2009-12-23
 

Världens förväntningar inför klimattoppmötet i Köpenhamn var stora. Många trodde att världens ledare mot bakgrund av den alvariga klimatutvecklingen skulle skriva under avtal om utsläppsminskningar. Istället saboterades mötets intentioner å det grövsta.
 

Men detta är inte någon tillfällighet. USA har hela tiden öppet varit motståndare till bindande avtal om utsläppsminskningar. EU har gjort stort nummer av sin målsättning att minska utsläppen med 20% till 2020 (ev. 30%) Men i slutändan gör man en helomvändning och stödjer aktivt en slutdeklaration utan bindande utsläppsminskningar.
 

Detta är ingen tillfällighet. Studerar man EU:s energipolitik så ser man att huvudmålet för den är energisäkerhet. EU planerar mycket stora satsningar på naturgas.  Istället för att fasa ut kolet så storsatsar man på teknik som inte är helt tillgänglig idag, avskiljning och koldioxidlagring. Atomkraftslobbyn arbetar för att kärnkraften ska få en rännesans inom EU. Biltrafiken finns ingen EU-strategi för att minska. EU:s inre marknad bygger på fri rörlighet och har kraftigt bidragit till trafikökning. Trafiken beräknas fortsätta öka. Detta är verkligheten bakom EU:s klimatpolitik. Att EU svänger i slutet av FN:s klimatmöte i Köpenhamn är ingen tillfällighet. Det kan istället ses som ett enkelt sätt för EU att slippa ta ansvar för sina klimatlöften och fortsätta med sin energislukande framtidspolitik.
 

I ett diskussionsmaterial från Folkrörelsen Nej till EU görs en genomgång av EU:s verkliga energi och klimatpolitik.