EU är ett gammalmodigt projekt

Nyligen gick ett stort antal borgerliga ungdomspolitiker till kraftigt angrepp mot den förda EU-politiken. De visade därmed att kritik mot unionen inte är en affär enbart för vänstern och miljöpartiet.  Vi välkomnar detta utspel. Vi skall inte spara på krutet då det gäller att debattera mot varandra om politikens innehåll. Men då det gäller demokratins former, reglerna för hur landet skall styras, är det en styrka om vi kan enas över parti- och blockgränserna.

 Vi som representerar en äldre politikergeneration har varit vittne till hur den politiska makten allt mer förskjutits från Sveriges Riksdag och regering till EUs institutioner.

När vi var unga var EG en tullunion, nu är det ett halvfärdigt statsbygge. Under 50 år har man talat om subsidiaritetsprincipen, men vi har inte sett ett enda beslut, där makt återförts från EU till nationerna. Alla beslut om maktfördelningen har förstärkt överstaten och försvagat nationernas självbestämmande.

Det som förvånat oss mest under denna resas gång är tystnaden hos våra generationskollegor. De som företrätt våra partier i riksdagen har utan protest lämnat över område efter område till Bryssel. En stor del av våra partiers väljare är djupt kritiska till denna maktöverföring. Men trots detta finns kritiken knappt representerad alls i riksdagen. Detta är ett demokratiskt problem som inte försvinner bara för att våra partiledningar väljer att blunda för det.

Det är möjligt att den bedövande EU-entusiasmen i partiledningarna är ett generationsproblem. Vi vet alla av egna erfarenheter, hur svårt det är för en politiker i karriären att ändra ståndpunkt i en betydelsefull fråga. Har man en gång försäkrat väljarna att EU är i grunden bra är det svårt att ändra mening utan förlorad trovärdighet. (Samma sak gäller naturligtvis om man bundit sig för den motsatta ståndpunkten.) Detta, som gäller oavsett om verkligheten förändras, är politikens tråkiga tröghetslag.

Till detta kommer att EU- kritiker i våra partier får sin partilojalitet ifrågasatt. Vi har otaliga exempel från människor som berättat för oss hur de stoppats i sin partikarriär då de öppet framträtt som EU-kritiker. Det finns ett politiskens glastak i denna fråga. Med undantag från våra två vänsterpartier är en uttalad EU-entusiasm ett politiskt säkerhetskrav för att få tillträde till de innersta kretsarna i våra partier.

Det krävs därför en helt ny generation av politiker för att ändra något så fundamentalt som det politiska etablissemangets inställning till EU. De som nu står på höjden av sin politikerkarriär har alltför mycket låst upp sig för att kunna erkänna vad som sker: att Sveriges självbestämmande äts upp bit för bit. Det krävs en ny politikergeneration som inte har investerat sitt politiska kapital i en vision om en europeisk överstat, för att ändra färdriktningen och bringa riksdagens åsikter i samklang med folkets. Det är i detta perspektiv som de borgerliga ungdomarnas initiativ skall ses. Nu finns en helt ny generation av EU-kritiker, representerande hela vårt politiska spektrum uppe på banan.

De ekonomiska vinsterna av en ökad politisk integration är försumbara. De länder som valt att stå utanför EMU har till exempel en bättre utveckling än euroområdet. De politiska vinsterna av ökad överstatlighet är synnerligen tvivelaktiga, och ur demokratisk synpunkt finns inga vinster alls, bara förluster.

I 50 år har EU vuxit i makt, kostnad och myndighet. Det blir de unga politikernas uppgift att under de kommande 50 åren föra denna makt tillbaka, närmare folken. I valet mellan ett Europa som en supermakt eller ett Europa bestående av samarbetande, men självständiga nationer, är det senare alternativet en betydligt mer lockande framtidsvision. EU som projekt är helt enkelt gammalmodigt. Överstatens makt bör rullas tillbaka.

MARGIT GENNSER, f d riksdagsledamot (m)

BJÖRN VON DER ESCH, f d riksdagsledamot (kd)

HANS LINDQVIST, f d EU-parlamentariker (c)

INGELA MÅRTENSSON, f d riksdagsledamot (fp)

SÖREN WIBE, f d riksdagsledamot (s)

Kritiska EU-fakta nr 104  Juli 2007

Tillbaka eller Startsidan