Göran Persson tjänade 65 000 kronor på EMU-nej Om
svenskarna hade röstat ja i folkomröstningen
hade kronan försvunnit och från den 1 januari 2006 hade
valutan istället hetat euro. Dessutom hade den svenska
Riksbanken blivit en maktlös filial till den Europeiska
centralbanken i Frankfurt, som bestämmer räntan för de
länder som ingår i euroområdet.
Det skulle ha inneburit att de svenska bolåneräntorna
skulle ha styrts av ECB-räntan istället för av Riksbankens
reproränta.
Under 2006 låg Riksbankens ränta hela tiden under
ECB-räntan. Räntegapet var i snitt 0,5 procent, vilket
innebär att de svenska bolånetagarna tjänat stora pengar.
Genomsnittslånet för hela Sverige ligger på drygt 800.000
kronor och den låntagaren har tjänat drygt 4.000 kronor.
Eftersom det finns 1,4 miljoner hushåll med bolån innebär
det att hela gruppen mellan 25 och 65 år har tjänat 5,5
miljarder kronor under 2006.
Storstadsborna, som var mest EMU-positiva, har tjänat
mest på beslutet eftersom deras lån är större. Invånarna i
Stockholm, Göteborg och Malmö har i genomsnitt bolån för
drygt 1,1 miljoner kronor. Den gruppen har i genomsnitt
vunnit hela 5.540 kronor under 2006 på att slippa ECB:s
högre ränta. Många enskilda storstadsbor har också betydligt
större lån än så, inte sällan två eller tre miljoner kronor.
Många av de som var mest talföra på
ja-sidan inför EMU-folkomröstningen har också tjänat stora
pengar på att svenska folket röstade nej till euron. Inte
minst ja-generalen själv, Göran Persson med sina 13 miljoner
i lån för köpet av godset Övre Torp i Sörmland.
Som statsminister lovade Göran Persson i sitt
förstamajtal i Katrineholm 2003 ökade investeringar, lägre
priser och lägre räntor, om folket röstade ja till euron,
och lockade villaägarna med bättre ekonomi: "Om du har hus
eller villa ska du veta att du betalar väsentligt högre
ränta än vad en finländare gör idag." Statsministern hade
läst Katrineholms-Kurirens bostadsannonser och räknat ut att
en villaägare på orten, som betalat kring miljonen för sin
villa, kunde tjäna pengar på ett EMU-medlemskap: "Det
handlar om en tusenlapp i månaden i högre räntekostnader för
att vi står utanför. Det är inget dåligt argument för en
löntagare som faktiskt har svårt att få pengarna att räcka
till. Det är det här det handlar om, och de pengarna tycker
jag man kan använda till något annat", sade Persson.
Då, våren 2003, var ränteläget i
euroländerna lägre än i Sverige. Europeiska centralbankens
styrränta låg på 2,50 procent, medan Riksbankens reproränta
var 3,50 procent.
Skillnaden förklarades av EMU-anhängarna som "ett pris"
Sveriges tvingades betala för att vi stod utanför EU:s
valutaunion.
EMU-motståndarna avfärdade påståendet som politiskt
trashtalk och framhöll att ränteutvecklingen till
övervägande del beror på faktorer som är oberoende av om ett
land är med i EMU eller inte. Olika räntenivåer speglar
förhållanden i den övriga ekonomin.
Om svenska folket valt att gå över till
euron skulle det vara ECB i Eurotower på Kaiserstrasse 29 i
Frankfurt, och inte Riksbanken vid Brunkebergstorg i
Stockholm, som bestämmer räntan i Sverige. ECB sätter sin
styrränta för euroområdet utan att ta hänsyn till hur den
ekonomiska konjunkturen eller strukturen utvecklas i ett
enskilt land.
Så tack vare att svenska folket är klokare än det stora
flertalet av dess valda företrädare, kunde Riksbanken under
2006 hålla den svenska räntan på en nivå som låg 0,5 procent
under den Europeiska centralbankens.
Och tack vare att svenska folket inte
följde uppfordringarna från statsminister Göran Persson, så
sparade godsägare Göran Persson hela 65.000 kronor förra
året på sitt bolån.Och det ser ut som han kan fortsätta
spara pengar i år. Riksbankens reproränta ligger på 3,25
procent, medan ECB nyligen höjde sin styrränta till 3,75
procent.
Det innebär att räntegapet på 0,5 procentenheter består
och att en villaägare i Katrineholm, tvärtemot vad Göran
Persson lögnaktigt påstod i sitt förstamajtal, även i år
kommer att tjäna tusenlappar för att vi inte är med i EMU.
GÖSTA TORSTENSSON
Kritiska EU-fakta
nr 103 Maj 2007
Tillbaka eller Startsidan
|