2009-09-04 Stöduttalande

I juni 2008 röstade det irländska folket nej till Lissabonfördraget. En viktig orsak var det ”demokratiska underskott” som Lissabonfördraget medför. EU-ledningen har vägrat att respektera det irländska folkets nej, utan har istället tvingat fram en ny folkomröstning som äger rum den 2 oktober. Vid EU-toppmötet i juni utlovade EU:s statschefer att det irländska folket skall få ett ”garantier” och ”förklaringar” rörande säkerhets- och försvarspolitik, familjepolitik, skattepolitik samt socialpolitik. Dessa ”garantier” och ”förklaringar” har ingen som helst juridiskt bindande verkan. Det irländska folket skall därför rösta om exakt samma fördrag som i juni 2008.

Lissabonfördraget, EU:s nya grundlag, innebär att EU:s mäktiga institutioner, Europeiska rådet, Ministerrådet, EU-kommissionen, EU-parlamentet och EU:s domstol får kraftigt ökad makt på medlemsstaternas bekostnad. En president och en utrikesminister tillskapas. Parlamentet blir i det närmaste en med Ministerrådet jämställd part i unionens lagstiftningsprocedur. Vetorätten försvinner från medlemsstaterna på ett 60-tal nya politikerområden. De nationella grundlagarna underordnas EU-rätten. EU-domstolens lagtolkningsmakt utvidgas till alla politikområden, från att idag bara gälla frågor om den inre marknaden.

Denna utveckling är ett allvarligt hot mot den nationella demokratin, som särskilt påverkar riksdagens funktionssätt. En förutsättning för en levande demokrati är en gemensam offentlig debatt, ett någorlunda högt valdeltagande, fungerande demokratiska institutioner, kontakt mellan väljare och valda samt att väljarna anser sina demokratiska institutioner vara legitima.

Med Lissabonfördraget representerar varje parlamentariker 657.200 unionsmedborgare. Svenska riksdagsledamöter representerar 25.788 invånare. Skillnaden är ett irreparabelt demokratiskt underskott. Om riksdagens ledamöter skulle representera lika många invånare som EU:s parlamentariker kommer att göra skulle den svenska riksdagen bestå av knappt 14 ledamöter. Det kanske skulle öka effektiviteten, men naturligtvis vara förödande för demokratin.

Den parlamentariska demokratin i ett land som Sverige bygger på att medborgarna upplever Sveriges som ett naturligt område att besluta över. Vi har samma språk och kultur, vi har gemensamma media, politiska partier, organisationer och debatter når ut över hela landet. Inom EU saknas allt detta. Det går inte låtsas att Sverige både kan fortsätta att vara en självständig stat och lämna över mer och mer makt till ett EU-parlament, där vi väljer 2,4 procent av ledamöterna, och till ett Ministerråd där Sverige om Lissabonfördraget träder i kraft får 1,8 procents inflytande.

Vi vill med detta uttalande stödja det irländska folket som håller avgörandet i sin hand. Vår förhoppning är att ni än en gång skall rösta nej till Lissabonfördraget. Er kamp är vår kamp. Vótáil níl!

Junilistan
Sören Wibe, ordförande

Folkrörelsen Nej till EU
Jan-Erik Gustafsson, ordförande