2009-09-12

Fredagen den 2 oktober folkomröstar irländarna för andra gången om Lissabonfördraget.

Förutsättningarna är i några avseenden annorlunda: Om irländarna röstar ja kommer alla medlemsländer att behålla sin kommissionär efter 2014. Det är ett politiskt löfte från EU:s nuvarande ledning. Men någon förändring av fördragstexten har inte gjorts.

Nytt sedan den första folkomröstningen är även ett antal preciseringar av vad Lissabonfördraget innebär - enligt Fredrik Reinfeldt och hans kollegor i de andra 26 medlemsländerna:

* Rätten till liv (abortförbud), skydd av familjen och rätten till utbildning förblir irländska avgöranden.

* Beslut om skatter i EU kräver fortsatt enhällighet bland EU:s medlemsländer.

* Lissabonfördraget påverkar inte Irlands neutralitet.

I sak innebär dessa ”rättsliga garantier” inget nytt. Syftet är att ”lugna det irländska folket och undanröja dess betänkligheter” såsom det formulerades i beslutet vid EU-toppmötet i juni.

- De så kallade garantierna ändrar inte en stavelse i själva fördraget, säger Patricia McKenna, tidigare EU-parlamentariker för Green Party som är ledare för nej-organisationen Peoples Movement. Det är skälet till varför medlemsstaterna 27 parlament inte behöver godkänna dem. De så kallade garantierna är en tolkning av vad EU:s regeringschefer tror att Lissabonfördraget betyder.

- Men, om Lissabonfördraget träder i kraft så blir det EU:s domstol som ska tolka fördragen och besluta om hur de ska tillämpas. Ett politiskt beslut av ett tillfälligt sammansatt Europeiskt råd av premiärministrar och presidenter, vilket är det som vi erbjuds, har ingen möjlighet att besluta om vad Lissabonfördraget innebär, säger Patricia McKenna Mary Lou McDonald, vice ordförande i vänsterpartiet Sinn Fein och fram till i somras ledamot i EU-parlamentet, säger att de ”rättsliga garantier” som regeringen har fått inte på något sätt ändrar texten i fördraget eller ändrar på den påverkan som fördraget kommer att få på Irland.

- Nästan en miljon människor, eller 53 procent av valmanskåren, förkastade Lissabonfördraget den 12 juni 2008. De röstade för ett bättre fördrag för Irland och Europa. Resultatet gav den irländska regeringen ett starkt uppdrag och gå till Europeiska rådet och förhandla fram ett bättre fördrag. Regeringen misslyckades med uppdraget.

- Den 2 oktober kommer vi att rösta på exakt samma fördrag med exakt samma konsekvenser för Irland och EU, som vi gjorde förra året, konstaterar Mary Lou McDonald.

De irländska Lissabonkritikerna är förberedda på en osaklig och ohyfsad folkomröstningskampanj. Inget av de mängder av plakat som jasidans politiska partier och olika täckorganisationer, såsom ”Ireland for Europe”, ”Women for Europe”, ”Europe for Ireland”, har hängt upp på lyktstolparna i centrala Dublin handlar om själva Lissabonfördraget. Budskapen är istället ”Ireland needs Europe”, ”Vote for Recovery”,”Yes for the Economy” för att nämna några typiska exempel.

Och i The Irish Times och andra massmedior försöker premiärminister Brian Cowen, Labourledaren Eamon Gilmore, Ryanairdirektören Michael O´Leary och andra företrädare för det irländska maktetablissemanget att skrämma folket att rösta ja genom att måla upp de gräsligheter som kommer att drabba den gröna ön om de inte böjer sig för övermakten i Bryssel: Arbetslösheten kommer att stiga. Utländska investerare kommer att lägga benen på ryggen. Regeringens förhandlingsstyrka kommer att förtvina. Irland kommer att sättas i politisk karantän, ja till och med att tvingas lämna EU.

Hur kommer det att gå den 2 oktober? Det är omöjligt att förutspå. Men den senaste opinionsundersökningen visar att stödet för Lissabonfördraget minskar. Sedan i januari har ja-sidan tappat hela 12 procent. Patricia McKenna tror att David återigen kan besegra Goliat.

- Lissabonfördraget kommer att avvisas av väljarna liksom förra gången, säger hon.

Taxichauffören som tar oss till Dublin Airport säger att nästan alla ”working people” på Irland är emot Lissabonfördraget.

JAN-ERIK GUSTAFSSON
GÖSTA TORSTENSSON