Ska Sverige försvaras med kärnvapen

På femtiotalet planerade Sverige att skaffa egna kärnvapen. Men på grund av protester så skrinlades det projektet. Sedan dess agerade Sverige aktivt för att kärnvapen ska avskaffas.

Förra året publicerades en FN-rapport om kärnvapen. En av de viktigaste rekommendationerna är att kärnvapenstaterna i enlighet med ickespridningsavtalet ska göra sig av med alla kärnvapen.

Visserligen har antalet stridsspetsar minskat från 70.480 stridsspetsar år 1986 till cirka 25.000 i år. Men de som finns idag räcker för att förgöra hela jordklotet. Dagens kärnvapen är mer sofistikerade än tidigare och mer effektiva. Kärnvapenstaterna visar inga tecken på att vilja avveckla sina vapen. Tvärtom planerar de för en ny generation av vapen.

Vad gör Sverige? Ingenting.  Redan i förhandlingarna inför EU-medlemskapet tvingades Sverige att begränsa kravet på att vi endast skulle exportera kärnmateriel under förutsättning att det kontrollerades av IAEA till att gälla enbart icke-kärnvapenstater. Det betyder att vi inte har några restriktioner vad gäller export till EU:s två kärnvapenstater Frankrike och Storbritannien.

I EU:s förslag till konstitution står att om en medlemsstat utsätts för ett väpnat angrepp så är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ställa upp med alla till buds stående medel. Samma skyldigheter gäller vid terroristattack i något EU-land. Det görs ingen åtskillnad vad gäller kärnvapen eller konventionella vapen. Det betyder att Sverige ska kunna försvaras av franska eller brittiska kärnvapen.

Vid ett toppmöte 2004 beslöt rådet att lyfta ut paragrafen om terroristangrepp och anta en principiell solidaritetsdeklaration.  Det handlar om en principdeklaration – ett ganska vagt åtagande, men som kan användas från att inte göra något alls till att användas för långtgående insatser.

Nato har en kärnvapenstrategi. Natos hållning är att kärnvapen uppfyller en ”fundamental politisk roll för att bevara fred och stabilitet i Europa”. Natos kärnvapen tjänar inte bara de allierade staterna utan även partnerländerna och Europa som helhet står det i deras strategidokument.

När jag i våras hade en debatt i radion med dåvarande försvarsminister Mikael Odenberg, frågade jag om Sverige stödjer Natos kärnvapenstrategi. Han svarade inte. Det säger en hel del. I och med Sveriges medlemskap i EU så tystnade vår röst mot kärnvapen.

Ingela Mårtensson

Kritiska EU-fakta nr 105 Oktober 2007

 

Tillbaka eller Startsidan