2009-02-03
Finanskris och folkliga protester har givit Island en ny regering, en koalition mellan socialdemokraterna och den röd-gröna vänsteralliansen. Den nya regeringen kommer sedan dagliga protester ackompanjerade av trummande på kastruller till sist fick den konservative statsministern Geir Haarde, Självständighetspartiet, att kasta in handduken.
Island med 320.000 invånare har drabbats hårdare av finanskrisen än något annat land. Förklaringen är framför allt att det sedan kapitalmarknaderna avreglerades och bankväsendet privatiserades som en del i anpassningen till EU:s inre marknad, gjordes en rad riskfyllda investeringar utomlands. (Island är sedan den 1 januari 1994 medlem i EES och därmed en del av EU:s inre marknad, på vilken det ska råda fri rörlighet för kapital över nationsgränserna.)
I höstas var isländska bankers skulder i utlandet nio gånger större än landets BNP. När krisen slog till i oktober var staten tvungen att ta över ansvaret för de tre största bankerna.
Den isländska kronan har förlorat nästan hälften, eller 45 procent, av det värde som den hade i början av förra året.
Enlig en färsk prognos väntas BNP falla med 9,6 procent i år och arbetslösheten stiga till 7,8 procent för att närma sig 9 procent 2010.
Islands centralbank har beslutat att hålla kvar sin styrränta på rekordhöga 18 procent för att därigenom få bukt med inflationen. Inflationstakten på Island steg under december till 18,1 procent från 17,1 i november.
Ett lån på 17 miljarder kronor från IMF och närmare 520 miljarder från enskilda länder, bland annat Sverige, har bidragit till en viss stabilisering av ekonomin.
Det konservativa Självständighetspartiet har dominerat isländsk politik sedan landet blev helt självständigt från Danmark 1944. Efter parlamentsvalet i maj 2007 tvingades partiet bilda koalitionsregering med socialdemokraterna (Samfylking) för att behålla makten, men sedan Islands ekonomi kollapsade har protesterna mot regeringen varit omfattande och meningsskiljaktigheterna inom regeringen vuxit sig så stora att statsministern Geir Haarde den 25 januari tvingades meddela att han avgår med omedelbar verkan.
Islands president Olafur Ragnar Grimsson gav socialdemokraternas ledare Ingibjörg Gisladóttir, utrikesminister i den tidigare koalitionsregering, att försöka bilda en ny regering. Och efter några dagars diskussioner med Vänsteralliansen-De Gröna meddelades att en ny koalitionsregering bildats sedan partierna säkrat stödet i parlamentet från det borgerliga Framstegspartiet. Statsminister blir socialdemokraten Johanna Sigurdardottir, som var socialminister i den förra regeringen. Den nya regeringen blir en minoritetsregering och den ska leda Island fram till nyvalet i den 25 april.
Vänsteralliansen-De Gröna är enligt de senaste opinionsundersök-ningarna Islands största parti. Enligt en undersökning som publicerades i den isländska tidningen Frettabladid får Vänsteralliansen idag stöd av 32,6 procent av de isländska väljarna, medan Självständighetspartiet får 22,1 procent och Socialdemokraterna
19,2 procent.
Den finansiella krisen på Island och banksystemets kollaps har medfört att frågan om ett isländskt medlemskap i EU återigen hamnat på dagordningen. I början av oktober förra året visade opinionsmätningar att uppemot 70 procent av befolkningen var för ett EU-medlemskap. Sedan har entusiasmen minskat radikalt. En opionsundersökning utförd av den isländska dagstidningen Morgunblaðið, som publicerades den 23 januari, redovisade att en liten majoritet (38,3 procent) är mot medlemskap i EU medan 37,7 procent är för.
I sitt nyårstal ville statsminister Geir Haarde att islänningarna redan i vår ska rösta om EU. Inte till en början om landet ska gå med i unionen, utan om man ska börja inleda förhandlingar med unionen om medlemskap. Och om det blev ja till förhandlingar skulle det bli en ny folkomröstning när förhandlingarna var klara och då skulle islänningarna avgöra om landet går med i EU eller ej.
Men regeringsskiftet och beslutet om nyval har ruckat på etablissemangets EU-planer.
Ragnar Arnalds som är ledare för Heimssyn, den isländska
nej-rörelsen, säger att situationen på Island vad gäller
EU-frågan är väldigt oklar.
