2009-12-19

”Läget i Grekland är mycket allvarligt. Det krävs modiga beslut snabbt.” Så formulerade sig chefen för Europeiska centralbanken, Jean-Claude Trichet, när han den 7 december kommenterade det ekonomiska läget i Grekland.
 

I april satte EU-kommissionen upp Grekland på den så kallade svarta listan över länder med otillåtet stora underskott i de offentliga finanserna. Den särskilda straffproceduren enligt stabilitetspakten startade då EU:s finansministerråd (Ekofinrådet) riktade rekommendationer till Grekland att rätta till underskotten genom särskilda åtgärder på utgiftssidan.
 

Tillståndet för Greklands offentliga finanser har visat sig vara långt allvarligare än vad man tidigare trott. Budgetunderskottet i år blir nära 13 procent av BNP, vilket är mycket långt över den högsta tillåtna nivån 3 procent av BNP. Statsskulden, som inte får vara större än 60 procent av BNP, väntas till år 2011 stiga till cirka 135 procent av BNP.
 

I oktober fick Grekland en ny regering. Då tillträdde den socialdemokratiske premiärministern Giorgos Papandreous. Det blir nu hans uppgift att ta itu med den statsfinansiella krisen.

 

Vid Ekofinrådet i början av december konstaterade EU:s finansministrar att Greklands offentliga finanser har utvecklats sämre än vad som kan förklarar med konjunkturnedgången. I klartext betyder det att Ekofinrådet anser att det är regeringens underlåtenhet att ta itu med problemen som skapat den akuta krisen. Grekland har inte följt de givna rekommendationerna, heter det i kommunikén från Ekofinrådets möte. Grekland fick en allvarlig uppmaning till bättring.
 

Vid EU-toppmötet den 10-11 december inskärpte EU:s stats- och regeringschefer att ”rekommendationer till de länder som omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott […] är ett viktigt redskap för att återställa sunda offentliga finanser” och Giorgos Papandreous försäkrade sina kollegor att inom kort presentera ett kraftfullt saneringspaket.

 

I ett anförande inför företrädare för näringsliv och fackföreningsrörelse den 14 december beskrev premiärminister Papandreou krisen för de offentliga finanserna som ett "hot mot nationens suveränitet" och han utlovade drastiska åtgärder för att komma tillrätta med det gigantiska underskottet och den växande statsskulden.
 

- I detta läge krävs nationell samling för att lösa problemen, manade Giorgos Papandreou.
 

Regeringens saneringspaket syftar till att både sänka de offentliga utgifterna och öka skatteintäkterna samt vidta så kallade ekonomiska strukturreformer.
 

De löpande utgifterna, inklusive sociala välfärdsutgifter, ska sänkas med 10 procent under nästa år. Lönerna i offentlig sektor ska frysas. Bara var femte plats som blir ledig när statliga tjänstemän går i pension ska återbesättas. Skatteintäkterna ska ökas genom skärpt kamp mot skattefusk samt en 90-procentig skatt på bankbonusar.
 

Ambitionen är att till nästa år ha pressat ner budgetunderskottet till 9 procent av BNP. Till år 2013 lovar regeringen att underskottet ska vara nere under 3 procent av BNP, högsta tillåtna nivå enligt EU:s så stabilitetspakt.

 

Greklands krisbudget för nästa år och nya saneringsplan är ett steg i rätt riktning. Men både budgeten och planerna måste leda till konkreta beslut som fullföljs. Så kommenterade EU-kommissionären Joaquin Almunia premiärminister Giorgos Papandreous nya åtstramningspaket.
 

- Allvarliga problem i ett euroland är i högsta grad en angelägenhet för hela eurogruppen. Vi ska vaka extra noga över utvecklingen i Grekland, när landets stabilitetsprogram presenteras i början av nästa år, sade Joaquin Almunia.
 

Grekland kommer att få grepp om sina offentliga finanser och det finns ingen risk för inställda betalningar, anser Jean-Claude Juncker, ordförande för de 16 euroländernas finansministrar.
 

- Grekiska myndigheter kommer att vidta effektiva åtgärder, sade Juncker, som vid sidan av sin ordförandepost i den så kallade eurogruppen även är Luxemburgs premiärminister.
 

Uttalandet gjordes i samband med EU-toppmötet i Bryssel.

- Budgeten för 2010 är det första viktiga steget i rätt riktning, men andra effektiva åtgärder måste också tas, sade Juncker.
 

När ECB-chefen Jean-Claude Trichet säger att det krävs ”modiga beslut” i Grekland tänker han sannolikt på hur väljaropinionen kan tänkas reagera på de åtgärder som krävs enligt EU:s myndigheter. Den senaste tidens sociala oro, med våldsamma demonstrationer i bland annat Aten, underlättar inte det politiska läget för premiärminister Giorgos Papandreou.
 

Men Grekland sitter fast i eurofällan.
 

EU-kommissionens nästa granskning av Grekland kommer i början av nästa år. Ytterst kan Grekland bötfällas om landet inte lever upp till EU:s krav på strama offentliga finanser.
 

GÖSTA TORSTENSSON