Frankrike,
rädda oss!
Vi lever redan i en federation, men ingen tycks vilja tala
om det för medborgarna, skriver Thomas Bull, docent vid
Uppsala universitet inom offentlig rätt, i en rapport av
Svenska Institutet för Europapolitiska Studier. Sverige är
ju sedan vi gick med i EU 1995 medlem i en större
organisation vars rättsordning är överordnad den svenska
och vars politik på vissa områden utesluter att Sverige för
någon egen politik på dessa områden - per definition ett
slags federation.
Men
EU är ju ett mellanstatligt samarbete? Så sa ja-sidan 1994
och så säger regeringen och en riksdagsmajoritet nu. Det
är inte hela sanningen. Faktiskt är de amerikanska
delstaterna mer självständiga än EUs medlemsstater (t.ex.
har de egen straffrätt, vilket vi inte kommer att ha om
konstitutionsförslaget antas).
En
konstitution, en författning, är något som hör till en
stat. President, flagga, nationaldag, nationalhymn, gemensam
valuta -
alla dessa statsattribut kommer med EUs nya
konstitution. Vill vi bli en delstat i Europas Förenta
Stater? Fast, visst ja, det är vi ju redan, fast ingen
talat om det för oss… Det är kanske på kort sikt klokt
av riksdagsmajoriteten att tiga. Väljare som inser att de
blivit lurade är inte benägna att låta dem som lurat dem
ha kvar makten. På lång sikt är denna mörkning av EUs
verkliga natur förödande för demokratin.
Vad
innebär konstitutionsförslaget? EU får mer makt,
nationerna mindre. Stora EU-länder får mer makt, små
mindre. Regeringarna får mer makt, de folkvalda parlamenten
mindre. Ännu fler politikområden tas över av EU. EU får
mekanismer att relativt enkelt ta makten över ytterligare
områden. Några exempel: Unionen ska ”främja och
samordna” medlemsstaternas ekonomiska, sociala och sysselsättningspolitik.
Upprustning, EU-armé, gemensam utrikespolitik. Gemensam
straffrätt. EMU blir obligatoriskt för de länder som inte
har begärt undantag, vilket svenska regeringen inte gjort
trots ett övertygande nej i folkomröstningen. 70 000 ord -
en av de mest ordrika författningstexterna i historien
- som till absolut största delen fastslår vilken
politik som ska gälla!
En
författning ska beskriva spelregler, inte vilken politik
som ska föras. Avskräckande exempel finns i historien, som
Sovjetunionen vars politik var omöjlig att påverka i de
skenval som ändå hölls. När politiken är bestämd i
grundlagen, varför ska vi då rösta?
Kan
då riksdagen besluta att anta konstitutionen utan vidare när
följderna blir så stora? Det krävs beslut av två
riksdagar med ett val emellan för att ändra svensk
grundlag. Riksdagen har emellertid lagt till en bestämmelse
till regeringsformen, den lag som styr hur den offentliga
makten utövas. Riksdagen får numera överlåta makt till
EU om den inte "rör principerna för
statsskicket".
Nu
hävdar den EU-vänliga regeringen i motsats till tung
juridisk expertis (t.ex. Uppsala Universitet) att den nya
konstitutionen inte gör det så den kan antas med ett enda
riksdagsbeslut! "All offentlig makt utgår från
folket" är den princip Sverige styrdes efter innan vi
gick med i EU. "All offentlig makt utgår från folket
och EU" borde grundlagen säga, eller ännu hellre
"All offentlig makt utgår från EU och folket, om EU
tillåter". EU-lagen går nämligen före nationella
lagar och EU-rätt går före svensk rätt.
Riksdagsmajoriteten
och regeringen vågar inte ändra grundlagstexten så den stämmer
med verkligheten. Då hade folk förstått hur mycket makt
Sverige redan avstått. Dessutom skulle en riksdagsminoritet
kunna kräva beslutande folkomröstning om en sådan förändring.
Folket kanske skulle rösta fel, precis som i EMU-omröstningen.
Nu som då mörkar man. Säkrast så. En folkomröstning
vore ett gyllene tillfälle att övertyga svenskarna om fördelarna
med EU-staten - om det finns några!
Statskupp
definieras enligt Nationalencyklopedin som "plötsligt
icke-konstitutionellt maktövertagande i ett land".
Statskupp brukar man göra för att själv ta makten men
riksdagen gör nästan ett slags omvänd statskupp. Den tar
makt från sig själv, på ett sätt som strider mot
grundlagen, icke-konstitutionellt, och ger bort den till någon
annan - EU.
"Det
måste för Europa bli en lag, en domstol och ett gemensamt
mynt. Europas stater måste bli förenade till ett." sa
Napoleon. Hans vision kommer att uppfyllas - om inte hans
nutida landsmän säger stopp. Fransmännen folkomröstar om
konstitutionen den 29 maj. Nej-sidan leder. Ett franskt nej
lär krossa superstatsdrömmen. Frankrike, rädda oss!
Annika
Lillemets
kommunfullmäktigeledamot för mp i Linköping
tfn 013-81025 eller 070-3071347
Tillbaka eller Startsidan
|