Nej till minimilöner

Uttalande av Folkrörelsen Nej till EU:s kongress 6–7 maj 2023

Inför Sveriges medlemskap i EU lovade ansvarig EU-kommissionär att ett svenskt EU-medlemskap inte skulle påverka den svenska modellen med kollektivavtal. 2003 kom EU:s arbetstidsdirektiv. Det har EU nu påpekat att Sverige inte implementerat – vilket nu drabbar bl a anställda i brandförsvaret.

2007 dömde EU-domstolen att svenska fackföreningar inte får kräva svenska kollektivavtal för utstationerad arbetskraft. Detta mildrades dock 2017 när riksdagen beslöt att möjliggöra att kräva svenska kollektivavtal för utstationerad arbetskraft men med EU:s hårda kärna med miniminivåer. 2022 medförde EU:s krav på flexiblare anställningsskydd ett nytt huvudavtal mellan arbetsmarknadens parter. Nu kräver EU att medlemsländerna inför minimilöner.

Minimilöner är oftast statligt reglerade löner satta på en nivå under kollektivavtalens lägsta nivå. Minimilöner är oftast så knappa att det leder till institutionell fattigdom och att arbetstagarna tvingas att ha flera jobb för att klara sin försörjning. Minimilöner är således ingen lösning på EU:s fattigdomsproblem – snarare en helt igenom kontraproduktiv åtgärd vad gäller fattigdomsbekämpning.

De låga ersättningsnivåerna utgör dessutom en dragningskraft för enskilda företag och hela branscher att hellre basera sina löner på minimilöner än på kollektivavtal. Detta kommer att försämra den fackliga kontrollen av arbetsmarknaden och riskerar därmed att försämra även arbetsmiljöarbete, försäkringar och andra förmåner. Därmed öppnar miminilönernas införande upp för fortsatt utveckling av oreglerad arbetsmarknad där oseriösa företag lättare kan etableras.

NEJ TILL MINIMILÖNER

FÖRSVARA DEN SVENSKA MODELLEN MED KOLLEKTIVAVTAL