Djävulen finns i detaljerna

Måndagen den 23 juli drog EU:s regeringskonferens om unionens nya fördrag igång. Bakgrunden är att EU:s stats- och regeringschefer enades vid sitt möte i Europeiska rådet den 21-22 juni om att sammankalla en regeringskonferens. De kom också överens om dess mandat, med ett detaljerat uppdrag att omarbeta det mesta av innehållet i det förkastade förslaget till EU-konstitution till ändringar av EU:s gällande fördrag.

Vid utrikesministermötet i Bryssel i juli presenterade EU:s portugisiska ordförandeskap ett komplett utkast till den nya fördragstext som ska ersätta det tidigare konstitutionsförslaget. Dokumentet har begåvats med titeln ”Draft Treaty Amending The Treaty On European Union And The Treaty Establishing The European Community” – men kommer förmodligen att kallas ”reformfördraget”, ett begrepp som användes av EU-ledarna under deras toppmöte den 21-22 juni då de enades om ett mandat och tidtabell för de nya fördragsförhandlingarna.

Dokumentet omfattar 145 sidor, med tillägg av nästan lika många sidor (132) protokoll och förklaringar. Det finns sammanlagt 12 protokoll och 51 förklaringar.

Det förkastade konstitutionsförslaget hade 475 sidor, men det dokumentet var avsett att ersätta alla tidigare fördrag. Det nya förslaget till ”reformfördrag” medför ändringar av de existerande Rom- och Maastrichtfördragen, vilka kommer att döpas om till andra namn.

Det portugisiska fördragsutkastet utgör den formella grunden för medlemsstaternas förhandlingar om det nya fördraget i den regeringskonferens (IGC), vilken öppnades i samband med måndagens utrikesministermöte.

Under den halvtimmeslånga öppningsceremonin vid utrikesministermötet talade Portugals utrikesminister Luis Amado, EU-kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso och EU-parlamentets talman Hans-Gert Poettering.

EU-kommissionen hade innan mötet gjort ett formellt yttrande med anledning av den förestående regeringskonferensen i vilket den bland annat menade att den överenskommelse som EU:s stats- och regeringschefer gjorde på junitoppmötet utgör ”en väl balanserad avvägning mellan politisk realism och ambitioner” och kommer att ge EU ”en sund institutionell och politisk grundval”.

EU-parlamentet hade antagit en resolution i vilken det beklagade att konstitutionsförslaget övergivits, till exempel att ”begrepp som skulle ge medborgarna en klar uppfattning om karaktären på unionens akter undviks” (dvs. lagar och ramlagar istället för förordningar och direktiv) och att ”inga symboler som skulle göra det lättare för medborgarna att identifiera sig med Europeiska unionen behålls” (alla symboler som för tanken till en europeisk stat är borta ur texten, till exempel flaggan, nationalhymnen och mottot "Enade i mångfald"). Likväl välkomnar EU-parlamentet sammankallandet av regeringskonferensen och uppmanar medlemsstaterna att ”inte frångå de åtaganden som de kommit överens om vid Europeiska rådet”.

Portugals utrikesminister Luis Amado uttalade i samband med utrikesmötet att Lissabons ambition är att slutföra IGC-förhandlingarna ”så snart som möjligt”. Syftet är att avsluta förhandlingarna den 18-19 oktober i Lissabon då EU:s stats- och regeringschefer samlas till ett informellt toppmöte och att de nya fördragen sedan ska ratificeras fram till våren 2009.

Förhandlingarna är menade att bli strikt tekniska – men det portugisiska ordförandeskapet kan komma att ställas inför politiska hinder längs vägen till ett nytt unionsfördrag.

Det överenskomna förhandlingsmandatet är en kompromiss som det krävdes långa diskussioner och tvetydiga formuleringar för att ena motstridiga viljor. Efter toppmötet åkte EU-ledarna hem för att var och en förklara för sin hemmapublik att just de har segrat. Nu ska medlemsländernas diplomater och unionens fördragsjurister gå igenom och ordna med tekniska och språkliga detaljer. Denna process blir förmodligen inte bara en formalitet. Vi har förr kunnat se att djävulen finns i detaljerna.

Enligt överenskommelsen i Bryssel under midsommarhelgen ska färre beslut kräva enhällighet. Länder med stor befolkning får större inflytande. Kvalificerad majoritet kräver minst 55 procent av länderna som tillsammans måste företräda 65 procent av EU:s befolkning. Polens protester mot de nya röstreglerna ledde till att reglerna inte införs förrän 2014 och då under en treårig övergångsperiod.

Den polska premiärministern Jaroslaw Kaczynski förklarade mindre än en vecka efter midsommartoppmötet att han var missnöjd med överenskommelsen om röstviktningen. Han vill därför att EU åter tar upp frågan under hösten. Vid toppmötet representerades Polen av premiärministerns tvillingbror, president Lech Kaczynski.

Bara ett av EU:s 27 medlemsländer tog till orda vid regeringskonferensens öppnande i samband med utrikesministermötet. Polska utrikesministern Anna Fotyga förklarade att Polen förbehåller sig rätten att juridiskt inte bindas av EU:s stadga om grundläggande rättigheter, precis som det undantag Storbritannien har.Enligt uppgörelsen vid junitoppmötet ska stadgan bifogas som ett protokoll till det nya fördraget och ge unionens invånare juridiskt bindande rättigheter gentemot EU:s institutioner. Storbritannien vann efter hård kamp ett undantag som innebär att brittiska domstolar inte binds av EU-stadgan.

Enligt artikel 48 i det nuvarande fördraget har varje medlemsland rätt att ta upp frågor på EU:s regeringskonferenser. Men den svenska regeringen tänker uppenbarligen inte driva en enda fråga under den nu påbörjade fördragskonferensen eller ens inhämta riksdagens synpunkter.

Några dagar innan utrikesministermötet i Bryssel diskuterade riksdagens EU-nämnd den stundande fördragskonferensen. Varken Cecilia Malmström, Carl Bildt eller någon annan av ministrarna deltog. Vid sammanträdet representerades regeringen av statssekreterare Håkan Jonsson. Regeringskonferensen som ska arbeta fram EU:s nya fördrag var placerad sist på dagordningen, dold under "Övriga frågor".

GÖSTA TORSTENSSON

Tillbaka eller Startsidan