EU-regler innebär att barn utsätts för faror

EU-reglerna innebär att Sverige inte kan förbjuda användningen av AZO-färger i maten.

Justitiekanslern dömde 1999 Livsmedelsverket att betala 3 miljoner i skadestånd till ett företag för att Livsmedelsverket fram till dess hade ett förbud mot AZO-färger i vissa livsmedel.

JK skrev: "Mot den nu angivna bakgrunden får det enligt min mening sägas stå klart att det förbud mot azofärgämnen som gällde enligt Livsmedelsverkets föreskrifter fram till den 3 maj 1999 har innefattat en sådan klar, icke ursäktlig överträdelse av färgämnesdirektivet som förutsätts för skadeståndsskyldighet."

Larmet som nu kom i medicinska tidskriften The Lancet, var inte det första. I våras uttalade en professor vid det brittiska Livsmedelsverket en varning för livsmedel där ämnena ingår. I facktidskriften Archives of diseases in childhood 2004 skriver professor John Warner vid University of Southampton och hans kollegor:  "Våra fynd talar för att det går att uppnå en klar minskning av överaktivt beteende hos barn genom att ta bort konstgjorda färgämnen och natriumbensoat från deras föda".

De färgämnen som ingick i den brittiska studien är: E 102 tartrazin, E110 paraorange,  E122 azorubin och E124 nykockin. NatriNatrium-bensoat ( E211), är ett konserveringsmedel som får användas i
de flesta livsmedel.

Godkända Azofärgämnen i EU är bl a nummer: E 102, 110, 122, 125, 124, 129. De tillhör en grupp syntetiska färgämnen som används i t.ex vissa drycker, desserter, glass, konfektyrer, tuggummi, konditorvaror, sylt, senap, soppor, såser, kosttillskott och kryddor.  Några av dessa färgämnen användes i Sverige före 1999 men i begränsad omfattning.

Sveriges tidigare förbud baserades på ett antal forskningsrapporter från -60 och -70-talen om allergiska reaktioner även från liknande kemiska produkter.

Tillåtande av dessa helt onödiga kemiska gifter slår på ett oacceptabelt sätt mot dagens och morgondagens barn! Deras intresse tycks som vanligt  väga lätt mot producentintressen inom EU.

Enligt  EU är det konsumentens ansvar att utesluta de varor man inte vill ha. Alla varor har en innehållsförteckning, så det är bara att läsa. Skyldighet till förteckning är dock viktbaserad, vilket alla allergiker upptäckt. Dessutom gäller lagen om innehållsförteckning bara förpackade produkter. Lösgodis, kakor och glass omfattas inte av denna bestämmelse.

Sverige beslutade alltså redan under 1970-talet att starkt begränsa användningen av allergiframkallande azofärger i tillverkningen av livsmedel. Det gällde bl a färgämnet E124 vilket var ett tillåtet färgämne i EU.

Ett direktiv om färgerna kom 1994 - ett halvår efter att våra medlemskapsförhandlingar avslutats. Vi begärde undantag enligt miljögarantin efter inträdet.

Kommissionen besvarade inte denna begäran förrän i december 1998. Beskedet blev att Sverige hade rätt att begära undantag från det antagna direktivet enligt miljögarantin. men blev nekade sådant, även om själva begäran ansågs som giltig.

Steg för steg tvingas vi acceptera allt fler gifter. Principen är att det som är tillåtet i något EU-land, ska vara tillåtet i hela EU. På det sättet kan länderna och företagen spelas ut mot varandra och miljö- och
konsumentkraven sänkas.

AZO-färger förbjöds av EU den 25 november 2003 efter begäran av Tyskland (Begränsningsdir. 76/769/EEG) i vissa produktkategorier t ex: textilier, luftmadrasser, ryggsäckar, peruker o dyl., masker, smycken som bärs på huden, blöjor, tamponger mm.

Färgerna anses kunna orsaka cancer, allergiska reaktioner, täppt näsa, sömnlöshet och allvarliga beteendeförändringar, främst hos barn.  Tyvärr kommer dessa produkter in från övriga världen.
Förbudet visar dock att det finns en viss förståelse för att dessa färgämnen inte bör användas.

Det förbjuds i kläder som barn skall bära och i mattor de skall leka på, men inte i leksaker som de suger på och i godis och kakor som de äter. Ett par av de stora brittiska livsmedelskedjorna håller på att rensa ut varor som kan innehålla farliga ämnen.

I Sverige anses det att livsmedel skall vara säkra och det gäller naturligtvis även färgämnen.

Frågor:

• Det finns ju heller inga som helst konsumentfördelar med att ha dessa färger i godis eller livsmedel. Till vad nytta är de och är vi i så fall är villiga att ta ev. risker för den ev. nyttan? (KIS)

• Vilka experiment - får man göra så med barn??!! 

• Har barnen fått andra skador?

• Kommer någon att följa upp experimentbarnen?

Eftersom det i stort handlar om det värdefullaste vi har - barnen – hoppas vi att regeringen kommer att utlösa den så kallade skyddsklausulen och begära ett förbud av dessa kemikalier.

Birgitta Möller
Folkrörelsen Nej till EU i Helsingborg

Källor: Kemikalieinspektionen, Sveriges Konsumenter i Samverkan,(KIS), Livsmedelsverket, EU-upplysningen.

Lista på AZO-färger som tidigare var förbjudna i Sverige:
E 102 Tartrazin
E 110 Para-Orange
E 122 Azorubin
E 123 Amarant
E 124 Nykockin
E 128 Röd 2G
E 129 Allularött AC
E 151 Briljantsvart BN
E 154 Brun FK
E 155 Brun HT
E 180 Litolrubin

Amarant (E123) och litolrubin (E180) som båda ger röd färg är de enda som fortfarande har vissa begränsningar. Dessa får bara användas till att färga fiskrom (stenbitsrom), vissa röda spritdrycker samt ätbara ostskorpor.

Tillbaka eller Startsidan