2014-11-05

Den 13 november är det på dagen 20 år sedan folkomröstningen om EU-medlemskapet genomfördes. Med knapp marginal lyckades ja-sidan köpa sig en seger, med lögner, pengar och makt kommer man långt – ibland hela vägen till Bryssel!

De 20 år som gått har visat vad EU är och innebär. EU-anhängarna står nu avklädda och kan inte längre få oss att tro på vad de säger när de försöker slå i oss att EU trots allt är fantastiskt! Deras tal om fred, frihet och förbrödring är falskt; för vad är det som har skett i Europa? Hur behandlar EU sina medlemsländer och hur behandlar EU länderna utanför Europa?

Att EU inte är ett folkens projekt är solklart. Det fanns flera olika skäl till att embryot till EU grundades. Visst fanns det personer som såg ett Europas förenta stater som en garant för fred mellan folken i Europas länder, men ännu fler såg någonting annat; såg möjligheten att permanenta en fullödig kapitalism i en hel världsdel på en gång. Så blev det,

EU är lagstadgad högerpolitik, den som tvivlar kan själv kontrollera saken genom att läsa vad som står i EU:s olika fördrag. Det är inte förenligt med demokrati att man, i ett fördrag, slår fast vilken typ av politik som ska gälla; i de länder som hellre vill att folket ska få bestämma är det en omöjlighet att acceptera EU:s fördrag. Här har vi huvudproblemet med EU. Unionen sägs vara demokratisk, men i själva verket är politiken inskriven i fördragen, den går inte att ändra på i ett allmänt val. Vi menar att makten att kunna välja en annan politik är grundläggande och den upphävdes den dag Sverige tog på sig den tvångströja som EU-medlemskapet innebär.

Att samarbeta betyder att flera parter går ihop, diskuterar och sedan genomför något tillsammans. Den ena parten trycker inte ner den andra och full respekt för de respektive parternas inre angelägenheter uppvisas. Inget av detta fungerar i EU. Hade EU varit en människa hade den människan liknat de gamla tidernas upplysta despoter, en högrest och rytande man, som med hot och skrämsel försöker hålla sina undersåtar i schack, på det att hans auktoritet och hans makt inte ska kunna ifrågasättas. Sådana feodala beteendemönster borde vi ha slipat bort under historiens gång, men EU bevisar att vi inte lyckats. Vi får slipa på ett tag till, fram till den dag då vi lyckas överösta den där högljudda despoten, fram till dess att autokratins EU upphört, till förmån för ett välutvecklat samarbete över nationsgränserna.

Vi ska inte nöja oss med ett samarbete inom Europa; vi ska inte bygga murar mot omvärlden. Vi ska visa solidaritet med de förtryckta folken i den övriga världen och också med de personer i Sverige som inte anses uppfylla marknadens krav på tillräcklig vinst.

EU är ingen stabil union, grundfundamentet kan sättas i rejäl gungning – se på den panik som utbröt när ett antal Euroländer drabbades av kris. EU har stora motsättningar inbyggda i hela sin konstruktion och det är inte alls otroligt att det går att upplösa unionen. Tro inte att EU är något som alltid måste bestå; det är nämligen sant som Mikael Wiehe skaldar i sången ”Vem om inte vi”: ”Världen kan förändras, det gör den varje dag, det är inte det det handlar om, det är hur vi vill att den ska va”. Det går att ändra på saker, det går, om man har argumenten och det har vi! Det är vi som står för det demokratiska, antirasistiska EU-motståndet.

Peter Tjernberg, Kerstin Nordqvist, Gösta Åström, Jörgen Stafrin.

Folkrörelsen Nej till EU Sundsval
www.nejtilleu.se/sundsvall