- Bankkraschen och den isländska kronans fria fall har
försvagat oss EU-motståndare - men förhoppningsvis bara
tillfälligt.
- Kravet på en ny och mer stabil valuta är ja-sidans starkaste argument för EU-medlemskap, menar Ragnar Arnalds, som varit finansminister och suttit i Alltinget, det irländska parlamentet, i 35 år för föregångaren till dagens Vänsteralliansen-De Gröna.
Ledningen för Självständighetspartiet har satt EU-medlemskap på dagordningen när partiet håller landsmöte i mars, men hitintills har partiets politik varit ett klart EU-nej.
- Vi märker att en stor del av partiets medlemmar fortfarande är på nej-sidan men trots det är det helt oklart vad majoriteten på landsmötet kommer att bestämma, säger Ragnar Arnalds.
Enligt dagstidningen Frettabladids senaste opinionsmätning säger 70 procent av Självständighetspartiets medlemmar nej till EU.
Hjörtur J Gudmundsson, som är generalsekreterare i Heimssyn och aktiv i Självständighetspartiet, berättar att EU-frågan har diskuterats grundligt i partiet inför det planerade landsmötet.
- Det visade sig att EU-motståndet ute i lokalorganisationerna var mycket starkare än partiledningen och ja-falangen hade föreställt sig, säger Hjörtur J Gudmundsson som tror att Självständighetspartiet kommer att bestå som ett nej-parti
Den nya röd-gröna regeringen är splittrad i synen på EU.
Vänsteralliansen-De Gröna säger nej till EU.
Socialdemokraterna har hela tiden förespråkat att Island ska
gå med i EU och partiledaren Ingibjörg Gisladóttir har
uttalat att hon vill ha en folkomröstning om EU-medlemskap i
samband med att nyvalet hålls i slutet av april.
Framstegspartiet, som är den isländska motsvarigheten till
centern, öppnade på sitt landsmöte i januari för en
medlemskapsansökan. Men partiet är splittrat, och ställer så
hårda krav att EU enligt flera experter inte kommer att
kunna gå med på dem.
Den nya regeringen meddelade att en parlamentarisk kommitté
ska tillsättas för att utreda ett eventuellt medlemskap i
EU. Kommittén ska redovisa resultatet den 15 april.
Vänsteralliansens ledare, Steingrimur Sigfusson, som är finans-, fiskeri- och jordbruksminister i den nya regeringen, säger att partiet inte tänker låta sig svepas med i begeistringen för EU. Under alla omständigheter utesluter han en folkomröstning under ”denna regerings livstid”. Men vad som händer efter nyvalet den 25 april är en öppen fråga.
'Från Bryssel kommer det samtidigt positiva signaler om ett eventuellt framtida EU-medlemskap.
- Om Island ansöker inom kort och förhandlingarna går snabbt så kan Kroatien och Island komma med i EU samtidigt 2011, säger utvidgningskommissionären Olli Rhen till den brittiska tidningen The Guardian.
Normalt tar förhandlingarna om EU-medlemskap flera år, men Island skulle kunna bli EU:s 29:e medlemsland på rekordtid, rapporterar The Guardian.
EES-avtalet har tvingat Island att anpassa sig till EU:s lagstiftning i mångt och mycket. Enligt Eirikur Bergmann, professor i statsvetenskap vid Bifröst universitet, har Island redan infört 80 procent av all EU-lagstiftning.
Men frågan om medlemskap i EU är mycket kontroversiell på Island. Ledningen i det isländska Arbetsgivareförbundet hade bestämt sig för att aktivt och positivt gå in i kampen om EU-medlemskap, men efter en opinionsmätning bland förbundets medlemmar blev den tvungen att avbryta sitt deltagande i debatten därför det visade sig att ja- och nej-sidan var nästan lika stora.
Fisket är en av orsakerna till att Island har valt att stå utanför EU. Nästan 30 procent av all isländsk export är fisk. Det gav förra året över 15 miljarder kronor i utländsk valuta. Landet vill inte ha in EU:s alla fiskeflottor på sina vatten. Och fiskarna har inte ändrat sig. Så trots ett EU-vänligare klimat i landet är det sannolikt fisket som kommer att spela en avgörande roll om Island säger ja eller nej till EU.
- Det nya året kommer att bli mycket spännande för oss som kämpar mot Islands medlemskap i EU, konstaterar Ragnar Arnalds.
GÖSTA TORSTENSSON