en egen valuta och en självständig ekonomisk politik.
är nej till främlingsfientlighet och ett ja till en human flyktingpolitik och ett demokratiskt och jämlikt samhälle,
är ett nej till nykolonial utsugning och militära allianser och ett ja till neutralitetspolitik och global solidaritet

Världen är större än EU!