Danskarna kommer inte att avskaffa kronan!

Att EU är ett nyliberalt projekt framstår tydligt under den pågående ekonomiska krisen. Det menar Per Sörensen, som sitter i ledningen för Folkebevaegelsen mod EU i Danmark.

Nu märker folk på allvar hur hårt det drabbar vanliga människor med den omfattande privatiseringen, framför allt inom social- och hälsovården, men också inom andra sektorer. Samtidigt blir arbetstagarnas rättigheter, såsom strejk- och blockadrätten, allt mer begränsade av EU-domstolen.

- Den demokratiska kontrollen av samhällsutvecklingen minskar när den sker på grundval av nyliberalt tänkande. De värden, såsom jämlikhet, gemenskap och solidaritet som är resultat av många, många års folklig kamp, och som hittills varit bärande i våra samhällen, undermineras.

-I stället får vi ett marknadstänkande, där ekonomiskt tänkande ersätter våra fackliga tillgångar och rättigheter. Utvecklingen går mot ett en gråsvart, halvkriminell arbetsmarknad, som existerar jämsides med den traditionella arbetsmarknaden, säger Per Sörensen, som tidigare varit murare och fackligt aktiv i Fagligt Fælles Forbund, i dagligt tal kallat 3F.

- De utländska företagen kommer inte hit på eget initiativ, utan de har danska uppdragsgivare som råder deras anställda att hålla sig borta från fackföreningarna. Om de kontaktar en fackförening, så skickas de tillbaka. De utländska företagen undergräver den fackliga demokratin och solidariteten. Om de lyckas att införa ett A- och B-lag på arbetsmarknaden, riskerar det att leda till våldsamma konfrontationer arbetare emellan.

Per Sörensen menar att under de senaste tjugo åren har den samhälleliga kontrollen av kapitalets, varornas och arbetskraftens rörlighet över gränserna närmast försvunnit helt och att detta har bidragit till att skapa den omfattande finansiella och ekonomiska krisen, som EU-systemet varken vill eller kan lösa.

- De mycket aggressiva stormangrepp mot ländernas välfärdssystem som sker runtom i Europa har sina rötter i EU:s påbud om att marknadskrafternas fria rörlighet och den fria konkurrensen ska vara styrande. Utan EU och deras direktiv, hade ingen politisk sammanslutning - vare sig borgerlig, liberal eller socialdemokratisk - vågat att lägga fram förslag om privatisering av den offentliga sjukvården. Eller att ändra ländernas arbetsmarknadsmodeller med avreglering av konflikträtten.

- Befolkningarna i EU har nått fram till olika nivåer i utvecklingen av deras samhälleliga välfärd, men de drabbas lika av EU-direktiven. De länder som har den högst utvecklade välfärden, tvingas se sin utveckling rullas tillbaka, och de länder som inte nått lika långt, stöter på en mur i försöken att förbättra välfärden för sin befolkning - på det sättet fungerar EU, säger Per Sörensen när vi träffas på en internationell konferens i Paris. Hans analys bekräftas av en lång rad vittnesmål från talarstolen. Konferensen som pågår i två dagar, samlar deltagare från 23 olika europeiska länder.

- Det är tydligt för oss som har arbetat i motståndskampen mot EU i många år, att de problem folken har i de europeiska länderna, är skapade av EU. Problemet är också att pressen, både den skrivande och den elektroniska, är i EU-anhängarnas makt. Ingen journalist på de stora tidningshusen eller i etermedierna kan eller vill skriva om EU-systemets enväldiga makt och egenmäktiga agerande. Därför är det viktigt att vi kritiker träffas på gemensamma europeiska konferenser. Det finns behov av en tväreuropeisk försvarsfront.

Att EU bryter samman är inte otänkbart, men risken är också att EU-systemet skapar våldsamma konfrontationer vanliga människor emellan. Tendenserna syns tydligt idag över hela Europa och den ekonomiska krisen kommer dessvärre att förstärka risken.

Samtidigt visar makthavarna total avsaknad av respekt för demokrati och folkstyre. Irland är det senaste exemplet.

- Det verkar som att irländarna ska tvingas till valurnorna igen, när EU-eliten har enats om några betydelselösa undantag från Lissabonfördraget, något vi i Danmark känner allt för väl till, säger Per Sörensen.

Efter danskarnas nej till Maastrichtfördraget 1992 lyckades det makthavarna att få en liten majoritet av folket att säga ja till Maastrichtfördraget 11 månader senare med fyra så kallade undantag, det gällde unionsmedborgarskap, säkerhets- och försvarspolitiken, rättsligt och polisiärt samarbete samt valutaunionen med en överstatlig valuta (euron) och centralbank.

Per Sörensen menar att tre av dessa undantag inte efterlevs.

- Det mest synbara undantaget som finns kvar är att Danmark inte har euron. Därför har anhängarna länge smidit planer på en folkomröstning om euron kontra kronan. Men Frankrikes, Hollands och nu Irlands nej har tvingat regeringen att skjuta upp en andra folkomröstning om euron i Danmark. Vi kan föra en någorlunda självständig valuta- och penningpolitik, men trycket för att få med Danmark i valutaunionen är stort, i synnerhet från byråkraterna i Bryssel, säger Per Sörensen, som trots allt är viss:

- Danskarna kommer inte att avskaffa kronan.

Per Sörensen berättar att Folkebevægelsen mod EU:s tidigare ledamot i EU-parlamentet Ole Krarup tillsammans med 12 andra kända danskar har fått klartecken för en rättssak mot statsminister Anders Fogh Rasmussen.

- Anklagelsen gäller brott mot grundlagen på grund av att han inte utlyste en folkomröstning om Lissabonfördraget, såsom vår grundlag föreskriver, säger Per Sörensen.

- Om vi vinner saken är osäkert, men den kan ge uppmärksamhet i massmedia till gagn för den skeptiska hållning danskarna har till EU.

GÖSTA TORSTENSSON