EU-styrkor stridsberedda från årsskiftet

Vid årsskiftet blev EU:s snabbinsatsstyrkor fullt operativa. EU ska kunna ställa upp med två styrkor som inom loppet av tio dagar ska sättas in i internationella krishärdar inom en radie av 6.000 kilometer från Bryssel.

Merparten av EU-länderna har förbundit sig att medverka när det gäller snabbinsatsstyrkorna och hittills har man meddelat att 13 så kallade stridsgrupper ska sättas upp.

Sverige ska tillsammans med Norge, Finland och Estland ha en av dessa grupper – Nordic Battle Group – som ska vara redo under första halvåret 2008. Den ska ledas av Sverige och bestå av 2.400 man.

Sverige bidrar med cirka 2.100 kontraktsanställda soldater och officerare. Snabbinsatsstyrkan har blivit motorn i den svenska krigsmaktens raska färd bort från de gamla försvarspolitiska grundstenarna – alliansfrihet och allmän värnplikt.

Nästa år kommer svenska soldater att kunna gå ut i strid under EU-flagg, ytterst styrda från Bryssel, inte från det svenska försvarshögkvarteret. All verksamhet ska ske efter Natos standard. Numera har det engelska förkortningsspråket tagit över det svenska, och snabbinsatsstyrkan kallas aldrig annat än NBG.

Beslut om att en styrka under EU:s ledning ska sändas till ett insatsområde fattas av EU:s ministerråd, det vill säga efter ett enhälligt beslut av medlemsländerna. För att svensk trupp ska skickas utomlands krävs dessutom ett riksdagsbeslut.

I slutet av januari gick ansökningstiden ut för att anställas som yrkessoldat i den svenskledda EU-snabbinsatsstyrkan. Försvaret har satsat cirka 20 miljoner kronor på en reklamkampanj.

Värnpliktsrådet anser att försvaret ägnar sig år krigsromantik i sina reklamfilmer.

– Försvaret har ett moraliskt ansvar att förmedla riskerna med NBG, säger Värnpliktsrådet ordförande Hampus Ekström.

GÖSTA TORSTENSSON

Kritiska EU-fakta nr 102  Februari 2007

Tillbaka eller Startsidan