2012-03-06

Irland ska folkomrösta om Merkozypakten. Men ett nej hindrar inte att pakten genomförs av övriga euroländer, eftersom det är ett mellanstatligt avtal som formellt ingås utanför EU:s ramar.

I anslutning till EU-toppmötet i Bryssel den 2 mars undertecknade 25 medlemsländer vad den svenska regeringen kallar ”fördraget om finanspakten”. I svensk massmedia talar man oftast om ”den nya europakten”, men en mer adekvat benämning är Merkozypakten eftersom det är Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy som är arkitekterna och generatorerna bakom pakten.

Regelverket i Merkozypakten är fortfarande inte offentliggjort, men den innebär stramare budgetregler för euroländerna och ökad centralstyrning av finanspolitiken. Euroländerna förbinder sig i lag att inte ha större budgetunderskott än 0,5 procent av BNP. Avvikelser kräver omedelbara åtgärder, vilka kommer att meddelas i form av direktiv från EU-kommissionen. Det berörda landet måste slaviskt följa kommissionens påbud, enda undantaget är om en majoritet av euroländerna tycker annorlunda än kommissionen.

EU:s domstol kan döma ett land att betala böter om det inte inför budgetkraven i sin nationella lagstiftning. Böterna ska gå till krisfonden ESM. För att ett euroland ska kunna få lån från ESM måste det ha förbundit sig till paketens regler. Euroländerna som ingår i Merkozypakten ska träffas på stats- och regeringschefsnivå minst två gånger om året. Vid minst ett tillfälle ska paktländer utan euro också delta. Från övriga möten ska information ges av EU-ordföranden Herman van Rompuy.

Merkozypakten har inrättats för de 17 euroländerna, men de övriga 12 EU-länderna kan ansluta sig till frivilligt. Det har alla EU-länder förutom Storbritannien och Tjeckien gjort. Pakten är ett mellanstatligt avtal som formellt ligger vid sidan av det ordinarie EU-samarbetet eftersom Storbritannien lagt in sitt veto. Innan Merkozypakten träder i kraft måste den godkännas av de nationella parlamenten i de länder som undertecknat pakten. När minst 12 av euroländernas parlament har gett klartecken börjar pakten att gälla.

Irlands premiärminister Enda Kenny meddelade strax före EU-toppmötet att landets medverkan i Merkozypakten ska avgöras i en folkomröstning. Regeringen har låtit juridiska experter granska om pakten överför makt till EU enligt den irländska grundlagen. Det ledde till att Enda Kenny tillkännagav i det irländska parlamentet att det är nödvändigt att hålla en folkomröstning.

- Jag är övertygad om att när irländska folket får betydelsen av avtalet klart för sig kommer man att rösta ja till fortsatt ekonomisk stabilitet och tillväxt, sade premiärministern.

Något datum för folkomröstningen har ännu inte aviserats, men den kommer troligen att ske i början av juni. Folkomröstningen om Merkozypakten är inte lika avgörande som folkomröstningar som Irland tidigare genomfört om Nicefördraget och Lissabonfördraget, eftersom Merkozypakten är ett mellanstatligt avtal och inte en fördragsändring som kräver godkännande från samtliga EU-länder.

Peoples Movement, systerorganisation till Folkrörelsen Nej till EU, kommer att arbeta för ett nej i folkomröstningen till vad de kallar ”the Permanent Austerity Treaty”, det permanenta åstramningsfördraget.

- Fördraget kommer att påtvinga eurozonsmedlemmarna en permanent åtstramningspolitik med hårdare och hårdare nedskärningar i de offentliga utgifterna, höjning av de indirekta skatterna, lönesänkningar, fortsatta avregleringar av marknader och privatisering av allmän egendom, säger Peoples Movement i ett uttalande.

Merkozypakten innebär enligt de irländska EU-motståndarna ett stort steg i riktning mot en fiskal union för eurozonen med en överstatlig kontroll av den nationella budgetpolitiken.

- Fördraget utgör ett antidemokratiskt och antisocialt hot mot Irlands framtid, konstaterar Peoples Movement.

GÖSTA TORSTENSSON