Den svenska modellen står på spel i Vaxholmsmålett

Byggnads ägnar sig åt diskriminering, hävdade det lettiska byggföretaget Laval un Partneris företrädare advokat Martin Agnell, när de muntliga förhandlingarna i Vaxholmsmålet inleddes i EU:s domstol i början av januari.

Agnells kollega, advokat Anders Elmér, konstaterade att det finns svenska företag som inte har kollektivavtal. Därför kan man inte kräva att ett utländskt företag ska teckna kollektivavtal.

– Kraven mot Laval och stridsåtgärderna innebär social protektionism, hävdade Anders Elmér i en fullsatt rättssal i Luxemburg.

Målet gäller som bekant ombyggnaden av en skola i Vaxholm sommaren 2004. Laval un Partneri som anlitat cirka 35 lettiska byggnadsarbetare vägrade teckna svenskt kollektivavtal.

Det lettiska företaget hänvisade till avtal med facket i Lettland, som innehöll lägre löner och sämre villkor.

Byggnads startade en blockad mot arbetsplatsen och Elektrikernas följde efter med sympatiåtgärder. Fallet blev ett mål i Arbetsdomstolen som i sin tur överlämnade det till EU-domstolen för avgörande om den svenska lagstiftningen på området är förenlig med den överstatliga EU-rätten.

Två frågor vill Arbetsdomstolen ha svar på. För det första om det är förenligt med unionsrätten att vidta stridsåtgärder för att tvinga ett gästande företag att teckna svenskt kollektivavtal. För det andra om den så kallade Lex Britannia, som tillåter stridsåtgärder mot arbetsgivare som är bundna av utländska kollektivavtal, strider mot unionsrätten.

Den 9 januari inleddes den muntliga förhandlingen i EU:s domstol. 13 domare, ingen svensk men väl en finsk och en dansk, lyssnade på argumenten från de juridiska ombuden för Byggnads och Elektrikerna samt från käranden i målet det lettiska byggföretaget Laval un Partneri. Svenska regeringen var på plats med UD:s rättschef Anders Kruse i spetsen.

De svarande facken fick lägga fram sina argument i totalt 30 minuter, liksom motparten Laval un Partneri. Regeringarna fick 20 minuter vardera.

Den svenska moderatledda regeringen står något överraskande bakom Byggnads i målet.

– Rätten att få ta till stridsåtgärder är en nödvändighet för det svenska systemet och skapar en balans mellan arbetsgivare och arbetstagare, pläderade den svenska regeringens advokat Anders Kruse.

Också andra EU-länder har tagit tillfället i akt att yttra sig i Vaxholmsmålet. 16 länder hade skickat in skriftliga yttranden till EU-domstolen.  Förutom Sverige lämnade 13 länder synpunkter i frågan inför domstolen. I grova drag går det en skiljelinje mellan EU:s gamla och nya medlemsländer. Sverige fick stöd av exempelvis Danmark, medan Lettland med stöd av de andra baltiska staterna och Polen hävdar att svenska kollektivavtal och konflikträtt hindrar den fria rörligheten och att konfliktregeln Lex Britannia i medbestämmandelagen är diskriminerande mot utländska företag.

”Kollektivavtal kan inte vara en motivering eller ett berättigande för att inte implementera gemensamhetens regler”, skriver den polska regeringen i sitt yttrande till EU-domstolen.

EU-kommissionen, som är en av de viktigaste aktörerna i sammanhanget, uttrycker i sitt skriftliga yttrande stöd för det svenska kollektivavtalssystemet, men framhåller samtidigt statliga minimilöner eller allmängiltiga kollektivavtal. Tveksamheterna går, enligt yttrandet, ut på att utländska företag för att få fredsplikt är tvungna att skriva på avtal som innehåller villkor som går utöver kärnan i EU:s utstationeringsdirektiv.

Kommissionen kritiserar att de svenska lagreglerna i Lex Britannia kan användas för att driva igenom andra villkor än de som finns listade i utstationeringsdirektivet. Minimilön är ett sådant villkor som finns i direktivet.

Slutsatsen i kommissionens yttrande är att ”ett nationellt system” som ställer sådana villkor på ett utländskt företag ”inte är förenligt med artikel 49 om fri rörlighet i EU-fördraget”.

Inför EU-domstolen menade EU-kommissionens företrädare Johan Enegren att utländska företag bara kan tvingas ingå kollektivavtal om det finns en garanterad minimilön, något som den svenska modellen saknar:

– För att det svenska systemet ska kunna godtas som metod för minimilön måste det gälla i allmänhet för sektorn och det får inte finnas någon skillnad mellan inhemska och utländska tjänster.

Byggnads juridiska ombud Ulf Öberg tolkar kommissionens yttrande så att Sverige är skyldigt att införa minimilöner:

– Kommissionen tippar hela den svenska modellen. Det är förvånande att minimilöner framhålls när den flexibla svenska kollektivavtalsmodellen visat sig så mycket förmånligare för arbetstagarna.

Vaxholmsmålet kan få avgörande betydelse för den svenska modellen med kollektivavtal. Om Sverige tvingas inför lagstadgade minimilöner undergrävs kollektivavtalen och fackföreningarnas ställning.

Minimilöner förhindrar inte lönedumpning, utan begränsar bara densamma. I 20 av de 27 EU-länderna finns lagstadgade minimilöner. Minimilönen skiftar från drygt 72 kronor i timmen till knappt 5 kronor i Central- och Östeuropa. Minimilönen utgör mellan 30 och 60 procent av genomsnittslönen i de olika länderna.

En annan kärnfråga i Vaxholmsmålet är om nationell strejkrätt är ett hinder mot EU-fördragets artikel om fri rörlighet, något EU:s domstol inte tidigare har behandlat.

Blockader har blivit ett allt vanligare fackligt vapen, framför allt för Byggnads, Tarnsport och Elektrikerförbundet, för att försvara kollektivavtalen. Antalet konflikter om att teckna kollektivavtal har ökat dramatiskt sedan Sverige gick med i EU 1995. Svenskt Näringslivs arbetsrättschef Kent Brorsson tolkar EU-kommissionens skriftliga och muntliga yttranden i EU-domstolen så att Lex Britannia kan godkännas om den används för att lyfta ett kollektivavtal till utstationeringsdirektivets nivå, dvs till minimilönenivån. Fackförbundens stridsåtgärder i Vaxholm skulle därmed vara otillåtna.

- Om EU:s fördrag kan användas för att förbjuda fackliga stridsåtgärder då kommer stödet för EU att sjunka som en sten, säger Dan Holke, chef för LO:s Rättsskydd, och Elektrikernas försvarare i Vaxholmsmålet.

Efter det muntliga förhöret i början av januari väntas det dröja månader innan domstolens generaladvokat kommer med ett förslag till dom. Därefter tar det ytterligare månader innan en dom föreligger. Då får svenska Arbetsdomstolen det förhandsavgörande den bett om.

Kritiska EU-fakta nr 102  Februari 2007

Tillbaka eller Startsidan