Konstitutionsförslaget i ny förpackning

EU-ledarna har fattat beslut om ramarna för ett nytt unionsfördrag. Det som återstår är att regeringarna enas om detaljerna under en regeringskonferens som inleds i juli.

Det nya förslaget skiljer sig från det gamla på bland annat dessa punkter:

• Det ska inte kallas konstitution (grundlag), utan vara en reformering av de nu gällande fördragen som byter namn till unionsfördraget och fördraget om unionens funktion.
   
• Alla symboler som för tanken till en europeisk stat är borta ur texten, till exempel flaggan, nationalhymnen och mottot ”Enade i mångfald”.
   
• Texten om att EU-rätten har företräde före nationell rätt har tagits bort, men ersatts med en förklaring om att det redan är etablerad domstolspraxis.
   
• Utrikes- och säkerhetspolitiken förblir mellanstatlig, vilket innebär att vetorätten finns kvar. EU ska få en ”utrikesminister”, men denne ska inte heta så utan kallas Hög Representant för utrikes- och säkerhetspolitik som kommer att företräda både medlemsländerna och kommissionen gentemot omvärlden.
   
• En permanent ordförande (president) för Europeiska rådet, dvs. stats- och regeringscheferna, som utses på två och ett halvt år. Europeiska rådet blir dessutom en formell EU-institution.
   
• EU-parlamentet får medbestämmande på fler områden, bland annat jordbruket. Oavsett hur många länder som är med i EU begränsas antalet parlamentsledamöter till 750. De minsta länderna får rätt till sex platser, de största högst 96.
   
• EU-kommissionen blir mindre. Idag en kommissionär från varje medlemsland, totalt 27. Från 2014 begränsas kommissionärerna till två tredjedelar av antalet medlemsländer. Platserna ska rotera mellan länderna.
   
• Nya röstregler i ministerrådet. De innebär att ländernas röstvikt i högre grad bestäms utifrån medlemsländernas befolkning. Kvalificerad majoritet blir det när minst 55 procent av länderna som företräder minst 65 procent av EU:s befolkning röstar för ett förslag. Fullt ut ska metoden dock inte tillämpas förrän 2017 (en eftergift till Polen). I en övergångsperiod från 2014 kommer man att kunna välja mellan om man ska använda det ena eller det andra systemet.
   
• Beslut med kvalificerad majoritet införs på flera områden, bland annat invandring och samarbete mot brott. Sverige förlorar sin möjlighet att lägga in sitt veto när det finns någonting som Sverige absolut inte vill ska införas i EU. Det kan komma att införas i alla fall och bli bindande lag i Sverige.
   
• De nationella parlamentens roll ges ökade möjligheter att kunna invända mot kommissionens förslag om de anser att ett förslag bord behandlas på nationell nivå istället för av EU. (Ett krav från Holland.)
   
• Ministerrådets sammanträden ska vara offentliga när medlemsstaterna överlägger och röstar om förslag till lagstiftningsakter.
   
• Katalogen om rättigheter (mänskliga och sociala) har lyfts, ut och ersatts med en korshänvisning som ändå gör katalogen rättsligt bindande, dock inte för Storbritannien.
   
• Ny text om att EU bara har befogenhet att lagstifta på områden som medlemsländerna har överlåtit. Befogenheter kan tas tillbaka. (Ett krav från Tjeckien.)
   
• Ny text om villkoren för nya medlemmar med en indirekt referens till de så kallade Köpenhamnskriterierna.
   
• EU blir en juridisk person som själv kan teckna avtal och ingå överenskommelser.
   

Tillbaka eller Startsidan