Diskutera EU-konstitutionens innehåll!

På debattsidan 4 januari påstår EU-anhängaren Johan Flanke (s) att EU-motståndarna och då särskilt Folkrörelsen Nej till EU vill skrämmas om EU-konstitutionen. Han försöker underbygga denna tes genom att hänvisa till att det inte har blivit som Nej-sidan sade efter 10 år med EU. Denna argumentation har Eva-Britt Svensson, som var ordförande i Folkrörelsen vid folkomröstningen 1994 effektivt bemött på debattsidan 7 januari.

Vad Flanke inte verkar vilja diskutera är innehållet i den EU-konstitution som tillstyrktes av statsminister Göran Persson och övriga EU:s regeringschefer under en högtidlig ceremoni i Rom i oktober. De 448 artiklarna i konstitutionen kan inte längre ändras, så medlemsstaterna har bara två alternativ; antingen säga ja eller nej till den. Folkrörelsen Nej till EU är inte ute efter att skrämmas. Sedan länge ställer vi och andra organisationer i nätverket Folkomröstning.nu det självklara demokratiska kravet att svenska folket skall få ta ställning till EU-konstitutionen i en folkomröstning.

Mer än 120 000 namn har nu samlats in för detta krav, men hittills har Göran Persson och de borgliga partiledarna struntat i denna folkyttring. Över 80 procent av medborgarna deltog i folkomröstningen om EMU och det finns ingenting som talar för att svenska folkets intresse för EU-frågor har minskat sedan dess om svenska folket och inte bara ett litet politikeretablissemang ges möjlighet att diskutera och sätta sig in i frågan. Minst ett 10-tal medlemsstater kommer att ordna folkomröstningar. Den 20 februari håller Spanien som första land sin folkomröstning. Det finns ingen ännu som hävdat att svenska folket skulle vara mindre förmögen än det spanska att ta ställning till konstitutionen. Sanningen är förmodligen att Flanke och hans vänner på ja-sidan räds att folket skall få ta ställning till konstitutionen.

Fakta är att redan i konstitutionens målparagraf utrycks det för en konstitution märkliga att en nyliberal ekonomisk politik grundlagsfästs genom att unionen skall erbjuda en ”inre marknad, där det råder fri och icke snedvriden konkurrens”. Denna inre marknad skall ”bygga på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet” sägs det vidare. Och artikel 4 slår fast att ”fri rörlighet för personer, tjänster, varor och kapital samt etableringsfrihet skall garanteras inom och av unionen i enlighet med konstitutionen”.

Detta betyder att en traditionell socialdemokratisk konjunktur- och fördelningspolitik är förbjuden och inte möjlig att hävda. Och artikel 15 förtydligar att Sverige med konstitutionen inte kan bedriva en egen ekonomisk politik, då ”medlemsstaterna skall samordna sin ekonomiska politik”. Då Sverige ännu inte har begärt något permanent undantag för euro, öppnar konstitutionen för att Sverige får euron bakvägen. Euron ingår nämligen bland unionens symboler som räknas upp i artikel 8.

Konstitutionens nyliberala ekonomiska grund hotar att slå ut välfärden och arbetsrätten. Den ersätter t.ex. offentlig service med det luddiga uttrycket ”tjänster av allmänt ekonomiskt intresse” som kommer att öppna upp för accelererad avreglering, konkurrensutsättning och privatisering av offentlig sektor. Det ovan citerade stycket från artikel 4 medger möjligheten att angripa den för fackföreningsrörelsen viktiga strejkrätten.

Dessutom är vad som står i artikel 6 ”Konstitutionen och den rätt som antas av unionens institutioner genom utövandet av de befogenheter som den har tilldelats skall ha företräde framför medlemsstaternas rätt” ett tillräckligt skäl för att svenska folket skall få ta ställning till institutionen i en folkomröstning.  Artikeln betyder nämligen att EU:s konstitution och regelverk är överordnad Sveriges grundlag och lagar.

Jan-Erik Gustafsson
Ordförande
Folkrörelsen Nej till EU

 Tillbaka