Massprotester skakar Irland

2009-02-23
Uppemot 120.000 människor demonstrerade den 21 februari i Irlands huvudstad Dublin mot regeringens hantering av den ekonomiska krisen. Särskilt missnöje riktades mot en ny så kallad ”pensionsskatt”.

– Det här är inte en pensionsbeskattning, det är en lönesänkning, sade Dennis Walsh, ordförande för the Civil Public and Services Union, som representerar lågavlönade offentliganställda till den irländska tidningen the Irish Times.

Demonstrationen, som organiserades av den irländska motsvarigheten till LO, Irish Congress of Trade Unions, ICTU, krävde ett stopp mot ”pensionsskatten” och en ”rättvis hantering av krisen” från den irländska regeringen. Bara timmar innan demonstrationen genomfördes upprepade dock regeringen i ett uttalande att åtgärden är nödvändig för att hantera sjunkande statliga inkomster.

Irland drabbades hårt av den globala ekonomiska krisen redan under förra årets första hälft och i september förra året stod det klart att landet gått in i recession.

Den irländska regeringen, ledd av högerkonservativa Fianna Fáil och där även De gröna ingår, har svarat på krisen genom att införa massiva nedskärningar. Regeringens attacker har riktats mot utbildning och sjukvård, något som slår hårdast mot de svagaste grupperna i samhället – barn och pensionärer. Regeringen var dock tvungen att backa på några punkter efter stora protester i november då tusentals demonstrerade utanför parlamentet varje dag, den största manifestationen samlade uppemot 60.000 till en protest mot skolnedskärningarna i december. Trots massprotesterna har politikerna fortsatt med sin nedskärningspolitik och samtidigt ställde finansministern Brian Lenihan upp med en bankgaranti på 400 miljarder euro (4.500 miljarder kronor).

Finansministern har redan tvingats förstatliga en bank och för en tid sedan fick två banker sju miljarder euro (79 miljarder kronor) i statligt stöd. Samma vecka som de två bankerna fick miljardstöd meddelade regeringen att den offentliga sektorns budget skulle bantas med två miljarder euro (23 miljarder kronor) och att alla offentligt anställda skulle få höjd skatt i form av en pensionsavgift på 10 procent.

Den nya ”pensionsskatten” innebär att 350.000 offentliganställda ska betala en avgift på mellan tre och tio procent av sin inkomst och ska börja gälla från och med i mars i år. Enligt beräkningar från fackföreningen Impact riskerar offentliganställda låg- och medelinkomsttagare att förlora mellan 17.000 och 30.000 kronor om året.

reden inom fackföreningsrörelsen och bland vanligt folk är stor och ICTU säger att nya demonstrationer ska arrangeras runt om i landet.
Massdemonstrationen i Dublin samlade folk från hela Irland, från såväl offentlig som privat sektor. En delegation skickades från Waterford Crystal, en fabrik som arbetarna ockuperat för att rädda jobben. Även polisen deltog i demonstrationerna. Att polisen står på samma sida av barrikaderna som allmänheten borde oroa politikerna. Samtidigt har militärfacket sagt att man inte vill att armén ska användas för att bryta eventuella strejker.

en 26 februari tog ICTU beslutet att varsla om strejk den 30 mars. Fackets medlemmar ska nu rösta om man ska strejka eller ej. I de fackförbund som tidigare genomfört liknande omröstningar har en klar majoritet sagt ja.

et vi ser i Irland och andra EMU-länder är resultatet av de senaste 30 årens nyliberala experiment med avregleringar, privatiseringar och skattesänkningar.

 Finanskrisen är i grunden ett gigantiskt marknadsmisslyckande som eldats på av det nyliberala politikermisslyckandet, menar Stefan Carlén, förbundsekonom på Handels.

ånga ekonomer varnade redan tidigt för att Irland kommer att gå in i väggen vilket de nu alltså gjort.

astighetsinvesteringarna svarade för en fjärdedel av landets bruttonationalinkomst under 2007 och bygg- och fastighetssektorn stod för närmare 20 procent av skatteintäkterna.

007 föll fastighetspriserna med 15 procent. Byggsektorn, som vuxit snabbt i början av 2000-talet, tillhörde de branscher som drabbades först av den ekonomiska nedgången. Hösten 2008 började arbetslösheten att stiga och för januari månad uppmättes den högsta arbetslöshetssiffran sedan statistik började föras 1967, rapporterar BBC.

edgången berodde bland annat på sämre konjunkturer i USA och Storbritannien och att den höga växlingskursen för euron gentemot dollarn hade gjort den irländska exporten dyrare. Dollarn har sjunkit i värde gentemot euron med 20 procent.

Den irländska ekonomin är starkt beroende av utrikeshandeln. Irlands viktigaste handelspartners - både när det gäller export och import - är USA och Storbritannien. 17 procent av exporten går till Storbritannien och nästan 19 procent till USA.

en brittiska centralbanken Bank of England sänkte nyligen sin styrränta med en halv procentenhet till en procent. Det är den hittills lägsta nivån.Den europeiska centralbanken, ECB, beslutade samma dag att låta sin styrränta ligga kvar på två procent.

kattebasen har kollapsat till följd av att fastighetsmarknaden har dött. Landets budgetunderskott uppgår till mer än 10 procent av BNP, trots att EU:s så kallade stabilitetspakt kräver att statens finanser inte får visa underskott på mer än 3 procent.

rland, tillsammans med fem andra EU-länder, kan komma att utsättas för disciplinära åtgärder från EU-kommissionen på grund av allt för stora budgetunderskott. Eurokraterna i Bryssel har inom ramen för stabilitetspakten inlett en granskning av de irländska statsfinanserna. Utredningen ska vara klar i mars då eventuella åtgärder presenteras. Fler nedskärningar är att vänta.

rland har drabbats av den djupaste ekonomiska krisen på 70 år, men landet är fastlåst i Euroområdets ekonomi och EU-fördragens nyliberala dogmatism, och har svårt att vidta de åtgärder som skulle behövas.

 Många länder i EMU har enorma bekymmer just nu och kommer att få dras med dem under lång tid framöver. I jämförelse har Sverige klarat sig bättre, säger Stefan Carlén.


GÖSTA TORSTENSSON